Metoden att av identitetspolitiska skäl stoppa sina barns pubertet på kemisk väg för att de ska ”få betänketid” om vilket kön de vill tillhöra har mött skarp kritik och bland annat jämförts med nazistläkaren Joseph Mengeles grymma experiment på koncentrationslägerfångar under andra världskriget. Andra kallar det för kemisk kastrering och drar paralleller till forna tiders tvångssteriliseringar och metoder som används vid Rasbiologiska institutet.

Det har ifrågasatts om sådan behandling av barn mot eventuell framtida så kallad ”könsdysfori” överhuvudtaget ska vara tillåten då riskerna för allvarliga fysiska skador på bland annat hjärnan och skelettet samt svåra psykiska störningar är stora. Nu visar det sig att de restriktioner för behandlingen som ändå finns inte heller respekteras.

En stor andel av de föräldrar som efter påtryckningar från HBTQ-rörelsen tvingar sina barn till den tunga medicinska GNRH-behandlingen är alltför unga och behandlingen pågår dessutom alldeles för länge. De redan vid godkänd behandling allvarliga riskerna för irreparabla skador på barnet ökar därmed ytterligare drastiskt.

Tillåtet stoppa barns pubertet i två år

Det är i nuläget tillåtet att utsätta sitt barn för den utvecklingsstoppande hormonella behandlingen i upp till två år, en tidsperiod som redan den har ifrågasatts som alltför lång då svåra följdeffekter kan uppstå. Det visar sig nu att barn ofta tvingas stoppa sin pubertet på kemisk väg betydligt längre än så – i vart femte fall uppemot den dubbla tiden.

Inom den så kallade ”transvården” där de här behandlingarna ges arbetar ofta HBTQ-rörelsen närstående personal. Benägenheten är hög att låta föräldrar hormonbehandla sina barn långt utöver den tillåtna tiden samtidigt som benägenheten att rapportera överträdelser till myndigheterna omvänt är låg.

Explosion av ”transbarn” på senare tid

Diagnosen könsdysfori bland framför allt unga pojkar och flickor har exploderat de senaste åren. Det finns inga medicinska förklaringar till detta och många menar att orsaken i stället måste sökas i den genus- och identitetspolitik som intagit en alltmer framträdande roll i den offentliga debatten från framför allt vänsterhåll.

Att fysiskt byta kön är inte möjligt, däremot går det sedan relativt länge med kirurgi och hormoner att få en person av ett kön att efterlikna en person av det andra könet. Betydligt nyare är den kontroversiella behandling som nu är föremål för uppmärksamhet.

Vill förekomma förmodad framtida könsdysfori

Den går ut på att förekomma en framtida så kallad könsdysfori-diagnos genom att sätta in behandling redan hos barn innan de nått puberteten. Föräldrar uppmanas vara uppmärksamma på om deras barn visar tecken på att vara ”födda i fel kropp”.

Upptäcker man sådant hos barnet kan man vända sig till särskilda kliniker specialiserade på att stoppa puberteten hos barn med en metod som framtagits av forskare i Holland. Med mycket kraftiga hormonbehandlingar hindras den naturliga könsmognaden att fortgå.

Tanken är att barnet ska slippa utvecklas till en individ av det kön det biologiskt tillhör men kanske inte vill tillhöra. Efter att ha genomgått den pubertetsstoppande behandlingen i ett par år kan barnet välja att övergå till att byta kön kirurgiskt och med annan hormonbehandling.

Stoppar fysiska utvecklingen helt

Det barn som under GNRH-respiten tvärtom kommit underfund med att det nog ändå tillhör det kön det fötts till och står emot föräldrar och HBTQ-påtryckningar kan i stället avbryta behandlingen och låta sin naturliga könsmognad fortsätta om än några år försenad.

Riktigt så enkelt att det bara går att stoppa kroppens utveckling och sedan sätta igång den igen är det dock i verkligheten inte. Många barn som utsatts för behandlingen och sedan avbryter den utvecklas inte på det sätt de skulle ha gjort om de låtit naturen ha sin gång utan påverkan.

Överläkare: ”Det är kemisk kastrering”

Överläkaren och barnendokrinologen Ricard Nergårdh, som själv behandlat barn med påstådd eller förväntad könsdysfori men nu säger sig ”känna stor oro”, är kritisk till verksamheten som han rubricerar som ”kemisk kastrering”. Han menar att varken barnen eller deras föräldrar alltid är medvetna om vilka risker och biverkningar som är förenade med behandlingen.

– Det vi kallar GNRH-behandling eller stopphormonbehandling, det är kemisk kastrering. Det kan påverka psykiskt mående på ett sätt som man inte har tänkt sig och inte önskat sig. Det är väldigt viktigt att patienten och patientens familj är väl informerade om det.

Påverkar även hjärnans utveckling

Fysiskt är det inte bara den könsspecifika utvecklingen som avstannar utan hela utvecklingen från barn mot vuxen. Tillväxten avstannar, skelettet mineraliseras inte och även hjärnans utveckling avstannar. Psykiskt kan behandlingen också leda till kraftiga humörsvängningar, ångest och depression.

