Avrättningen i Västra hamnen visar att ”Sluta skjut” inte har gjort Malmö tryggare. Det säger Malmölistans partiledare Nils Littorin, som menar att projektets effekter överdrivits av politiker och myndigheter. I en längre intervju med Samnytt argumenterar han i stället för betydligt hårdare straff, återkallade medborgarskap för grovt kriminella, utvisning av kriminella klaner och en kriminalpolitik inspirerad av bland annat El Salvador.

För Malmölistans partiledare Nils Littorin blev mordet i Västra hamnen ytterligare ett bevis på att den kriminalpolitiska modell som lanserades med stora förhoppningar 2018 inte har levererat de resultat som utlovades.

Bakgrunden är den uppmärksammade skjutningen i Västra hamnen i Malmö natten mot onsdag. En man i 35-årsåldern sköts ihjäl på öppen gata och avled senare av sina skador. Flera skott avlossades i ett bostadsområde och minst en kula träffade en port till ett flerfamiljshus. Polisen utreder händelsen som mord och motivet är ännu inte fastställt.

I en intervju med Samnytt riktar han skarp kritik mot både Socialdemokraterna, Moderaterna och Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Enligt honom har ”Sluta skjut” blivit ett politiskt prestigeprojekt vars effekter överdrivits, samtidigt som betydligt mer ingripande åtgärder har prioriterats ned.

Han berättar att flera personer inom sjukvården kontaktat honom efter mordet i Västra hamnen, eftersom den dödade mannen arbetat inom vården.

– De är bedrövade och chockade. De vet inte ens varför han blev skjuten. Och det är egentligen ingen som vet i dag. Men de ställer samma fråga – varför händer ingenting? Hur kan en människa bli nedskjuten mitt i Malmö och så är det knappt en nyhet ett dygn senare?

Du behöver ta bort hela klanen från samhället. Eftersom det handlar om invandrade klaner är lösningen att utvisa hela klanen.

Nils Littorin, läkare och partiledare för Malmölistan

Han beskriver mordet som ännu ett exempel på hur grovt våld blivit en del av vardagen.

– Kulorna viner runt omkring. En träffar en port där människor bor. Barn cyklar där på dagarna. Att det sker i Malmö är ingen slump.

”Socialdemokraternas stora flaggskepp”

Berätta hur du kommer fram till att kampanjen ”Sluta skjut” har misslyckats?

– Det är Socialdemokraternas stora polisiära satsning mot skjutningar och gängvåld, deras stora flaggskepp. Den lanserades under stor pompa och ståt 2018 och skulle vara en evidensbaserad metod mot grov kriminalitet.

Det har varit ett misslyckande och en distraktion från sådant som alla vet har effekt på riktigt. Sverige saknar omedelbara, effektiva och stenhårda konsekvenser för människor som begår allvarliga brott.

Nils Littorin, läkare och partiledare för Malmölistan

Men enligt honom har projektet i stället blivit en distraktion från åtgärder som han menar faktiskt fungerar.

– Det har varit ett misslyckande och en distraktion från sådant som alla vet har effekt på riktigt. Sverige saknar omedelbara, effektiva och stenhårda konsekvenser för människor som begår allvarliga brott.

Som en del av ”Sluta skjut” bjöds grovt kriminella in till särskilda möten med polis och andra myndigheter. Efter samtalen serverades pizza och dryck, vilket väckte debatt om metodens utformning och symbolvärde. Polisen ändrade efter den efterföljande kritiken menyn och började i stället servera vegetariska wraps till de grovt kriminella.

LÄS ÄVEN: Svenska polisens ”Sluta skjut”-kampanj hånas utomlands

Han drar en parallell till tidigare kampanjer.

– Det fanns ju en kampanj som hette ”Sluta tafsa”. Det känns lika naivt när man tror att motiverande samtal ska få tungt kriminella gäng att lägga ned sina vapen.

Hur kan projektet fortsätta trots den allvarliga kritik som finns?

