Sverigedemokraterna med partiledare Jimmie Åkesson riktar skarp kritik mot Grundlagskommitténs förslag om att skärpa reglerna för hur Sveriges grundlagar kan ändras. Enligt partiet riskerar förslaget att ge Socialdemokraterna ett avgörande inflytande över framtida grundlagsändringar.
– Ger Socialdemokraterna vetorätt över att ändra grundlagen, säger SD-ledaren.

Bakgrunden till SD:s besked är det nya grundlagsförslaget SOU 2023:12, ”Förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende”, som sägs syfta till att stärka demokratin – men som enligt kritiker riskerar att istället begränsa den. Samnytt uppmärksammade detta tidigare i år i en artikel.

LÄS MER: Grundlagsstriden: SD:s dubbla budskap om domstolarnas makt

Sverigedemokraterna har varit med och utformat det kritiserade förslaget som nu har växt sig till ett stort monster i riksdagen. Det hela skulle ge ökad makt till domstolarna och krav på kvalificerad majoritet för framtida grundlagsändringar, vilket öppnade för flera kritiska frågor från oss på Samnytt till SD.

Kritiker menar att förslaget i praktiken flyttar makt från de folkvalda till en självreglerande juristkår, där aktivistiska nätverk som Hilda och Ruben anses ha ett betydande inflytande utan insyn.

LÄS ÄVEN: Här är medlemmarna i Expo-knutna maktnätverket Hilda

Sverigedemokraterna stod initialt bakom kommitténs linje, men lade senare ett eget ändringsförslag när lagförslaget nådde riksdagen. Med andra ord har partiet delvis backat i frågan, men markerar nu tydligt att de anser att förslaget går längre än vad de kan acceptera.

Kräver att svenska folket avgör

För några veckor sedan röstade riksdagen igenom det första steget mot skärpta regler för hur grundlagen kan ändras. Enligt förslaget ska det vid det andra beslutstillfället krävas stöd från minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter för att en ändring ska kunna genomföras – i dag räcker det med enkel majoritet, alltså att mer än hälften röstar ja.

Det betyder att omkring en tredjedel av riksdagen kan sätta stopp för ändringar om detta skulle gå igenom. Det slutliga beslutet väntas fattas efter nästa val och planen är att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 april 2027.

Men nu har Sverigedemokraterna ändrat sig rejält och vill att svenska folket får säga sitt i frågan innan detta är försent. Partiet presenterar i dag ett initiativ om att hålla en folkomröstning om den föreslagna grundlagsändringen och kommer att lämna in en formell begäran till riksdagen.

Jimmie Åkesson menar att den nya ordningen skulle innebära en dramatisk förändring av Sveriges demokratiska system. Han varnar för att Socialdemokraterna, som ofta är det största partiet i riksdagen, i praktiken skulle kunna blockera alla grundlagsändringar de inte stödjer.

– Vi riskerar att inte kunna hålla jämna steg med omvärldens utveckling om vi gör det alltför svårt att genomföra ändringar av grundlagen, det skulle vara väldigt dåligt, säger Åkesson vid en pressträff på tisdagen och fortsätter:

– Det riksdagen nu är på väg att göra är att i praktiken ge Socialdemokraterna vetorätt över att ändra grundlagen.

Se Åkessons pressträff från riksdagen här:

Skulle kunna stoppa återkallade medborgarskap

Sverigedemokraternas kritik mot förslaget hänger ihop med partiets eget mål om att kunna återkalla medborgarskap för bland annat grovt kriminella och terrorister – något som kräver en ändring i grundlagen. Men som alltså kan stoppas av övriga partier genom den här ändringen.

I dag krävs det alltså två riksdagsbeslut med ett val emellan för att ändra en grundlag, och besluten behöver bara ha enkel majoritet för att gå igenom. SD menar att dessa regler redan ger ett tillräckligt skydd mot förhastade beslut och garanterar stabilitet – utan att hindra nödvändiga reformer.

Ekeroth: ”Cementerar vänsterliberalernas makt”

SD-politikern tillika Samnytts medarbetare Kent Ekeroth har tidigare kommenterat förslagen i en ledartext där han menar att detta borde oroa varje demokrat.

Enligt Ekeroth skulle det här upplägget förstärka en icke-vald klass av domare och jurister på bekostnad av det folkliga mandat som riksdagen bygger på. Vidare att grundlagsändringarna blir ett sätt att cementera vänsterliberalernas makt.

Förslaget må presenteras som ett skydd mot populism eller auktoritära inslag, men verkligheten är att det flyttar makt från medborgarna till en klass av tjänstemän. Det är inte en förstärkning av demokratin – det är ett steg mot det som kallas demokratur: en formellt demokratisk stat där makten i praktiken ligger hos en elit utan folkligt mandat.

Demokratin vilar inte på juristers självbild, utan på att folket genom fria val kan välja sina företrädare – och byta ut dem. Det ska inte vara möjligt att gömma makt i domstolar som inte kan granskas, ändras eller reformeras utan godkännande från dem själva. Om domstolarnas oberoende betyder oavsättlighet och okontrollerbarhet, då är det inte längre ett oberoende i demokratins tjänst – utan ett oberoende från demokratin.

Vi måste våga fråga: vem kontrollerar makten, när makten inte längre står under folkets kontroll?

LÄS LEDAREN HÄR: Ekeroth: ”Grundlagsändringarna ett sätt att cementera vänsterliberalernas makt”

LISTA: Så här förbättras skatterna nästa år