Kostnaderna för migranters äldreförsörjningsstöd skenar

På bara tio år har äldreförsörjningsstödet, som skapades för migranter som inte jobbat ihop till en pension i Sverige, ökat med 120 procent. Från en halv miljard 2010 till nästan 1,2 miljarder per år i dag.

Äldreförsörjningsstödet infördes av Göran Perssons regering år 2000 för att utlandsfödda redan då inte arbetat tillräckligt länge för att kunna få pension och man ville flytta kostnaderna från kommuner till staten.

LÄS ÄVEN: Nästan hälften av flerbarnstillägget går till invandrarfamiljer

Direkt efter att en migrant folkbokfört sig i Sverige kan denne söka äldreförsörjningsstöd ifall de fyllt 65. Liksom många andra förmåner i socialförsäkringssystemet bygger det inte på inbetald skatt utan folkbokföring, noterar Rebecca Weidmo Uvell som granskat siffrorna.

Migranter får dessutom vistas upp till tre månader i sträck utanför EU, dock inte begränsat till per år, och ändå behålla bidraget.

Syrier och irakier

Skillnaden på ersättningen till dem som arbetat och betalat in till systemet och de som får ta del av äldreförsörjningsstödet är hårfin: 380 kronor.

Bland mottagarna av äldreförsörjningsstödet, som finansieras av skatt, är nästan samtliga utlandsfödda. I dag är syrier de största mottagarna – 22 procent. 21 procent går till irakier, nio procent till somalier, fem procent till afghaner och tre procent till eritreaner. 

Författare av texten

Andreas Nilsson