– Man vill så gärna att det ska fungera. Tidigare regeringar har fortsatt skjuta till pengar och nu används modellen i Göteborg, Örebro och flera andra städer. Samtidigt visar myndigheternas egna utvärderingar att vi faktiskt inte vet om den fungerar.

LÄS ÄVEN: Poliser sågar S-skryt om ’Sluta skjut’ i Malmö: ”Inte anledningen till att det skjuts mindre”

Han pekar särskilt på Brottsförebyggande rådets (BRÅ:s) slutrapport.

– Man ser att skjutningarna minskar under perioden, men man kan inte säga att det beror på ”Sluta skjut”. Det finns inget sådant tydligt samband.

LÄS ÄVEN: Efter ”Sluta skjut”: nu kommer ”Sluta slå”

Enligt Littorin sammanfaller projektet dessutom med flera andra mycket omfattande polisinsatser.

Han nämner den nationella insatsen Operation Rimfrost, den europeiska EncroChat-operationen som ledde till hundratals fällande domar mot grovt kriminella samt pandemin, då brottsligheten förändrades på flera håll.

– Det händer så många andra extraordinära saker under samma period att det inte är konstigt om skjutningarna minskar oavsett om man har motiverande samtal eller inte.

Han lyfter också fram att utvecklingen enligt honom började innan projektet ens hade införts.

Man behöver revidera dessa medborgarskap. Det är ju uppenbart att de har kommit hit för att förstöra vårt samhälle och berika sig själva – och leva här som kriminella parasiter. Så det är klart att de inte kan vara kvar här då. Man river medborgarskapen och slänger ut dem. Det är inte svårare än så.

Nils Littorin, läkare och partiledare för Malmölistan

– Minskningen av skjutningarna börjar innan ”Sluta skjut” startar. Då tvingas Brå i princip säga att de ser en effekt, men samtidigt att de inte kan veta om det faktiskt är projektet som orsakat den. Han sammanfattar:

– Men det som fungerar är hårda konsekvenser.

LÄS ÄVEN: Över 67 000 personer kopplas till gängkriminalitet i Sverige – regeringen: ”Allvarligt läge”

Du menar att modellen fungerade bättre i Boston i USA. Varför?

– Den amerikanska modellen bygger på något helt annat än den svenska. Metoden utvecklades i Boston under 1990-talet för att minska ungdomsmord genom kontakt med gängen, erbjudanden om hjälp och hot om konsekvenser om våldet fortsatte. Littorin utvecklar:

– Där lyckades man kyla ned konflikterna och mer än halvera antalet gängmord bland ungdomar.

Genrebilder gängkriminell / polisbilar. Foto: Polisen / Faksimil Facebook

Men den avgörande skillnaden, menar han, är rättssystemet.

– De har federala åklagare och väldigt kraftfulla verktyg. Om du riskerar 30 års fängelse så är det ett verkligt hot. Svenska poliser och åklagare har inte den möjligheten. I Sverige handlar konsekvenserna snarare om ökad bevakning eller fler kontroller. Han går vidare:

– Det är inte tillräckligt för att avskräcka människor som redan är beredda att mörda.

Han hänvisar också till uppgifter om att omkring hälften av dem som deltagit i projektets samtal senare misstänkts för nya grova brott.

– Det fungerar inte i den svenska kontexten. Visst kan man ha motiverande samtal, men det som behövs oavsett är stenhårda straff.

LÄS ÄVEN: Rikspolischefen besvärad – lägger över ansvaret för gängkriminaliteten på medborgarna

Littorin vill se en kraftig skärpning av straffen för grov kriminalitet.

– Går du beväpnad på stan – tjugo års fängelse.

”Hela klanen måste bort”

Du går längre än många andra och säger att hela kriminella klaner ska utvisas. Vad menar du?

– Polisen har själva identifierat ett fyrtiotal invandrade kriminella klaner. Det handlar om utvidgade släkter där lojaliteten till klanen är större än lojaliteten till det svenska samhället.

