Våren 2024 kom det in klagomål till skolan i Malmö om att personal inte agerade neutralt kring det pågående kriget i Gaza. Under en period erbjöds lärarvikarien i fråga inte fler timmar då det fanns tveksamheter till hur hon förhöll sig till skolans värdegrund och då hon kom tillbaka fick hon inte arbeta med de yngre eleverna. Det sistnämnda menar DO var diskriminering på grund av etnisk tillhörighet.
I samband med att konflikten i Mellanöstern orsakade alltmer upprörda känslor i Malmö tog kommunen fram ett särskilt samtalsunderlag för att underlätta samtal om situationen i skolan. När skolledningen pratade med lärarvikarien hänvisade hon till detta underlag.
LÄS ÄVEN: DO:s rättvisa i händerna på religiösa och vänsteraktivister
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Det var lärarvikariens så kallade palestinasjal som ledningen ifrågasatte och utöver att hon inte fick fler timmar under en period fick hon heller inte fortsätta arbeta med de yngre eleverna om hon fortsatte bära plagget på arbetstid.
Att hon inte fick arbeta på skolan medan utredningen pågick menar DO innebar att kvinnan missgynnades men det var inte diskriminering – diskriminering var det dock då hon kom tillbaka men inte fick arbeta med de yngre eleverna så länge som hon envisades med att dyka upp invirad i palestinasjal.
LÄS ÄVEN: 7 av 10 vill ha förbud mot slöja
Medan kommunen påpekat att behandlingen av läraren inte har något samband med hennes etniska tillhörighet har kvinnan själv hävdat att palestinasjalen är ett klädesplagg som associerar till hennes ursprung och etniska tillhörighet, vilket skolledningen hade vetskap om. Mot denna bakgrund bedömer DO att det finns ett orsakssamband mellan skolledningens beslut att begränsa lärarens möjlighet att arbeta med de yngre barnen och lärarens etniska tillhörighet.
”Som en häxjakt”
Bara ett par veckor efter det inträffade i maj 2024 gjorde kvinnan en anmälan till DO. I denna framgår att kvinnan i kontakt med ledningen ifrågasatte vad hennes palestinasjal har att göra med Malmö stads neutralitetspolicy och hävdade att det är en accessoar hon burit i flera år. Hon påstod sig inte heller känna till någon sådan policy utan bara ett diskussionsunderlag. Lärarens chef menade att hon inte ansågs vara neutral iklädd palestinasjal.
Efter att inte ha blivit erbjuden flera timmar i kölvattnet av mötet konfronterade hon rektorn via mejl.
På frågan vad kvinnan tror att den påstådda diskrimineringen beror på svarar hon ”etnisk tillhörighet” och ”religion eller annan trosuppfattning”.
”Palestinasjalen är ett klädesplagg med etnisk samt traditionell betydelse. I mitt fall som beslöjad kvinna används denna även för att täcka mig”, skriver kvinnan.
Burit sjal hela livet
I beslutet den 3 december skriver DO att kvinnan är född i Jerusalem och kom till Sverige som barn och har burit palestinasjal dagligen i hela sitt liv. För henne beskrivs sjalen som ett klädesplagg som associerar till hennes ursprung och etniska tillhörighet.
DO bedömer att Malmö kommun har brutit mot diskrimineringsförbudet med bland annat följande motivering:
DO bedömer därmed att kommunen har brutit mot förbudet mot diskriminering i arbetslivet som har samband med etnisk tillhörighet när skolledningen välkomnade A tillbaka till skolan med beskedet att hon endast fick arbeta med de äldre eleverna om hon valde att fortsätta bära palestinasjal. Det kan tilläggas att samtidigt som DO har förståelse för att kommunen och skolledningen hanterat en komplicerad situation på skolan förändrar detta faktum inte den diskrimineringsrättsliga bedömningen av kommunens agerande i denna del.
