I början av maj kunde Samnytt avslöja att den hemtjänstanställde eritrean som åtalats för grov våldtäkt mot en 82-årig kvinna i norra Stockholm var dömd gängkriminell som fick jobbet kort efter ett fängelsestraff. I sitt försvar mot våldtäktsanklagelserna hävdade mannen att han brukar onanera i pensionärers hem och att det var därför hans sperma påträffats på den äldre kvinnans lakan. Nu har han dömts – men slipper utvisning, trots att domstolen anser att förutsättningarna för det är uppfyllda.

Domen bygger bland annat på pensionärens detaljerade berättelse om hur mannen tog sig in i hennes bostad genom att ge sken av att komma från hemtjänsten i Solna.

Hon berättar hur han klädde av henne, förde in flera fingrar i hennes underliv, använde hennes salvor och fortsatte trots att hon försökte dra sig undan och värja sig.

LÄS MER: AVSLÖJAR: Gängkriminell anställdes i hemtjänsten – våldtog pensionär

Vidare beskriver hur hon försökte putta bort eritreanen men att han var större och starkare än henne. Tingsrätten konstaterar också att de skador som dokumenterades är förenliga med hennes uppgifter om penetration med fingrar.

Tingsrätten bedömer inte brottet som grovt

Solna tingsrätt väljer dock att inte döma mannen för grov våldtäkt som kammaråklagare Anders Hirsch yrkade på. Tingsrätten konstaterar visserligen att gärningen riktades mot en äldre person med nedsatt hälsa, att den föregåtts av viss planering och att Robel använde sin anställning vid hemtjänsten för att hitta kvinnan.

LÄS OCKSÅ: Gängdömd i hemtjänsten åtalas för våldtäkt mot pensionär – erkänner att han brukar runka i deras hem: ”Man får inte – jag skäms”

Men rätten anser ändå att eritreanens sexöverfall på kvinnan inte räcker för att brottet ska bedömas som grovt. Samtidigt framhåller rätten att just dessa faktorer ska påverka straffvärdet i skärpande riktning, varför annan påföljd än fängelse inte kommer på tal.

Tingsrätten har därvid, som anges ovan, beaktat omständigheterna vid gärningen och som straffhöjande särskilt att gärningen har föregåtts av viss planering och riktats mot en fysiskt svag och äldre person. Det saknas anledningen att beakta att Robel Ghidey förlorar sitt arbete på grund av att denne döms för gärningen eftersom denne utnyttjat sin tjänst för att utföra brottet. Med ett så pass högt straffvärde kan inte någon annan påföljd än fängelse komma i fråga.

Solna tingsrätt

Förutsättningarna för utvisning uppfyllda – utvisas ändå inte

Den kanske mest uppseendeväckande delen av domen från Solna tingsrätt är dock frågan om utvisning.

Åklagaren hade yrkat på att Robel skulle utvisas till sitt hemland med förbud mot att återvända till Sverige. Solna tingsrätt slår dessutom fast att förutsättningarna för utvisning faktiskt är uppfyllda.

LÄS ÄVEN: INTERVJU: SD vill ha livstid för våldtäkter mot äldre

Domstolen konstaterar att våldtäkten är ett allvarligt brott, att eritreanen tidigare dömts för annan allvarlig brottslighet och att det finns en tydlig risk för fortsatt brottslighet. Enligt rätten talar dessa omständigheter ”med styrka” för utvisning.

Det brott som Robel Ghidey döms för är allvarligt och straffvärdet är
förhållandevis högt. Robel Ghidey är vidare tidigare dömd för relativt allvarlig brottslighet dock av annat slag. Det finns en tydlig risk för fortsatt brottslighet. Dessa förhållanden talar med styrka för utvisning.

Solna tingsrätt

Men trots att tingsrätten själva menar att förutsättningarna för utvisning är uppfyllda får han stanna kvar i Sverige.

LÄS MER: Hemtjänsten i nya Sverige: Sexuella övergrepp nattetid och ”haram” att dricka lättöl

Skälet är att domstolen väger in hans anknytning till landet. I domen framhålls att han har vistats i Sverige sedan åtminstone 2007, gått i svensk skola, talar flytande svenska, har föräldrar och syskon här samt att han haft ”arbete” under de senaste åren.

Rätten beskriver detta som en ”tämligen stark anknytning till Sverige”. Dessutom anges att han har svaga band till Eritrea och inte kan resa dit utan risk.

