Små lokala producenter av livsmedel, exempelvis mjölk, fick se sina kontrollavgifter till Livsmedelsverket chockhöjda. Verket höjde avgifterna med 40 procent, från 1225 till 1720 kronor per timme. Nu reagerar ett småskaligt mejeri i Hälsingland: ”Vill man ha kvar småskalig produktion på svensk landsbygd måste detta ändras!”.

Det är tidningen Land som skriver om en gård i Järvsö i Hälsingland som drivs av Isabell Enkvist och sambon Jon Görgård. De har ett småskaligt mejeri med bara åtta kor som enbart äter gräs och hö. Mjölken säljs dels i en mjölkautomat i Ica-butiken i Järvsö och dels direkt till kunder som besöker gården.

Deras affärsidé är att göra allt själva; pastörisera mjölken, ta in allt hö och de har heller inga stora lån för maskiner och liknande.

– Vi har inte högre pris på ekologisk lantmjölk än andra mejerier men eftersom vi inte har några mellanhänder får vi behålla det mesta själva, säger Isabelle till Land.

Blev succé

Verksamheten drog igång år 2019 och blev direkt en succé. Deras mjölk blev väldigt eftertraktad i Järvsö men marginalerna är trots det små. Så när en räkning från Livsmedelsverket kom fick paret en chock.

Räkningen låg på 19 000 kronor, en stor summa för ett litet gårdsmejeri. De debiterade för 11 timmars arbete, men Isabell menar att de bara var på gården i en timme och även med för- och efterarbete är det orimligt att debitera så mycket.

– Jag förstår att det krävs både för- och efterarbete, men inte så många timmar, säger hon.

Avgiften höjdes dessutom från 1225 kronor till 1720 per timme, vilket är samma taxa som för stora livsmedelsföretag.

Subventionerar slakterier

Till skillnad från mejerier är taxan differentierad för exempelvis gårdsslakterier med 100 miljoner varje år. Det gör att mindre slakterier bara betalar 80 kronor per timme.

Tidigare kontrollerades slakterierna av samma inspektörer som övriga livsmedelsföretag men det ändrades i år så att slakterierna har en egen kontroll och livsmedelsföretagen en annan. Det är en av orsakerna till att taxan för livsmedelsföretag höjdes med hela 40 procent.

Enligt Land får myndigheten inte heller debitera i efterhand för exakt antal timmar, utan beslutar på förhand om en årlig avgift som bestäms utifrån olika faktorer, exempelvis hur bra gården har skött sig tidigare och hur stor mjölkvolym gården har.

Överklagar

Men det accepterar inte paret som överklagade beslutet. De vill veta vad de betalar för och vad som isåfall ingick i både för- och efterarbetet.

– Man måste få veta vad de tar betalt för, kommenterade Isabelle på Järvsö Gårdsmjölk.

Hon påpekar också att det måste ändras om man vill ha kvar den småskaliga produktionen.

– Jag tycker de höjda taxorna är så upprörande! Vill man ha kvar småskalig produktion på svensk landsbygd måste detta ändras, säger hon.