Läraren Maria larmar: Svenska och kristna elever trycks ned i ny islamisk skolhierarki

Svensk skola präglas idag av språkproblem, hot, dominansbeteenden och elever som enligt vissa lärare inte accepterar kvinnliga auktoriteter. Samtidigt backar skolledningar undan i rädsla för konflikter och rasismanklagelser. Det menar högstadieläraren och SD-politikern Maria Liljedahl, som i en intervju med Samnytt beskriver hur invandringen enligt henne förändrat skolans kultur i grunden.

I en intervju med Samnytt beskriver högstadieläraren och SD-politikern Maria Liljedahl i Köping hur invandringen förändrat kulturen i skolan – inte bara språkligt och kunskapsmässigt, utan även socialt och hierarkiskt.

– Jag tror att en väldigt stor del handlar om invandringen. Den har ju ändrat kulturen i skolan otroligt mycket, säger hon.

Liljedahl menar att respekten för lärarrollen försämrats kraftigt och att vissa former av beteenden blivit betydligt vanligare i takt med att elevsammansättningen förändrats.

LÄS ÄVEN: Massinvandring, feminism och kaos – så krossades den svenska skolan

– Någonting som man inte upplevde innan, förutom kanske hos några få elever, var ju det här dominansbeteendet som det är nu. Och där är det ju nästan så att våra elever blir mer utsatta av det, säger hon.

Hon menar också att detta dominansbeteende syns redan på låg- och mellanstadiet.

Är det svenska elever som blir mest utsatta av det här dominansbeteendet?

– Ja, det är svenska elever, men det är även kristna elever från andra länder. De har skapat en hierarki. För oss är ju det här väldigt märkligt.

LÄS ÄVEN: Rapport: Svenska elever mest utsatta för hot och våld i skolan

Kan man säga att det här är ett muslimskt dominansbeteende?

– Ja, precis. Men det gäller ju inte alla. Det beror lite på varifrån man kommer och vad det är för familjer. Det finns också många bra muslimer som försöker göra bra ifrån sig och vill komma vidare.

Jag skulle nog säga att Somalia är det största problemet.

Maria Liljedahl (SD), högstadielärare

Hon beskriver gängbildningar och att dessa mer moderata muslimer dras in i det – barn och ungdomar som troligtvis inte hade agerat så här annars, menar hon.

Många lärare beskriver att de är rädda för vissa elever och deras familjer och klaner, känner du igen den bilden?

– Det finns några få här i Köping, men inte så utbrett som jag har hört om på andra ställen – och vi har ändå en högre andel invandrare här än i andra kommuner.

LÄS ÄVEN: Föräldrar rasar: Förskola tvingar barn till muslimskt firande

Är det kulturellt att vissa elever har svårt för att kvinnliga lärare säger till dem?

– Jo, precis, men jag skulle nog säga att Somalia är det största problemet.

De kunde hänga ut ungar genom fönstren och skrikas ”hora” och sådana saker åt mammor som kom och hämtade sina barn. Man respekterar ju inte kvinnor någonstans.

Maria Liljedahl (SD), högstadielärare

Enligt Liljedahl är problemet inte att svensk skola har många kvinnliga lärare i sig – utan att skolan nu möter elevgrupper där kvinnlig auktoritet ifrågasätts.

Har svensk skola blivit för feminiserad för att möta det här problemet, tror du?

– Det handlar om ett problem som inte skulle ha varit här. Det borde inte ha hänt för svenskar. Det är ett importerat problem. Hon fortsätter:

– Det spelar ingen roll vem det är som undervisar dig. Är det en bra lärare så är det en bra lärare och dessutom en lärare som du behöver lyda, säger hon.

LÄS ÄVEN: Studie: Muslimska elever upplever utsatthet i skolan

Hon berättar även om incidenter där kvinnor utsatts för trakasserier i anslutning till skolor.

– De kunde hänga ut ungar genom fönstren och skrikas ”hora” och sådana saker åt mammor som kom och hämtade sina barn. Man respekterar ju inte kvinnor någonstans, säger hon.

Om vi hade haft fler manliga lärare i skolan, tror du att det hade varit enklare att få bukt med de här problemen?

– Kanske. Men jag är inte helt säker, eftersom det fortfarande hade varit svenska lärare.

Hur vill du kommentera att flera manliga lärare har blivit avstängda efter att de har försökt avstyra aggressioner i skolmiljön?

– Det är räddhågsenhet från rektorer och huvudmannen – för nu är lagstiftningen lite annorlunda, vi har fler befogenheter att kunna hålla ordning och ta tag i elever som stör.

”Vi förenklar språket”

Liljedahl beskriver också hur språkproblemen påverkar undervisningen långt mer än vad många utanför skolan förstår. Inte bara i kontakten med föräldrar, utan i själva kunskapsinhämtningen.