Han menar att det inte räcker att lagföra enskilda personer.

– Du behöver ta bort hela klanen från samhället. Eftersom det handlar om invandrade klaner är lösningen att utvisa hela klanen.

LÄS ÄVEN: Migrationsverkets insida: Klaner, svenskar i minoritet och tystnadskultur

Enligt Littorin skiljer sig detta från hur både Tidöpartierna och Sverigedemokraterna resonerar.

– Det här är något nytt. När jag växte upp hade vi enskilda brottslingar. Nu har vi kriminella släkter som kontrollerar hela bostadsområden.

Det är klart att ingen vill ha fängelser. Det vore bättre om de inte behövdes. Men vi måste skydda vanliga hederliga medborgare från psykopater som inte har någon respekt för människoliv.

Nils Littorin, läkare och partiledare för Malmölistan

Han beskriver ett hypotetiskt scenario där staten ger en välkänd kriminell klan en sista tidsfrist innan hela nätverket grips och utvisas.

– Statsministern, Säpochefen och rikspolischefen håller en presskonferens och säger: ”Vi vet vilka ni är. Ni har en vecka på er att lämna Sverige. Sedan kommer vi att slänga ut er.”

Littorin menar att ett sådant agerande snabbt skulle förändra maktbalansen.

– Då statuerar man ett exempel. Sedan går man dit klockan fyra på morgonen, griper hela klanen och skickar ut dem. Det är det jag menar med att utvisa kriminella klaner. Han fortsätter:

– Det gäller även om Ahmed pluggar till polis. Är han en del av denna kriminella klan så kommer hans lojalitet fortsatt vara med klanen, inte Sverige.

LÄS ÄVEN: Åkesson: ”Vi ska återskapa ett svenskt Sverige utan gängvåld, klaner och islamism”

Du skriver också att man ska riva upp medborgarskap, hur ska det gå till?

– Ja, man river dem. Man behöver revidera dessa medborgarskap. Det är ju uppenbart att de har kommit hit för att förstöra vårt samhälle och berika sig själva – och leva här som kriminella parasiter. Han fortsätter:

– Så det är klart att de inte kan vara kvar här då. Man river medborgarskapen och slänger ut dem. Det är inte svårare än så.

Littorin menar också att Sverige bör använda diplomati för att möjliggöra fler utvisningar.

Han pekar på att Danmark etablerat kontakter med talibanstyret i Afghanistan och säger att liknande lösningar, tillsammans med ekonomiska incitament, även skulle kunna användas för att få länder som Somalia att ta emot personer som utvisas från Sverige.

Vill inspireras av El Salvador

Du lyfter också fram El Salvador som ett föredöme. Vad är det Sverige kan lära av den utvecklingen?

– Det centralamerikanska landet är ett exempel på hur ett samhälle kan återta kontrollen från grovt kriminella nätverk. El Salvador var under lång tid det land i världen som hade högst mordfrekvens per capita. Gängen kontrollerade hela bostadsområden och terroriserade befolkningen.

Enligt honom förändrades situationen när landets regering valde en betydligt hårdare linje.

– Presidenten gjorde precis det som man enligt många inte får göra. Han buntade ihop tiotusentals gängkriminella och låste in dem.

El Salvadors president Nayib Bukele och en fängslad MS-13 gängmedlem i handfängsel. Foto: AndreX – Own work. CC BY-SA 4.0 och Public domain.

Littorin berättar att ett tal från presidenten gjort särskilt starkt intryck på honom.

– Han fick kritik för att gängkriminella inte fick tillräckligt bra mat i fängelserna. Då svarade han ungefär att först ska den gravida kvinnan få kyckling hemma, först ska busschauffören ha råd att köpa mat och först ska skolbarnen få äta ordentligt. Sedan kan de gängkriminella få det. Den prioriteringsordningen tycker jag är den rätta.

