Förtidsröstandet ökar kraftigt i flera av Sveriges invandrartäta områden samtidigt som undersökningar visar en tydlig vänsterövervikt bland väljarna där. I Rosengård uppmanas muslimer att rösta efter fredagsbönen och valambassadörer knackar dörr. Utvecklingen välkomnas av dem som vill minska skillnaderna i valdeltagande – men väcker samtidigt oro på högerkanten för att Sveriges förändrade demografi också håller på att förändra den politiska maktbalansen och vilka värderingar som ska vägleda det fortsatta bygget av landet Sverige.
Det tycks pågå en ovanligt stark mobilisering av väljare i flera av Sveriges miljonprograms- och utanförskapsområden inför valet den 13 september.
Den idetitetspolitiskt vänsterlutande forskaren Tobias Hübinette pekar på preliminära uppgifter om förtidsröstningen och beskriver ökningar på 100–200 procent jämfört med motsvarande period inför valet 2022 i bland annat Skäggetorp i Linköping, Tensta i Stockholm och Bergsjön i Göteborg. Samtidigt har förtidsröstandet ökat betydligt mindre i landet som helhet.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Även en sammanställning som återges av SD-politikern Kent Ekeroth pekar åt samma håll. I 19 utsatta områden där samma förtidsröstningslokaler kunnat jämföras uppges antalet avgivna röster under de första sex dagarna ha ökat från 6 929 till 13 860 – alltså ungefär en fördubbling. I materialet anges en betydligt mindre ökning för riket som helhet.
Det går ännu inte att veta hur det slutliga valdeltagandet blir eller hur de nytillkomna rösterna fördelas mellan partierna. Men flera undersökningar visar samtidigt att väljarkåren i utsatta områden skiljer sig avsevärt politiskt från Sverige i stort med en tung övervikt för framför allt Socialdemokraterna men också Vänsterpartiet.
Betydligt fler identifierar sig med vänstern
En färsk undersökning från Järvaveckan Research, genomförd av Indikator Opinion, omfattar 1 663 personer i utsatta områden och 1 669 i övriga Sverige. I utsatta områden placerar sig 43 procent själva till vänster och 21 procent till höger. I övriga Sverige är förhållandet nära det omvända: 44 procent placerar sig till höger och 37 procent till vänster.
Samtidigt svarar sammanlagt 36 procent i de utsatta områdena antingen att de står utanför vänster–högerskalan eller att de inte vet. Undersökningen frågar också vilka partier människor upplever aktivt försöker värva röster från personer som dem. Socialdemokraterna hamnar högst i utsatta områden med 60 procent, följt av Vänsterpartiet med 45 procent. Därefter kommer Sverigedemokraterna med 42 och Moderaterna med 40 procent.
Bland dem som uppger att religion är mycket eller ganska viktig är motsvarande siffror för S och V ännu högre: 66 respektive 50 procent. Järvaveckan betonar samtidigt att frågan inte mäter vilket parti respondenterna tänker rösta på. Rapportförfattarna varnar också för att behandla människor i utsatta områden eller med utländsk bakgrund som politiskt enhetliga grupper.
LÄS ÄVEN: Hesa Fredrik tjuter – men ingen varnar för invasionen
I flera sakfrågor avviker deras åsikter dessutom från ett traditionellt vänster–höger-mönster. Exempelvis är stödet för sänkt skatt på arbete större bland personer med utländsk än svensk bakgrund. SCB partisympatiundersökning från maj ger emellertid ytterligare stöd för att vänsterpartierna har en fördel bland utrikes födda. Både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har enligt myndigheten större stöd bland utrikes födda än bland inrikes födda.
V kan utmana S i vissa grupper
Socialdemokraternas tidigare mycket starka ställning i invandrartäta områden är samtidigt inte längre alldeles självklar. Hübinette hänvisar bland annat till en läsaromröstning hos den arabiskspråkiga nyhetssajten Alkompis där 62 procent uppgav att de avsåg att rösta på Vänsterpartiet, mot 25 procent för Socialdemokraterna. Han bedömer att Palestinafrågan kan vara en viktig förklaring där V mindre tydligt tagit avstånd från Hamas jämfört med S.
Läsaromröstningen är inte en representativ opinionsundersökning och siffrorna kan därför inte överföras till arabisktalande väljare generellt. Men Hübinettes slutsats är att S inte längre självklart kan räkna med samma dominans i miljonprogramsområdena som tidigare.
Imamen uppmanar församlingsbor att rösta
Samtidigt pågår organiserade insatser för att få fler till valurnorna. I Rosengård i Malmö driver Islamiska förbundet kampanjen ”Din röst gör skillnad”. Flerspråkiga valambassadörer knackar dörr och finns på plats utanför moskén för att informera väljare. Även under fredagspredikan uppmanar imamen församlingsborna att utnyttja sin rösträtt.
– Vi vill få upp valdeltagandet, säger Nabil Abdulmajid, talesperson för Islamiska förbundet i Malmö, till SVT.
Han beskriver intresset inför årets val som betydligt större än för fyra år sedan. Enligt honom handlar verksamheten om att människor ska förstå sin demokratiska rättighet och kunna få information på sitt eget språk.
SVT rapportering innehåller däremot inga uppgifter om vilket eller vilka partier imamen uppmanar församlingsborna att rösta på. Islamiska förbundet beskriver dock självt ett av sina mål som att öka muslimers ”deltagande, inflytande och representation” i samhällets institutioner och att opinionsbilda i frågor som berör den muslimska gruppens intressen.