– Man får verkligen fundera på hur man uttrycker sig för att det ska vara begripligt för alla. Ibland får man lägga sig på mycket lägre nivå än vad man skulle ha behövt annars, säger hon.

LÄS ÄVEN: Språkkrav i förskolan: Ingen godkänd

Som exempel nämner hon hur elever saknar grundläggande referensramar som tidigare tagits för givna.

– Du är helt säker på att alla vet vad en igelkotte är. Eller vilken blomma du pratar om. Och sen helt plötsligt sitter det elever som inte förstår det, säger hon.

Men du har också ett uppdrag med att det är du som bestämmer i klassrummet och börjar man hålla på och tumma för mycket och tro att det här, det som man har hållit på med i många år, att det ska vara elevinflytande och massa sådana där saker – att elevinflytande betyder att eleverna ska få bestämma vad som ska göras i klassrummet och hur miljön ska vara där inne och hur kulturen ska vara där inne. Men då är du helt ute och cyklar. Du ska inte vara kompis, precis lika lite som du bara ska vara kompis med dina föräldrar.

Maria Liljedahl (SD), högstadielärare

Konsekvensen blir enligt henne att undervisningen förenklas för hela klassen – vilket även påverkar svenska elever negativt.

– Även om vissa är födda här i Sverige kan de ha ett otroligt dåligt ordförråd. Läraren fortsätter:

– Vi blir enklare i språket. Och det är ju inte bra. När vi går ner på nivå så gör ju det att vi inte kan lyfta andra elever riktigt, säger hon och fortsätter:

– Det gör ju också att svenska elever blir torftigare i språket – och de blir sämre på att ”läsa mellan raderna”.

LÄS ÄVEN: Undersökning: Föräldrar oroar sig för hot och våld i skolan

Hon beskriver även hur utvecklingssamtal och akuta situationer försvåras när föräldrar inte talar svenska.

– Har du en incident och måste ringa snabbt så är det ju problem. Vi har tur som har arabisktalande personal som hjälper oss ibland, men har en skola inte de resurserna så är det mycket värre, säger hon.

Under årens lopp har Samnytt i flera artiklar och videoreportage uppmärksammat stökiga och våldsamma situationer i svenska skolor. Nedan syns ett videoklipp som Samnytt rapporterade om 2023, vilket visar ett bråk på en gymnasieskola i Karlstad – inför lärare och andra elever:

Är det så att mer begåvade elever hålls tillbaka från att utvecklas?

– Ja, det blir svårare att utmana dem som har bättre förutsättningar, så är det ju.

Samtalet kommer också in på den växande debatten om skolplikt kontra läroplikt – där en större paradox blir tydlig. Kritiken mot dagens skola kommer idag från två helt olika håll.

Många svenska föräldrar reagerar mot det de uppfattar som en allt mer ideologiserad skola, präglad av värdegrundsarbete, genuspedagogik och politisk fostran snarare än kunskap.

Därför växer stödet för större frihet och olika former av läroplikt eller hemskolning. Samtidigt skulle just ett sådant system kunna få motsatt effekt i vissa invandrarmiljöer, där barn riskerar att isoleras ännu mer från svenska språket, svenska normer och det omgivande samhället och kanske endast undervisas i Koranen.

– Det vore förödande, säger Maria Liljedahl.

Resultatet blir en märklig situation där samma lösning både lockar svenska familjer som vill bort från ideologisk påverkan – och grupper som i praktiken vill minska kontakten med det svenska samhället överhuvudtaget.

Nedan följer ytterligare ett uppmärksammat videoklipp som visar när en lärare ingrep mot en elev på Ringsjöskolan. Läraren, Paul Carlbark, arbetade då som rastvakt och reagerade på att en äldre elev uppträdde illa mot andra elever på skolan.

LÄS MER: Lärare attackerades av invandrarelev – fick sparken

Händelsen fick stor uppmärksamhet och slutade senare med att Carlbark fick lämna sin tjänst. Se videon:

”Det har mesats rejält”

Samtidigt riktar Liljedahl kritik mot hur svenska skolor och rektorer hanterar ordningsproblem. Hon menar att många vuxna backar undan i rädsla för konflikter, anmälningar eller aggressiva föräldrar.

– Det har ju mesats rejält. Det har jag själv sett, säger hon.

LÄS ÄVEN: Dagerlind: Skolan ska fostra kunskap – inte ideologi

Hon beskriver hur samma beteende kan behandlas olika beroende på vilken elev det handlar om.

– Man vet att hade det varit en annan elev som hade gjort exakt samma sak så hade den eleven verkligen fått höra det. Men sen är det en annan elev som gör det och då mesas det istället, säger hon.

Enligt Liljedahl krävs betydligt tydligare auktoritet i klassrummen – och att lärare vågar stå kvar när elever testar gränser.

