KTH-professor sparkas för matematikforskning i Ryssland: “Ångrar det inte”

KTH vill sparka sin kände matematikprofessor Håkan Hedenmalm. Det framgår av ett beslut som skickats till Statens personalansvarsnämnd. Anledningen är att han fortsatt ha kontakt med kolleger i Ryssland, trots regeringens order om att omedelbart sluta med det.
– Det pågår en inskränkning av den akademiska friheten i Sverige, säger Håkan Hedenmalm till Samnytt.

Han var knappt nitton år när han 1980 påbörjade sina doktorandstudier i matematik vid Uppsala universitet. Tre år tidigare, som sextonåring, vann han Svenska Dagbladets och Svenska Matematikersamfundets matematiktävling. Och som sjuttonåring tog han förstapriset i International Science and Engineering Fairs (ISEF) matematiktävling i Kalifornien i USA.

Håkan Hedenmalm skulle kunna beskrivas som ett matematiskt geni. Han har sedan slutet av 70-talet vunnit ett stort antal priser och utmärkelser och fått fler än 80 vetenskapliga artiklar publicerade. 1996 blev han professor, och sedan 2002 är han verksam vid KTH.

Får sparken

Men nu är Håkan Hedenmalms akademiska karriär över. Åtminstone i Sverige. I en skrivelse till Statens ansvarsnämnd vill hans arbetsgivare KTH ge honom sparken. Bakgrunden till det är kriget i Ukraina.

Missa inte vårt PLUS-innehåll!

Näthatsgranskaren: “Samnytt är möjliggörare till radikalisering och massmord!”

Den svenska regeringen har beordrat universiteten att bryta alla forskningssamarbeten med Ryssland och Belarus. Det gäller både “kontakter och samarbeten”.

LÄS ÄVEN: Stig, 89, kallade Löfven för fascist – då kom polisen och tog hans dator

Det är en order som matematikprofessor Håkan Hedenmalm valt att inte hörsamma. År 1990, när han arbetade som forskningsassistent på Uppsala universitet, gjorde han en utbytestermin i Sankt Petersburg. Sedan dess har han fortsatt samarbetet med sina ryska matematikkolleger. Även efter den ryska invasionen av Ukraina för tre år sedan.

– Jag har ju haft kontakt med ryska forskare ganska länge. Det går tillbaka 20 år eller någonting i alla fall, säger Håkan Hedenmalm när Samnytt ringer upp honom.

– Vi håller inte på med några säkerhetsklassade saker eller något sådant. Det är matematik, menar han.

En “galjonsfigur”

Men det handlar inte enbart om kontakter med ryska matematiker. I maj förra året beviljas Sankt Petersburgs universitet ett statligt forskningsanslag på motsvarande drygt 60 miljoner kronor. Det talas om ett “jätteanslag”.

Det den ryska staten vill satsa miljoner på att forska inom är analys, sannolikshetslära, kvantteori, integrerbara system, maskinlärning och dess tillämpningar.

Den som utsetts till chef för det laboratorium som leder det forskningsarbetet är Håkan Hedenmalm. Själv säger han emellertid att det mest handlar om en formell titel.

– Jag har varit en galjonsfigur för ett projekt som de har drivit. Men det är roligt att vara med, förklarar han för Samnytt.

– Det har inte varit så långvarigt, men jag tycker att forskningsrelationer är viktiga.

Hedenmalm säger att han nu avbrutit samarbetet och inte längre har någon formell roll på Sankt Petersburgs universitet.

Pengar från Kreml

Det är främst Håkan Hedenmalms centrala och formella roll i detta forskningsprojekt som irriterar hemma i Sverige. Att han rest till Ryssland under 2024. Och att han hemlighållit detta för sina chefer på KTH.

– Det är uppenbarligen väldigt känsligt. Jag kanske borde ha varit uppriktig, men samtidigt var det ett avvägande som var lite svårt att göra, säger han.

Den 63-åriga matematikprofessorn berättar att han först var osäker på om han skulle tacka ja till forskarrollen på det ryska universitetet.

LÄS ÄVEN: SD sparkar rysk skiddoktor – efter påtryckningar från Expo

– Det var lite våghalsigt, men jag ångrar det ändå inte.

Ytterligare en omständighet som ses som försvårande är att Håkan Hedenmalm i och med sin forskarroll i Sankt Petersburg dessutom fått betalt från den ryska staten.

– Jag har fått något litet från dem också, men det är för att betala mina levnadsomkostnader där. Det handlar mest om pengar till de anställda där, säger han apropå de 60 miljoner kronorna.

Hoppas kriget tar slut

Hedenmalm betonar att han inte är oberörd av kriget i Ukraina:

– Jag tycker det är ganska tråkigt med det här kriget och hoppas att det tar slut snart. Det är fullständigt vettlöst att en massa soldater ska sätta livet till för en sådan här grej.

Samtidigt tycker inte matematikprofessorn att det är konstruktivt att avbryta allt forskningssamarbete med Ryssland på grund av det.

– Problemet med bojkotter är att man tappar kontakten med människor, och det är också en förlust. Då har man inga kontaktytor längre, menar han.

– Man kan sanktionera, bojkotta och hålla på, men i slutändan måste man komma tillbaka och ha kontakt och utbyte.

– Det pågår en inskränkning av den akademiska friheten i Sverige.

– Det är inget som pågått i bara något år, utan i decennier. Det har blivit en linjeorganisation, centralstyrd, ungefär som militären. Det är den strukturen vi börjat få, fast det har kanske inte varit så tydligt tidigare.

“I Sverige går det inte”

Håkan Hedenmalm är i Marocko när Samnytt pratar med honom. Och han tycker att det är tråkigt att hans arbetsgivare hemma i Sverige valt att ta ärendet till ansvarsnämnden.

– Jag hade hellre velat komma överens om något, än ha en konflikt i ansvarsnämnden. Men det står dem fritt att göra det, konstaterar han.

– Om jag inte har KTH:s lednings förtroende, så finns ingen anledning att vara verksam där.

Han säger att han kommer fortsätta ha kontakt med sina ryska kolleger. Och att han funderar på att söka en professorstjänst på annat håll. Eventuellt i USA; ett land han tidigare arbetat i, som han säger är ett fint land och som han tror inte bryr sig lika mycket om samarbeten med ryska kolleger.

– Jag tror inte att de har samma inställning som här i alla fall, säger han.

– Om jag blir av med jobbet nu, så får jag försöka leta anställning utrikes. Det är ganska uppenbart. I Sverige går det inte, säger professor Håkan Hedenmalm.

LÄS ÄVEN: Träffade rysk kvinna för 26 år sedan – sparkas från Skatteverket