LÄS ÄVEN: Grova gängkriminaliteten ska stoppas med frivilliga samtal

Enligt Littorin visar utvecklingen att en konsekvent kriminalpolitik kan ge resultat.

– I dag är El Salvador ett av de säkraste länderna i Latinamerika. Det visar att det går att återta kontrollen.

El Salvadors hårda kriminalpolitik under president Nayib Bukele har väckt internationell uppmärksamhet. Samtidigt som regeringen lyfts fram för kraftigt minskad gängbrottslighet har människorätts- och vänsterorganisationer riktat kritik mot bland annat massgripanden och rättssäkerheten.

”Vi måste skydda vanliga människor”

Kritiker menar att hårdare straff inte löser nyrekryteringen till gängen. Vad är ditt svar?

– Fängelser är ju inte något önskvärt i sig, men det är en nödvändig del av ett fungerande rättssamhälle. Han utvecklar:

– Det är klart att ingen vill ha fängelser. Det vore bättre om de inte behövdes. Men vi måste skydda vanliga hederliga medborgare från psykopater som inte har någon respekt för människoliv.

Ungefär hälften av dem som arbetar inom Polismyndigheten sitter på kontor. Fler behöver ut på gator och torg. Tidigare patrullerade poliser till fots. I dag sitter de mest i bilar och åker mellan utryckningar.

Nils Littorin, läkare och partiledare för Malmölistan

Han menar att visionen om ett samhälle där hårda straff inte behövs ligger långt bort.

LÄS ÄVEN: Dansk kriminolog sågar svensk tystnadskultur om gängkriminalitet: ”Skandal”

Han avfärdar också jämförelser med Norge.

– Norge lyfts ofta fram som ett humant rättssystem med öppnare anstalter och stora friheter för fångarna. Men Norge har inte importerat ett fyrtiotal kriminella klaner som kontrollerar hela bostadsområden. Man får anpassa politiken efter verkligheten.

Du vill också ge ordningsvakter större befogenheter och återinföra kvarterspoliser. Hur ser du framför dig att det skulle fungera?

– Man måste göra flera saker samtidigt. Parallellt med att de här människorna sätts i fängelse eller lämnar landet behöver man arbeta långsiktigt.

Han vill se en återgång till den lokala polisnärvaro som han menar fanns förr.

– Kvarterspoliser var en bra idé. De förebygger brott bara genom att finnas på plats. Om det går patrullerande poliser där barn går till skolan blir det betydligt svårare att stå och sälja narkotika öppet.

LÄS ÄVEN: Polis om mångkulturella Göteborg: ”Vår stad har slitits sönder”

Han anser också att dagens polisorganisation blivit alltför administrativ.

– Ungefär hälften av dem som arbetar inom Polismyndigheten sitter på kontor. Fler behöver ut på gator och torg. Tidigare patrullerade poliser till fots. I dag sitter de mest i bilar och åker mellan utryckningar.

Som exempel nämner han Barcelona.

– Där ser man ofta beväpnade poliser i stadskärnan, poliser med K-pistar.. Om man värderar människors trygghet är det inget konstigt att ordningsmakten också visar vem som bestämmer.

Ordningsvakt Sverige och poliser i Barcelona. Foto: Special Operations Executive CC BY-SA 3.0 och Srbuti CC0

Den lokala närvaron har enligt Littorin också ett praktiskt värde.

– Poliser som känner sitt område vet vilka familjer och personer som återkommer i brottsligheten. Den lokala kännedomen får man inte om verksamheten centraliseras och byråkratiseras.

”Barn ska inte driva runt på stan”

Littorin betonar samtidigt att kriminalpolitiken inte enbart handlar om straff. Han menar att samhället också måste minska nyrekryteringen till kriminalitet genom att ge barn tydligare ramar.

– Oavsett hur många vi sätter i fängelse eller utvisar kommer det alltid att finnas dysfunktionella familjer och barn som växer upp under svåra förhållanden. Därför måste samhället ge dem något annat.