Lång historia av samarbete
Det finns samtidigt en dokumenterad historia av samarbete mellan muslimska organisationer och socialdemokratin. I slutet av 1990-talet samarbetade den socialdemokratiska Broderskapsrörelsen, numera Socialdemokrater för tro och solidaritet, med Sveriges muslimska råd.
I en gemensam rapport från 1999 sattes konkreta mål för att öka muslimers politiska representation, bland annat genom fler muslimer på socialdemokratiska kommun-, landstings- och riksdagslistor. I rapporteringen om projektet beskrevs insatsen inför valet 1998 som framgångsrik. Sveriges muslimska råds mobilisering bedömdes ha bidragit till ett högre valdeltagande bland muslimer och till att väldigt många röstat på Socialdemokraterna.
Dagens Tro och Solidaritet är fortfarande ett officiellt sidoförbund inom Socialdemokraterna. Förbundet uppger att det har omkring 2 300 medlemmar och ett 80-tal lokalföreningar och beskriver sig som en plattform där politik och religion kan mötas. Det visar på historiska och organisatoriska kontakter mellan socialdemokratin och religiösa grupper, men är inte i sig ett klart belägg för att dagens röstmobilisering i Rosengård faktiskt sker på uppdrag av Socialdemokraterna.
Jomshof: ”Har valt att fylla på med nya”
På högerkanten tolkas utvecklingen betydligt mer kritiskt. SD-profilen och riksdagsledamoten Richard Jomshof menar att Socialdemokraterna kompenserat för förlorade traditionella väljare genom invandringen.
”När de gamla väljarna till stor del har valt att överge primärt Socialdemokraterna, har man valt att fylla på med nya”, skriver han på X.
Han anklagar samtidigt Socialdemokraterna för eftergifter gentemot islamistiska krafter och anser att de borgerliga regeringspartierna inte förstått den långsiktiga betydelsen av förändringen.
Ännu längre går SD-politikern och Samnytts vd Kent Ekeroth. I en ledartext uppmanar han väljare med svensk bakgrund att själva mobilisera i motsvarande omfattning.
LÄS ÄVEN: Ekeroth: ”Svenskar måste mobilisera såsom MENA-invandrarna gör”
Ekeroths resonemang är att en omfattande invandring i kombination med stora skillnader i partisympatier mellan olika befolkningsgrupper på sikt förändrar förutsättningarna för demokratiska regeringsskiften. Han riktar framför allt kritiken mot de borgerliga partierna, som han menar borde ha förstått den politiska betydelsen av migrations- och medborgarskapspolitiken.
Hans slutsats inför valdagen är att Tidös väljare måste svara på det stigande valdeltagandet i förorterna genom en egen mobilisering. Soffliggarna måste resa sig. De som vacklar mellan höger och vänster bör välja det förstnämnda därför att mer står på spel än bara traditionell ekonomisk vänster-högerpolitik.
590 000 får rösta – men inte till riksdagen
En komplikation när valdeltagandet i invandrartäta områden diskuteras är att de tre val som genomförs samtidigt har olika regler för rösträtt. För att rösta till riksdagen krävs svenskt medborgarskap. Däremot kan även utländska medborgare rösta till kommun- och regionfullmäktige.
EU-medborgare samt medborgare i Norge och Island får göra det om de är folkbokförda i kommunen. För medborgare i andra länder och statslösa krävs att de varit folkbokförda i Sverige i minst tre år i följd före valdagen.
SCB preliminära beräkning inför valet 2026 är att omkring 7,8 miljoner svenska medborgare folkbokförda i Sverige är röstberättigade i samtliga tre val. Därutöver finns drygt 590 000 utländska medborgare med rösträtt i kommun- och regionvalen men alltså inte i riksdagsvalet.
Siffran på omkring 600 000 som förekommer i debatten avser således inte alla utländska medborgare i Sverige utan just den grupp utländska medborgare som uppfyller kraven för rösträtt i kommun- och regionvalen. Som jämförelse fanns omkring 600 000 sådana väljare 2022. Deras valdeltagande var då endast 30 procent, mot 86 procent bland svenska medborgare folkbokförda i Sverige.
Det innebär också att en kraftig ökning av förtidsröstandet i ett område inte automatiskt innebär en lika stor ökning av rösterna i riksdagsvalet. En del av de röstande kan vara utländska medborgare som endast lägger röster i kommun- och regionvalen.
Samtidigt har under innevarande mandatperiod i storleksordningen 200 000 svenska medborgarskap beviljats. Siffror från Migrationsverket visar att 85–90 procent av dessa gått till personer från länder utanför den västerländska sfären.
Kan bli viktig faktor på valdagen
Hur stor den politiska effekten slutligen blir går därför ännu inte att slå fast. Förtidsröstningen visar hur många röster som lämnas in – inte väljarnas bakgrund eller vilka partier de röstar på. Men kombinationen av kraftigt ökad förtidsröstning i flera utsatta områden, ett betydligt lägre tidigare valdeltagande och en dokumenterad vänsterövervikt bland många av dessa väljare gör att mobiliseringen kan få betydelse för valresultatet.
För dem som arbetar för högre valdeltagande är utvecklingen i första hand ett tecken på ökad demokratisk delaktighet i områden där valdeltagandet länge varit lågt. Kritiker ser samma utveckling ur ett helt annat perspektiv – som ett exempel på hur migrationspolitiken inte bara förändrat Sveriges befolkning utan även väljarkårens sammansättning och därmed den långsiktiga politiska maktbalansen.
Vilken av bilderna som väger tyngst blir ytterst en politisk bedömning. Att valdeltagandet i flera invandrartäta områden just nu ser ut att öka kraftigt är dock en utveckling som kan få betydelse när rösterna räknas efter valdagen.