Nergårdh påtalar att det vetenskapliga stödet för behandlingen är svagt. Den har däremot kunnat utvecklas och tillämpas i allt större skala då den befinner sig i politisk medvind. De identitetspolitiska frågorna har trendat de senaste decennierna och får har vågat vara kritiska i rädsla för att bli utpekade som HBTQ-fobiker.

Långtidsstudier saknas

Långtidsstudier saknas när det gäller såväl biverkningar som huruvida de barn som utsatts för hormonbehandlingen blivit hjälpta av den eller tvärtom fåtts in livssituation försämrad fysiskt och psykiskt.

Attila Fazekas är chefsöverläkare och ordförande vid Svensk Förening för Transpersoners Hälsa. Han medger att evidens saknas och att det är svårt att göra forskning på GNRH. Han tycker samtidigt att det är lite överdrivet inom medicinen att ”det ska vara så hård fakta på saker och ting” och att man får acceptera att barnen blir något av försökskaniner inom något som är ”nytt inom medicin”.

Rapporter om allvarliga skadeverkningar börjar nu dock rasa in i en allt stridare ström. Skräckexempel där barn har tvingats stoppa sin pubertet och utveckling fån barn till vuxen i 4,5 år finns också.

Stannade i växten och försökte ta sitt liv

Leo är ett av de barn som GNRH-behandlats så länge. Han har nu diagnostiserats med benskörhet av det slag man annars normalt hittar hos mycket gamla personer, framförallt kvinnor, vars skelett börjar avkalkas när hormonbalansen i kroppen förändras.

Diagnosen tystades dock ned genom att ingen avvikelserapport skrevs. Leo har dessutom stannat i växten och fått förändringar på ryggkotorna. Han beskriver också ett liv med ständiga smärttillstånd till följd av den tunga hormonhandlingen som påbörjades när han bara var 11 år och fortsatte tills han var drygt 15 men utan att han utvecklades fysiskt som andra 15-åringar utan i många avseende blev kvar på en11-årings nivå.

Vid sidan av de fysiska defekterna har Leo också mått så psykiskt dåligt av behandlingen att han flera gånger trots sin unga ålder försökt ta sitt liv. Det berättar hans mamma Natalie för SVT men ursäktar att hon utsatt sitt barn för detta med att hon inte förstod bättre och av HBTQ-rörelsen getts intryck av att sonen skulle må bättre av att genomgå GNRH.

Många barn har fått allvarliga skador

Leo är bar ett i raden av de många barn som åsamkats svåra och obotliga skador av den HNTQ-relaterade hormonbehandlingen mot att i framtiden drabbas av så kallad könsdysfori. Andra vårdskador som dokumenterats är leverskador, viktuppgång med upp till 25 kilo, påverkan på stämband som påverkar rösten, sluten psykvård efter självmordstankar och -försök med mera

Även sådan hormonbehandling som ges i samband med kirurgiskt könsbyte, eller ”korrigering” som det numera ska kallas, har konstaterats ge svåra biverkningar både fysiskt och psykiskt. Depressioner med självmordstankar och konkreta försök att ta sitt liv tillhör de vanligaste biverkningarna.

Stoppas på vissa sjukhus

På Karolinska universitetssjukhuset har man, efter de många larmrapporterna om det många menar är en utstuderad form av institutionaliserad grov barnmisshandel, beslutat upphöra med GNRH-behandlingar. Den kontroversiella behandlingen går dock fortfarande att få på annat håll för föräldrar som är övertygade om att de fått ett barn med ett kön fast i en kropp av ett annat kön.

Svante Norgren, chef för Astrid Lindgrens barnsjukhus vid Karolinska universitetssjukhuset, vill inte prata om det Leo utsatts för, de skador han åsamkats och hur dåligt han mått och mår av behandlingen. Detta med hänvisning till att man inte kommenterar enskilda fall.

Bara i Sverige har närmare 500 barn utsatts för den kontroversiella behandlingen som stoppar utvecklingen från barn till vuxen. Närmare ett hundratal behandlas just nu.

HBTQ-rörelsen slår ifrån sig ansvar

På RFSL Ungdom, organisationen Transammans och andra delar av HBTQ-rörelsen slår man kategoriskt ifrån sig kritiken och ansvaret för den skandal av stora proportioner som uppdagats i spåren av att GNRH-behandling fåt fäste i Sverige. Tvärtom protesterar man mot att sjukhus nu stoppar behandlingarna.

Man hävdar att riskerna med att inte hormonbehandla de ”oändligt många” barn som men menar finns i landet som upplever at de fötts i en kropp med fel kön är betydligt allvarligare än att barn skadas fysiskt och psykiskt av behandlingen. Att stoppa barns pubertet är enligt RFSL ”det enda som hjälper”.

Fenomenet ”transbarn” och den farliga GNRH-behandlingen som dessa utsätts för granskas i det senaste avsnittet av SVT Uppdrag Granskning som kan ses HÄR.