– Du behöver verkligen stå kvar. Och det är när du har visat att du inte kommer att ge dig som du faktiskt får en bra relation till eleverna, säger hon.

Ord som ”rasism” och ”islamofobi” används slentrianmässigt

Du har sagt att relationer i klassrummet är viktiga, men var går gränsen mellan relation och auktoritet? Har svensk skola tappat respekten för lärarrollen?

– Ja, många har nog det. Jag skulle säga att det är väldigt mycket upp till vissa enskilda lärare som inte förstår att du kan ha en relation där du visar att du bryr dig om dina elever och att ditt jobb är att få dem här vidare i livet och att de ska lära sig saker och att du tar på allvar att det är din uppgift att se till att om de är öppna för att lära sig saker så kommer du att kämpa för att de ska göra det. Hon fortsätter:

– Men du har också ett uppdrag med att det är du som bestämmer i klassrummet och börjar man hålla på och tumma för mycket och tro att det här, det som man har hållit på med i många år, att det ska vara elevinflytande och massa sådana där saker. Liljedahl utvecklar:

– Att elevinflytande betyder att eleverna ska få bestämma vad som ska göras i klassrummet och hur miljön ska vara där inne och hur kulturen ska vara där inne. Men då är du helt ute och cyklar. Du ska inte vara kompis, precis lika lite som du bara ska vara kompis med dina föräldrar. Läraren går vidare:

– Jag tror att det är där det skiter sig och jag tror att många också inte står emot när vissa elever börjar med dominansbeteende. Du behöver verkligen stå kvar. Och då måste man även ha huvudmannens stöd till det.

Just nu är de elever vi har från Mellanöstern inte så där jättekriminella. Så vi har inte så stora problem, till skillnad från andra högstadieskolor.

Maria Liljedahl (SD), högstadielärare

Maria Liljedahl tar också upp ett konkret exempel från sin egen lärartid för att beskriva hur anklagelser om rasism kan användas som ett sätt att flytta fokus från elevens beteende. Hon berättar om en elev som stökade och bråkade i klassrummet och som till slut anklagade henne för att vara rasist.

När Liljedahl frågade vad eleven egentligen menade med ordet visade det sig, enligt henne, att ”rasist” i praktiken betydde att en vuxen blivit arg eller sagt ifrån efter att eleven gjort något fel. Samtidigt reagerade andra elever i klassrummet direkt och försvarade läraren.

För Liljedahl blev händelsen ett exempel på hur begrepp som rasism och islamofobi används slentrianmässigt i skolmiljön – inte som genomtänkta anklagelser, utan som ett sätt att slå tillbaka mot auktoriteter eller undvika ansvar för sitt eget beteende.

Hon berättar vidare att hon i nuläget är på en skola där det är få somalier och att problemet därför inte är så stort längre.

– Just nu är de elever vi har från Mellanöstern inte så där jättekriminella. Så vi har inte så stora problem, till skillnad från andra högstadieskolor.

Du säger att de inte är jättekriminella, vad betyder det?

– Ja, det är inte lika illa längre…, så nu om det är några som är lite grand…, det är en stor skillnad från när det såldes knark på skolan. Jag skulle säga att det förmodligen är väldigt få kriminella på skolan idag.

”Pojkar behöver katederundervisning”

Liljedahl menar även att dagens läroplan missgynnar pojkar och premierar egenskaper som flickor generellt utvecklar tidigare.

– Den gynnar ju egenskaper som pojkar får senare. När du ska hålla på och resonera och alla de här sakerna. Det är inte alls kopplat till kunskap på samma sätt, säger hon.

LÄS ÄVEN: Riksrevisionen: Skolans vetenskapliga grund i fara

Hon är kritisk till den pedagogik där elever förväntas arbeta självständigt och organisera sitt eget lärande.

– Pojkarna behöver katederundervisning, säger hon.

Hon beskriver också den enkla markören att det tidigare ringdes in till lektion.

– Det skapade en helt annan dynamik i skolan när eleverna visste vad de skulle följa. Det blir mer inrutat för killarna som behöver det här lite mer militäriskt. Alltså ordning och reda. Idag flyter allting, säger hon.

Om hon själv fick förändra svensk skola utan hänsyn till politisk korrekthet skulle fokus ligga på disciplin, struktur och auktoritet.

– Jag skulle först se till att auktoriteten höjdes mer och att vi fick tillbaka mer katederundervisning, säger hon.

Hon avslutar med en kommentar om hur långt lärarrollen enligt henne glidit bort från sitt ursprungliga uppdrag.

– Lärare ska få vara lärare och inte hålla på med sådant crap, säger Maria Liljedahl.

LÄS ÄVEN: Massinvandring, feminism och kaos – så krossades den svenska skolan