Den invandrardominerade grova brottsligheten ökar lavinartat och rättsväsendets resurser räcker inte till. Samtidigt skenar kostnaderna för de kriminellas försvarsadvokater och begränsas inte av några budgetramar, trots att de belastar skattebetalarna. Det har lett till en obalans i rättsskipningen där brottslingarna idag har ett resursmässigt övertag över samhället. Nu kräver riksåklagare Petra Lundh mer pengar för att Sverige ska kunna leva upp till rättsstatens principer och stoppa den nedåtgående spiralen mot laglöst land som är på god väg att etablera sig i så kallade ”utsatta områden” och hela städer som Södertälje där invandrare idag utgör en demografisk majoritet.

På en dryg tioårsperiod har kostnaderna för de kriminellas offentliga försvarare i relation till Åklagarmyndighetens budget ökat från cirka 30 procent till över 100 procent. Brottslingarna har idag mer skattepengar till sitt förfogande än rättsväsendet.

Trots den skenande brottsutvecklingen har den rödgröna regeringen i sin budget för nästa år inte avsatt mer utan tvärtom mindre pengar till Åklagarmyndigheten. Detta i motsats till Sverigedemokraterna som in sin skuggbudget aviserar stora satstningar på rättsväsendet.

Regeringen lägger för 2021 i stället 10 miljarder på fortsatt migration till Sverige. Den omfattande utomvästliga och asylrelaterade invandringen till Sverige är den dominerande förklaringen till att kriminaliteten skenar och att rättsväsendets resurser inte räcker till. En tredjedel av de intagna på landets fängelser är utlänningar utan svenskt medborgarskap och cirka 7 av 10 har invandrarbakgrund.

Häromdagen besökte riksåklagare Petra Lundh justitieutskottet för att rikta skarp kritik mot det budgetanslag som S+M-regeringen med stöd av C och L tilldelat Åklagarmyndigheten. Lundh krävde i samband med besöket anslag som ”är hållbara över tid”, förankrade i den verklighet av eskalerande grov brottslighet som rättsväsendet idag för en alltmer ojämn kamp mot. Ytterligare 1 200 åklagare behöver utbildas och anställas för att hålla den nya brottsligheten stången.

”De svårutredda grova brotten som skjutningar, sprängningar och våldtäkter har blivit allt fler, vilket också visar sig i att kostnaderna för offentliga försvarare ökat avsevärt medan Åklagarmyndigheten inte fått motsvarande ökningar” skriver riksåklagaren i ett pressmeddelande.

Att regeringen i retorik signalerar att man ska ta i med hårdhandskarna mot kriminaliteten men i budgetpropositionen gör tvärtom är något som Lundh är starkt kritisk till och kräver nu att man går från ord till handling.

– Det är inte rimligt. Åklagarna är hårt arbetsbelastade och vi har under flera år varit strukturellt underfinansierade.

Nästan riskfritt att begå gängmord

Samma dag som riksåklagare Petra Lundh uppvaktade riksdagen avhandlade SVT Veckans brott den som man uttrycker det ”lavinartade ökningen” av skjutningar och annan invandringsrelaterad grov brottslighet. Man uppmärksammade bland annat att endast en av tre åtalade för gängmord fälls.

I sammanhanget bör också nämnas att endast var fjärde gängmord överhuvudtaget går till åtal. Detta delvis beroende på polisens och åklagarväsendets bristfälliga utredningsresurser. Att begå ett gängmord är idag på gränsen till riskfritt.

Polis och åklagare: ”Orimligt höga beviskrav”

Inom polisen är man kritisk på gränsen till uppgiven inför domstolarnas agerande. Utöver att den åtalade har mer ekonomiska resurser till sitt förfogande än rättsväsendet läggs ribban för att fälla grovt kriminella enligt polisen orimligt högt.

– Det krävs ett filmat mord för att få någon dömd i dag. Vi som arbetar med det här inom polisen upplever att det rimliga tvivlet har blivit ett orimligt tvivel idag, konstaterade polismannen Nadim Ghazale när han gästade SVT:s studio på tisdagen.

I programmet fick Ghazale medhåll av Thomas Ahlstrand, som arbetar som åklagare mot internationell och organiserad brottslighet. Han är kritisk till hur domstolarna hanterar bevis fragmentariskt i stället för att lägga samman dem till en sammanhållen bevisföring, vilket han menar leder till orimliga slutsatser i skuldfrågan så att uppenbart skyldiga går fria.

– Man lägger inte ihop bevisen utan vart och ett av dem får stå för sig. Man söker inte sanningen eller gör en rimlighetsbedömning.

Ett annat problem i utredningarna av de grova gängbrotten är att de åtalade tiger sig igenom förhör och rättegångar. ”ingen kommentar” är ofta det enda svar som ges, oavsett vilka frågor som ställs. Många menar att det är orimligt att den som på det sättet inte medverkar till att ett brott klaras upp får fördelar i rättsprocessen.

Försvarsadvokat: ”Domstolarna ska inte söka sanningen”

Från försvaradvokatshåll menar man dock att det är en mänsklig rättighet att som brottsling tiga och vägra samarbeta. Försvarsadvokaten Kristofer Stahre, som också medverkade i tisdagens upplaga av SVT Veckans brott anförde invändningar mot polismannen Ghazales kritik mot att domstolarna inte söker sanningen. Det är inget som rättsväsendet ska ägna sig åt menade han.

– Det är en farlig väg att gå om man ska söka sanningen i domstolarna.

”Omedelbarhetsprincipen” ifrågasätts

Riksåklgare Petra Lundh riktade vid sin medverkarn i SVT Veckans brott kritik mot den så kallade omedelbarhetsprincip som tillämpas i domstolarna.

Den innebär att ingenting som i förhör framkommit under brottsutredningen får användas som bevis om det motsägs av vad personer sedan säger vid huvudförhandlingen. Om någon ändrar sin historia för att gynna sig själv eller därför att man blivit hotad och utsatt för så kallat övergrepp i rättssak, eller att lång tid har gått sedan händelsen och man inte längre har en god minnesbild av vad som skedde, är det ändå det som sägs på rättegångsdagen som gäller.

– Omedelbarhetsprincipen är egentligen till nackdel för hela systemet. Dels får vittnen och brottsoffer gå och vänta jättelänge på rättegång, vilket självklart är påfrestande. Dels har det blivit allt vanligare att man hotar vittnen och vill påverka dem under resans gång. Jag tror själv att det är därför personer som ser något inte vill vittna. De träder inte fram och berättar för de är rädda helt enkelt, sade Petra Lundh.

Lundh anser också att lagändringar krävs för att ge rättsväsendet de verktyg som krävs i den förändrade brottsverklighet som är Sverige idag. Hon efterlyser bland annat lägre krav för att få använda hemlig avlyssning av gängkriminella. Hon vill också se ytterligare skärpta straff för olaga vapeninnehav och slopad mängdrabatt vid flerfaldig brottslighet – Något som Sverigedemokraterna länge krävt men utan att få gehör.

70 förslag inlämnade till regeringen

Sammanlagt har riksåklagaren i en skrivelse till regeringen lagt fram 70 förslag på hur lagar och regler behöver förändras för att polis och åklagare ska kunna hålla jämna steg med de kriminella.

Lundh påtalar också det orimliga i att en minderårig flicka som utsatts för en överfallsvåldtäkt inte tilldelas ett målsägandebiträde, det vill säga en försvaradvokat, samtidigt som en grovt kriminell kan välja en toppadvokat och låta skattebetalarna stå för notan som inte sällan uppgår till miljonbelopp.