Youtube Arbetsförmedlingen

Kostnader för tolkhjälp drygt 6,5 miljarder sedan 2014 – arabiska och dari ökar mest

En utredning har lämnats in till regeringen gällande tolkverksamheten i Sverige. I utredningen fastslås att Sverige kraftigt måste bygga ut tolkutbildningarna för att kunna täcka behovet. De tolkspråk där efterfrågan är störst är arabiska, dari, somaliska och tigrinska.

Sveriges höga invandring har inneburit stora påfrestningar för flera myndigheter i samhället. Enligt regeringen finns det en obalans mellan samhällets efterfrågan på tolktjänster och tillgången på kvalificerade tolkar. Regeringen tillsatte därför en utredning för att kartlägga behovet och se vad som behöver åtgärdas.

I tisdags publicerades Tolkutredningen ”Att förstå och bli förstådd” och i den föreslås att Sverige kraftigt bygger ut tolkutbildningen i landet för att kunna möta det behov som finns i samhället. Ytterligare ett förslag är att göra det förbjudet i lag att föräldrar använder sina barn som tolkhjälp i kontakter med myndigheter och i skolan.

– Om man inte kan göra sig förstådd i offentlig verksamhet ska det anlitas en professionell tolk, säger utredningens huvudsekreterare Folke K Larsson till Lärarnas tidning.

LÄS MER: Hälften av Migrationsverkets tolkar rena amatörer

Behovet ökar
I utredningen har Kammarkollegiet försökt att sammanställa samhällets efterfrågan genom insamling av tillgänglig statistik från Statens inköpscentral (SIC), Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Tolkservicerådet (som i första hand representerar offentliga förmedlingar) samt Språkföretagen, där de större privata förmedlingarna ingår.

Nedanstående tabell antalet uppdrag inom landsting.


LÄS MER: Ny förvaltningslag kan innebära skenande kostnader för tolkar

Vanliga språk
De mest efterfrågade språken hos tolkförmedlingarna var enligt Kammarkollegiets sammanställning arabiska, dari (Afghanistan), somaliska, tigrinska (Eritrea), persiska (Iran) och kurdiska (Irak). Dessa språk svarade sammantaget för mellan 65 och 84 procent av alla bokningar av tolk.

Exempel på detta ges i nedanstående figur, som visar antalet tolkuppdrag för olika språk på Gotland under perioden 2014–2017. Enligt utredningen speglar statistiken de förhållanden som gäller också på många andra platser i landet.

Tolktaxa
Sedan i somras gäller en ny förvaltningslag. Den innebär att invandrare kan kräva tolk i alla kontakter med myndigheter och att alla myndighetsdokument i ett ärende översätts till önskat språk.

I nedanstående tabell följer räkneexempel från utredningen med beräkningar av ersättning som utgår till en tolk. Domstolsverkets tolktaxa anses vara ett generellt mått eftersom den alltmer kommit att påverka marknaden, något som i sin tur bidragit till höjda arvodesnivåer.


LÄS MER: Ny förvaltningslag kan innebära skenande kostnader för tolkar

Skattebetalarnas nota
I utredningen står det att staten finansierar de tolktjänster som behövs för den egna verksamheten. Sedan ger staten även finansiella förutsättningar och infrastruktur för samhällets tolktjänster genom utbildning, validering, auktorisation, förmedling och viss tillsyn av tolkar.

I nedanstående tabell redovisas uppdelat på myndighet statens kostnader för tolktjänster i talade språk, inklusive förmedlingsavgifter. Sedan 2014 bedömer staten att kostnaderna för tolktjänster uppgår till över 2,7 miljarder kronor.

I nedanstående tabell redovisas kommuners och landstingens kostnader för tolktjänster i talade språk, inklusive förmedlingsavgifter. Sedan 2014 bedöms kostnaderna för tolktjänster uppgå till över 3,9 miljarder kronor.

Den sammanlagda kostnaden för statens, kommunernas och landstingens tolkbehov blir 6,6 miljarder kronor.

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.