Brist på ett specifikt ämne kan vara det som orsakar den fruktade sjukdomen. Det är vad forskare vid Harvard Medical School har kommit fram till. Ämnet spelar en viktig roll i hjärnans funktion och kan ge motståndskraft mot hjärnans åldrande och Alzheimers sjukdom.

Brist på litium i hjärnan kan vara en orsak till Alzheimers sjukdom och ett nytt potentiellt mål för behandling. Litium är ett kemiskt grundämne som vanligtvis används som läkemedel för att behandla affektiva störningar som mani och bipolär sjukdom.

Resultaten baseras på en serie experiment på möss och på analyser av mänsklig hjärnvävnad samt blodprover från individer i olika stadier av kognitiv hälsa.

– De flesta människor förknippar litium med psykiatrisk behandling. Vår studie visar för första gången att naturligt förekommande litium spelar en avgörande roll för att upprätthålla hjärnhälsan under åldrandet – även i koncentrationer som är långt under de som används inom klinisk psykiatri, säger studieförfattarna Bruce Yankner och Liviu Aron till Newsweek.

LÄS ÄVEN: Stor skillnad på mäns och kvinnors hjärnor – kan förklara mental hälsa

Forskarna fann att litiumbrist är unikt utarmat i hjärnan hos personer med mild kognitiv funktionsnedsättning – ett förstadium till Alzheimers. Detta gör litiumbrist till ett av de tidigaste biokemiska tecknen på sjukdomen, möjligen år innan kliniska symtom uppträder.

Man såg också att högre endogena litiumnivåer var förknippade med bevarad kognitiv funktion även hos individer utan Alzheimers, så det handlar inte bara om att förebygga sjukdomar utan även om att stödja ett hälsosamt hjärnåldrande i allmänhet.

Amyloidplack

Fynden hjälper till att förklara varför vissa personer med Alzheimersliknande avvikelser i hjärnan inte utvecklar sjukdomen. Även om genetiska och miljömässiga faktorer spelar en roll har forskare inte heller kunnat föreslå varför vissa personer med samma riskfaktorer kan utveckla den och andra inte – förrän nu.

Forskarna upptäckte att litiumförlust i den mänskliga hjärnan är en av de tidigaste förändringarna som leder till Alzheimers sjukdom. Hos möss accelererade liknande litiumbrist hjärnpatologi (sjukdom eller abnormitet) och minnesförsämring.

De fann också att minskade litiumnivåer härrörde från bindning till amyloidplack (felveckade proteiner som finns mellan nervceller som finns i hjärnan hos personer med Alzheimers) och försämrat upptag i hjärnan. I sin sista uppsättning experiment fann de en ny litiumförening som undviker att ”fångas” av amyloidplack och som återställde minnet hos möss.

Kan förebyggas

Yankners team visade på möss att litiumbrist inte bara är kopplad till Alzheimers sjukdom utan att den faktiskt bidrar till att driva den. Tidigare befolkningsstudier har visat att högre litiumnivåer i miljön, som i dricksvatten, följdes av lägre förekomst av demens.

Allt detta knyter samman årtionden långa observationer hos patienter och ger en ny teori om sjukdomen och strategi för tidig diagnos, förebyggande och behandling, enligt forskarna.

– Vår studie bidrar till växande bevis för att Alzheimers sjukdom kan förebyggas – med något så enkelt som att hålla hjärnans litiumnivåer på hälsosamma nivåer när vi åldras, säger Yankner och Aron.

Kommer smygande

Alzheimers sjukdom står för omkring 60 procent av samtliga fall av demens. Sjukdomen gör att hjärnvävnad gradvis förstörs då nervceller börjar förtvina och dö i onormal omfattning. Hela storhjärnan drabbas men framför allt hjäss- och tinningloberna.

Sjukdomen kommer smygande och den som drabbas brukar märka av tilltagande glömska och svårigheter att planera och utföra vardagliga sysslor. Efterhand försämras språk, tidsuppfattning och andra kognitiva förmågor. Oro och ångest är andra vanliga symptom liksom hallucinationer, vanföreställningar och beteendeförändringar.

Den klart största riskfaktorn för Alzheimers sjukdom är hög ålder. Sannolikheten att insjukna ökar betydligt efter 65 år. Även ärftliga faktorer har betydelse för uppkomsten av sjukdomen. Saker som högt blodtryck, diabetes och utbildningsnivå är andra faktorer som påverkar risken.

LÄS ÄVEN: Studie: Pandemin gjorde att hjärnor åldrades snabbare

Kostnader för tolkhjälp drygt 6,5 miljarder sedan 2014 – arabiska och dari ökar mest