Han vill att barn i större utsträckning ska delta i organiserade aktiviteter efter skolan.

– De ska inte gå runt i asociala gäng. De ska spela fotboll, handboll, kampsport, musik, dans eller teater tillsammans med vuxna ledare.
Littorin hänvisar till Islands arbete mot ungdomsmissbruk under 1990-talet.

– Där byggde man idrottsanläggningar och fick in ungdomarna i organiserad verksamhet. Samtidigt sjönk missbruket kraftigt.
Han säger sig även kunna tänka sig utegångsförbud för barn och ungdomar i särskilt utsatta områden.

– Föräldrarna ska ta hand om sina barn. Annars ska de vara med andra vuxna i organiserade aktiviteter.

En annan central fråga för Littorin är skolan. Han menar att skolan måste fungera som en motkraft till destruktiva miljöer.

– Den viktigaste faktorn bakom kriminalitet är den nära omgivningen – familjen, syskonen och området där man växer upp. Då måste skolan kompensera för det.

LÄS ÄVEN: Massinvandring, feminism och kaos – så krossades den svenska skolan

Han vill se betydligt tydligare ordningsregler.

– Skolan ska lära barn disciplin, ansvar och konsekvenser.

Littorin anser att dagens skola präglas av otydligt ledarskap.

– Om jag styrde Malmö skulle jag säga till rektorer och lärare att det är de som bestämmer. De ska ha full uppbackning från politiken.

Han nämner flera konkreta exempel på hur han vill återupprätta ordningen.

– Tar man hem en bok från skolbiblioteket och inte lämnar tillbaka den ska det få konsekvenser. Mobiltelefonerna ska bort från klassrummen. Man ska ta av sig kepsen och visa respekt för lärarna.

Avrättningen i Västra hamnen-idyllen i Malmö visar misslyckandet för sosse och moderatprojektet "Sluta skjut". Motiverande samtal och tandlösa sanktioner fick inte gängen att sluta skjuta.
Jag har ett bättre förslag: Ut med dem! pic.twitter.com/FW7u2ln9iA
— Nils Littorin (@Nils_Littorin) July 5, 2026

”Malmö ska vara tryggt igen”

Om Malmölistan fick genomföra hela sitt kriminalpolitiska program – hur skulle Malmö se ut om fyra år?

– Det blir ett helt förändrat maktförhållande. I dag är vanliga människor rädda för asociala invandrargäng. Om fyra år ska det vara de kriminella som är rädda för polisen och för konsekvenserna.

LÄS ÄVEN: Politikern rasar mot Malmö stad efter övergrepp på 94-åring: ”Delaktiga i våldtäkt”

Han tror att många grovt kriminella då skulle sitta i fängelse eller ha lämnat landet.

– De kommer att vara jagade, utsatta och på väg ut ur Sverige eller redan utvisade.

Samtidigt hoppas han att utvecklingen ska märkas även bland barn och unga.

– Polisen ska steg för steg ta tillbaka områdena. Samtidigt ska tusentals barn delta i idrott, skolorna ska präglas av ordning och eleverna få bättre möjligheter att lyckas senare i livet.

För Littorin handlar kriminalpolitiken ytterst om att återupprätta tryggheten.

– Det ska vara vanligt folk som känner sig hemma på Malmös gator igen – inte de kriminella.

☀️ Sommarerbjudande

50% rabatt på årsprenumeration

Samnytt, med rötter i Politiskt inkorrekt och Avpixlat, har i närmare två decennier rapporterat om sådant som många etablissemangsmedier väljer att tona ned, filtrera eller inte rapportera om alls. Just nu får du 50% rabatt på en årsprenumeration och bidrar samtidigt till att hålla vår journalistik levande.

Få 50% rabatt idag

Eller swisha valfritt stöd
123 083 33 50

DN:s nya valkampanj mot Tidöregeringen – jämför med Nazityskland