Omfattande renoveringsbehov i bostäder och fastigheter byggda på 60- och 70-talet i kombination med en kraftig befolkningstillväxt drev under 2016 upp kommunsektorns investeringar till över 145 miljarder kronor, den högsta nivån någonsin. Det visar en ny rapport från kommunsektorns gemensamma kreditmarknadsbolag Kommuninvest.

Vid utgången av 2016 uppgick den kommunala låneskulden till 576 miljarder kronor, eller 13,2 procent av BNP, och till årsskiftet uppskattas lånen uppnå över 600 miljarder kronor.

– Ökade välfärdsinvesteringar är en naturlig konsekvens av den kraftiga befolkningstillväxten, och träffar i hög grad kommunsektorn som ansvarar för en stor del av välfärden. Investeringarna behöver göras och är enligt vår bedömning hållbara, givet kommunsektorns starka finansiella ställning. Utmaningar finns dock och den kanske viktigaste är att våga prioritera och fokusera investeringar inom kärnområdena, säger Kommuninvests VD Tomas Werngren.

Vidare bedömer Kommuninvest att investeringsbehoven kommer att vara ”betydande” i många år framöver. Man drar paralleller till rekordåren 1965 och 1975 då bland annat en miljon bostäder byggdes.

I dagsläget är räntekostnaderna för lån låga för kommunerna men räntorna kan komma att stiga och då kan högt belånande kommuner få ekonomiska problem.