I början av veckan häktades en man och en kvinna i 40-årsåldern och med svensk bakgrund på sannolika skäl misstänkta för att ha dödat sin 3-åriga dotter. Nu riktas kritik mot domstolar och jurister som lät barnet återvända till föräldrarna från en fosterhemsplacering trots en omfattande problematik i hemmet med tungt narkotikamissbruk och grov kriminalitet.

Det var i slutet av januari som polisen påträffade den 3-åriga flickan död hemma hos det kriminella missbrukarparet. Båda föräldrarna greps och häktades senare på sannolika skäl misstänkta för att ha bragt dottern om livet och efteråt hanterat den döda kroppen på ett sätt som utgör ett brott mot griftefriden.

Föddes med narkotikaabstinens

Under polisutredningen har uppgifter framkommit om att dottern fosterhemsplacerades direkt efter födseln eftersom mamman missbrukat tunga droger under graviditeten och det nyfödda barnet måste behandlas för narkotikaabstinens efter förlossningen.

Även pappan har en känd missbruksproblematik och är dessutom enligt rättshandlingar som Samhällsnytt tagit del av tungt kriminellt belastad med domar för bland annat grovt vapenbrott, förberedelse till grov misshandel, grovt hemfridsbrott, brott mot knivlagen, narkotikabrott, hot mot tjänsteman, våldsamt motstånd och olaga hot.

Föräldrarnas advokat: ”De har fått ordning på sina liv”

Missbrukarparet anlitade en tid efter dotterns fosterhemsplacering en advokat, Per Oehme, som inledde en rättsprocess för att återge föräldrarna vårdnaden om barnet. Oehme lyckades övertyga kammarrätten som mot socialförvaltningens rekommendation beslöt att dottern skulle hämtas från fosterföräldrarna och återbördas till de biologiska föräldrarna.

Enligt advokat Oehme hade flickans föräldrar nu fått ordning på sina liv och kunde därför ta hand om dottern. Paret vägrade gå med på drogtester för att visa att de inte längre missbrukade men kammarrätten valde att lita på de muntliga uppgifter som lämnats.

Flickans ombud ställde sig på föräldrarnas sida

Socialförvaltningen och förvaltningsrätten, som var första rättsinstans i fallet, motsatte sig att det kriminellt belastade missbrukarparet skulle återges vårdnaden. Men när domen överklagades till kammarrätten valde flickans juridiska ombud, Martin Bengtsson, att byta fot och ställa sig på föräldrarnas sida vilket ledde till att det tidigare beslutet revs upp.

Det rådde enligt Bengtsson inga tvivel om att flickan kunde utvecklas på ett bra sätt och få kärlek och omvårdnad hos föräldrarna. Mindre än ett år efter att flickan tvingats flytta tillbaka hem var hon död.

Häktas för grovt vållande till annans död

Advokat Per Oehme uppger i kommentarer till media att flickans död ska betraktas som ”en tragisk olycka i hemmet”. Den bedömningen delas inte av polis och åklagare som menar att det handlar om ett allvarligt brott i form av i varje fall grovt vållande till annans död och att båda föräldrarna ska sitta häktade. De exakta omständigheterna kring den lilla flickans död har ännu inte offentliggjorts.

Nu riktas kritik mot kammarrättens agerande, men Henrik Walgeborg, som är stadsjurist i Norrköpings kommun, tar domstolen i försvar i dess beslut att gå emot såväl socialtjänsten som tidigare rättsinstans.

– Jag har respekt för deras slutsats i det här ärendet. Det var ett väldigt svårt ärende och det är väldigt svårt för socialnämnden att lyfta fram omsorgsbristerna. Det blir särskilt svårt när man har vårdnadshavare som inte samarbetar med socialnämnden, säger Walgeborg i en kommentar till SVT.

Flickans ombud, Martin Bengtsson, vill efter dödsfallet inte svara på frågor eller kommentera vilket underlag han hade för att gå emot socialnämndens och förvaltningsdomstolens beslut. Inte heller föräldrarnas advokat Per Oehme vill ge några kommentarer kring hur han resonerat.

Vill se lagändring

Pernilla Leviner, som är professor på Barnrättscentrum vid Stockholms Universitet, är en av de som uttalar kritik mot kammarrättens beslut. Enligt henne behöver lagstiftningen ses över för att bättre skydda utsatta barn. Leviner menar att lagen idag lägger alltför stor tonvikt vid att arbeta för familjeåterförening även där förutsättningarna för detta är dåliga.

– Det handlar om att balansera återförening med trygghet och stabilitet för barnet. Men vår lagstiftning prioriterar faktiskt återförening i ganska hög grad, det trycker jag är problematiskt, säger hon till SVT.