M och KD planerar säga ja till att Sverige skickar 150 miljarder skattekronor till EU:s så kallade återhämtningsfond – trots att de egentligen är emot fonden. Det framgår av ett betänkande från Finansutskottet. Merparten av pengarna, över hundra miljarder, kommer aldrig komma de svenska skattebetalarna till del. Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet är de enda partier som är emot miljardrullningen.
– Det här är något av det absolut sjukaste som det här gänget har hittat på, säger SD:s ekonomiskpolitiske talesman Oscar Sjöstedt till Sveriges Radio.

750 miljarder euro – motsvarande omkring 8000 miljarder kronor. Så mycket pengar vill EU att medlemsländerna satsar på en återhämtningsfond som är tänkt att hjälpa unionen ur de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin. Inte minst ska pengarna gå till en ”grön” och ”digital” omställning, heter det.

150 miljarder kronor, knappt två procent av fondens medel, är det tänkt att Sverige ska bidra med. EU tog beslut om att skapa fonden i somras, och imorgon, onsdag, ska riksdagen godkänna att de 150 miljarderna överförs från de svenska skattebetalarna till EU-fonden.

M och KD egentligen emot

Moderaterna och Kristdemokraterna är egentligen emot att Sverige ska betala så många miljarder till återhämtningsfonden. Det framgår av en reservation till betänkandet från Finansutskottet.

”Moderaterna och Kristdemokraterna har under hela förhandlingsprocessen varit starkt kritiska till kommissionens förslag till flerårig budgetram, återhämtningsinstrument och nya egna medel. Detta har vi konsekvent markerat i finansutskottets överläggningar och i EU-nämndens samråd”, står att läsa i betänkandet.

Partierna tillägger emellertid att de redan tidigare klargjort att de ”inte avsåg att blockera en överenskommelse och störta hela EU-samarbetet in i en djup kris med oöverskådliga konsekvenser”.

M och KD är alltså emot coronafonden, men röstar trots det inte nej. Ett ställningstagande som kritiserats hårt internt, inte minst av Moderata ungdomsförbundet.

V säger nej

Vänsterpartiet säger nej till återhämtningsfonden. Ulla Andersson, Vänsterpartiets ekonomisk-politiske talesman, påpekar att skapandet av fonden innebär ”ett stort steg mot en gemensam finanspolitik” – något som partiet menar är nödvändigt för länder med gemensam valuta.

Men, påpekar Andersson, eftersom Sverige inte är medlem i valutaunionen, och inte har infört euron, borde Sverige heller inte känna sig tvingat att betala pengar till de övriga EU-länderna.

Vänsterpartiet är dessutom emot att EU ges rätt att beskatta medborgarna på unionsnivå. Bland annat införs en ny plastskatt på engångsartiklar som, ironiskt kan tyckas, slå särskilt hårt mot caféer och restauranger – de näringar som drabbats hårdast av coronapandemin.

SD säger nej

Sverigedemokraterna säger också nej till återhämtningsfonden.

– Det här är något av det absolut sjukaste som det här gänget har hittat på. Jag tycker det är ett gigantiskt svek av regeringen att man gått med på det, säger SD:s ekonomiskpolitiske talesman Oscar Sjöstedt i Sveriges Radios Studio Ett.

Sjöstedt pekar bland annat på att av de 150 miljarder kronor som Sverige förväntas betala in till fonden, beräknas endast 35 miljarder komma svenskarna till del. Det innebär att Sveriges nettoinbetalning till fonden blir omkring 115 miljarder kronor.

– Det kan inte vara vår uppgift att finansiera medborgarlön i Spanien och kroniska budgetunderskott i länder som Grekland och Italien, och att människor i många länder i Östeuropa ska kunna gå i pension när de fyllt 50. Det finns ingen rim och reson i det här, menar Sjöstedt.

”Vi behöver EU”

Åsa Westlund (S) är ordförande för Finansutskottet och representerar den politiska majoritetens åsikt i frågan om coronafonden. Hon är rädd att de övriga EU-länderna kommer straffa Sverige om vi inte betalar de 150 miljarderna som de kräver av oss.

– Vi behöver EU. Vi är ett litet exportberoende land. Vi finns på den här kontinenten. Vi är djupt beroende av ett samarbete på europeisk nivå för att få en bra ekonomisk utveckling, för att vi ska kunna göra något åt klimatet, för att vi ska kunna få en bra säkerhetspolitisk situation, och så vidare, säger hon.

– Vår prioritering i det här har hela tiden varit att hålla nere den svenska avgiften. Det som skulle hända om vi säger nej nu är att de svenska rabatterna på avgiften skulle försvinna, det vill säga; vi skulle få betala mycket mer, säger Åsa Westlund.