Den kristna reliken och maktsymbolen är åter på plats i den en gång betydelsefulla vikingastaden. Efter att ha befunnit sig i statlig ägo i tjugoåtta år och stått för beskådan på Historiska museet återvänder nu den kräkla som grävdes ut vid Sigtuna museums gård hem igen. Reliken tros vara från tidsepoken mellan år 1100-1250 efter Kristus och återfanns alldeles intill en begravd, mäktig kyrklig person som troligen var biskop eller abbot.

Sigtuna grundades redan kring år 980 och var då ett vikingasamhälle där de nordiska gudarna tillbads. Sedermera kom kristendomen att göra sitt intåg och staden, med sitt läge vid Mälardalen, blev en viktig plats inte bara för handel utan även för den nya religionen som sedan länge etablerat sig på kontinenten. Då beräknas staden ha haft omkring 1000-1500 invånare och så mycket som sju eller åtta kyrkor.

En av stadens kyrkor låg på den plats där Sigtuna museum idag ligger och platsen där kyrkans ytterväggar en gång var placerade markeras idag med ett konstverk i form av ett färgglatt staket på museets bakgård. Strax utanför det som en gång var kyrkan fann man i samband med en utgrävning i början av nittiotalet kvarlevorna av en religiöst inflytelserik person som tros ha varit biskop eller abbot och som begravts i kyrkans jord. Biskopen hade begravts med föremål som symboliserar makt och inflytande, och alldeles bredvid biskopens huvud återfanns hans kräkla.

”Viktig i berättelsen om Sverige”

Museichefen på Sigtuna museum, Ted Hässelbom, berättar:

– Kräklan är funnen här i museets trädgård år 1993, och eftersom det är ett fornminne så är det statens egendom och därför hamnade den direkt på historiska museet. Den har varit så viktig i berättelsen om Sverige och Sveriges historia att den har varit utställd där ända tills nu. Nu har den fått komma hem igen, och vi har den fortfarande bakom ridån i väntan på en säkerhetsmonter så att vi kan få ställa ut den.

[soliloquy id=”425443″]

En kräkla är ett föremål som bars av högt uppsatta personer inom kyrkan och ser ut som en stav med en utformad kringla överst. Hässelbom berättar att kräklor många gånger är gjorda av dyrt material som guld och att de även kan ha dekorationer av diamanter.

– Just den här kräklan är gjord av valrossbetar och det användes på samma sätt som elfenben. Man kände till elfenben, men det förkom längre bort och var svårt att få tag på så man använde sig mycket av valrossbetar. Det är bland annat därför man har flyttat sig långt norrut som till exempel Grönland för att jaga valross. När elfenbensmarknaden kom och tog över, slutade man med det.

800 år gammal

Man vet inte exakt hur gammal kräklan är, men den är uppgrävd alldeles intill kyrkan som en gång stod vid platsen där Sigtuna museum idag ligger, och just den kyrkan byggdes under 1100-talet. Man uppskattar därför att kräklan härstammar från tidsperioden mellan år 1100-1250. Kräklan är funnen intill biskopen som begravdes utanför kyrkan, men man vet dock inte varför biskopen begravdes utanför kyrkan och inte inuti den.

– Om en biskop är begraven i en kyrka så kan man dra slutsatsen att biskopen kanske tillhör kyrkan, att han är högsta chefen. Men eftersom han ligger utanför kyrkan så kanske han var en biskop på besök som råkade gå bort när han var i Sigtuna. De har tagit tester från en tand så vi vet i alla fall att det var en man.

När vi frågar vilken makt biskopen hade under tidsperioden han var verksam får vi följande svar:

– Man måste utgå från att en biskop eller en abbot i princip är i nivå med en kung eller en hövding. Kyrkan är ju en maktfaktor och det är ju en förhandling mellan världslig och religiös makt och vem som ska bestämma, så kyrkan är definitivt mäktig.

Om man är intresserad av att se kräklan i Sigtuna, räknar museet med att ha den för allmän beskådan innan jul, då man hoppas ha fått säkerhetsmonter på plats för den ömtåliga reliken att vila i.

Reporter: Jesper Johansson