Robel Ghidey är idag 30 år gammal och har befunnit sig i Sverige i vart fall sedan år 2007. Han har genomfört sin skolgång upp till och med gymnasiet här och talar flytande svenska. Han har föräldrar och syskon här. Han har haft någon slags bostad dock inte någon egen. Han har haft arbete de senaste åren. Dessa omständigheter innebär att Robel Ghidey har en tämligen stark anknytning till Sverige vilket talar emot utvisning.

Solna tingsrätt

Slutsatsen blir därför att en utvisning inte anses proportionerlig, trots våldtäktsdomen, den tidigare kriminaliteten kopplad till gängmiljön och den återfallsrisk som domstolen själva konstaterar.

LÄS MER: Hemtjänst-afghan rånade 96-åring i sängen – kan inte utvisas

Resultatet är att Robel Efrem Ghidey, som nu dömts för att ha våldtagit en 82-åring i hennes eget hem, får fyra års fängelse – men efter avtjänat straff kommer han inte att utvisas från Sverige – utan återigen gå fritt på gator och torg i landet.

☀️ Sommarerbjudande

50% rabatt på årsprenumeration

Samnytt, med rötter i Politiskt inkorrekt och Avpixlat, har i närmare två decennier rapporterat om sådant som många etablissemangsmedier väljer att tona ned, filtrera eller inte rapportera om alls. Just nu får du 50% rabatt på en årsprenumeration och bidrar samtidigt till att hålla vår journalistik levande.

Få 50% rabatt idag

Eller swisha valfritt stöd
123 083 33 50

Åklagaren: ”Det var arbetet som gjorde att han kunde…”

Samnytt har talat med kammaråklagare Anders Hirsch om hur han ser på domen där eritreanen blir kvar i Sverige.

Trots att tingsrätten själva medger att gärningen riktats mot en äldre person med nedsatt hälsa, samt att målsägande själv berättar i förhör att hon inte kunde värja sig mot mannen, så räcker det inte för rubriceringen grov våldtäkt, hur ser du på det?

– Jag har naturligtvis respekt för Solna tingsrätt, men jag gör ju en annan bedömning, men om det är tillräckligt för att jag ska klaga (överklaga reds. anm.) är jag inte riktigt säker på än.

LÄS ÄVEN: Hemtjänsten i Örebro anställde gängkriminell syrier – kränkte och torterade stort antal äldre

Hirsch fortsätter med att det i våldtäktsbestämmelsen görs gällande att offrets låga ålder (15-17 år) är en grund för vad som ska utgöra ett grovt brott, men att lagstiftningen idag inte anger hög ålder som grund för grovt brott.

LÄS MER: Hemtjänst-syrier blåste 108-åring på besparingarna – slapp häktning och flydde landet

Dock framhåller han att det i kommentaren till bestämmelsen står att i det fall offret är en invalid eller en på annat sätt hjälplös person får det ofta anses att gärningsmannen visat särskild råhet, något som Hirsch tagit upp i sin gärningsbeskrivning.

Solna tingsrätt och Västerorts åklagarkammare. Foto: Carl Johan Erikson

Rätten framhåller att han vistats i Sverige under lång tid och att han tidigare är dömd för grova brott, och menar även att rekvisiten för utvisning är uppfyllda, men bedömer trots det att det inte räcker för att utvisa honom. Hur ser du på det?

– Det är en riktig beskrivning naturligtvis, men sedan ska man ju göra en proportionalitetsbedömning också, även om rekvisiten är uppfyllda och det är ju det tingsrätten har gjort, säger Anders Hirsch och fortsätter:

– Men jag menar ändå att brottsligheten är så pass allvarlig att det borde trots det här leda till att han blir utvisad, det vill säga att det inte är oproportionerligt att utvisa honom, det är min uppfattning.

LÄS ÄVEN: AVSLÖJAR: Yusuf Rahimi plundrade pensionärer – dömdes till fängelse men är nu anställd i äldrevården igen

Anders Hirsch reflekterar därefter över tingsrättens motivering till att avslå utvisningsyrkandet, att de pekar på att Robel haft arbete de senaste åren och säger följande.

– Där kan jag väl reflektera över att det var arbetet som gjorde att han kunde begå den här gärningen, det tyckte jag kanske var anmärkningsvärt.

Åklagaren har ännu inte bestämt sig om huruvida han kommer att överklaga domen till hovrätten.

LÄS ÄVEN: Så ser slutstationen ut för dem som byggde Sverige

☀️ Sommarerbjudande

50% rabatt på årsprenumeration

Få 50% rabatt idag

Eller swisha valfritt stöd
123 083 33 50

Kyrkoledare: Syriska flyktingar dränerar staten på resurser