Olyckor och vårdslöshet i sjötrafiken som orsakar skador på undervattenskablar är inget nytt eller ovanligt. Incidenterna har dock på senare tid ökat i antal och omständigheterna kring vissa av dem har rest misstankar om att det rör sig om sabotage som del av så kallad hybridkrigföring. Ryssland i samarbete med Kina tros ligga bakom. Men hittills har inget av detta gått att bevisa. Nu trappar Nato upp jakten på misstänkta sabotörer.

Strax efter midnatt den 26 december landsatte finska kommandosoldater från helikoptrar på däcket till en ruffig rysk oljetanker, Eagle S, i Östersjön. De beordrade besättningen att styra fartyget in i hamn.

Kommandostyrkan agerade på order av finska myndigheter som misstänkte att fartyget några timmar tidigare släpat sitt ankare längs havsbotten i syfte att skära av en viktig elkabel mellan Finland och Estland. Man tror att om insatsen inte gjorts skulle fartyget ha skadat en annan närliggande kabel på samma sätt.

Senaste i en rad misstänkta sabotage

Incidenten var den senaste i en rad misstänkta sabotagehändelser av liknande slag men den första där myndigheterna bordade ett misstänkt fartyg under färd. Sedan började arbetet: med att hitta bevis för sabotage.

Finska brottsutredare förhörde besättningen och genomsökte det 230 meter långa fartyget, granskade loggböcker och undersökte ankaret, som hade slitits loss från sin kätting vid händelsen. Men enligt finska och andra tjänstemän med insyn i utredningen hittades inte tillräckliga bevis för att utfärda några arresteringsorder eller väcka åtal för avsiktligt sabotage.

LÄS ÄVEN: Släpspår på havsbottnen säkrat efter misstänkt kabelattentat

Fartyget släpptes i början på mars, men tre besättningsmedlemmar är enligt uppgifter från finsk polis fortfarande föremål för brottsutredning och har måst stanna kvar i Finland.

Svårt bevisa sabotage

Att bevisa sabotage har visat sig svårt och för att utfärda en arresteringsorder eller väcka åtal måste åklagare kunna lägga fram övertygande bevis för att det varit fråga om avsiktlig brottslighet, i motsats till bara ett misstag med en oavsiktlig eller vårdslös ankarfällning.

– Även om man kan visa att det var medvetet, är det extremt osannolikt att man hittar dokumentation som kopplar händelsen till en statlig aktör, förklarar Elisabeth Braw, expert på konflikter under krigsnivå och författare till en kommande bok om geopolitisk undervattenskonflikt.

Svårigheterna med att få till stånd rättsprocesser vid händelser av det här slaget är frustrerande för ansvariga politiker och tjänstemän i västländer i kampen mot vad man menar är ett hybridkrig mot kritisk infrastruktur i väst som man anklagar Ryssland för att ligga bakom. Från Kreml tillbakavisar man med bestämdhet alla sådana anklagelser.

Natos nya strategi i Östersjön

Nato har intagit en mer offensiv hållning som svar på den här sortens incidenter i Östersjön, där Ryssland har några av sina få isfria kommersiella hamnar och där en av världens mest trafikerade handelsvägar går. Men att hålla någon ansvarig för incidenterna och bevisa att det varit något annat än olyckshändelser har alltså visat sig mycket svårt.

Platser där misstänkte men obevisade sabotage ägt rum.Bild: Faksimil WSJ.

Det har inte gått att hittats några kopplingar mellan händelserna och Kreml, och inte heller till någon annan regim. För att kunna hålla kvar fartyg en längre tid i hopp om att hitta sådana bevis har åklagare parallellt med huvudutredningen tvingats beivra mindre allvarliga brott, såsom miljö- och tullöverträdelser.

Resultatlösa brottsutredningar

I november misstänktes det kinesiskflaggade fartyget Yi Peng 3 avsiktligt och med sabotage som syfte ha släpat sitt ankare i flera mil längs Östersjöns botten. Västerländska underrättelsetjänster hävdade att fartyget agerat på order av ryska agenter som kaptenen fått när man tidigare angjort en rysk hamn.

LÄS ÄVEN: USA-tidningens underrättelsekällor: “Sabotagen” på Östersjön är olyckor

Utredningar inleddes av myndigheter i flera europeiska länder och fartyget genomsökts grundligt. Inga bevis hittades heller den gången som styrkte anklagelserna om rysk hybridkrigföring. Kommunistregimen i Peking har inte velat lämna några kommentarer.

Undervattenssabotage växande huvudbry

Trots avsaknad av bevis menar utredarna att sannolikheten för att ankaret på Yi Peng 3 föll till botten av misstag är mycket liten. Det säkerhetssystem som ska förhindra sådana oavsiktliga ankarfällningar fungerade som det ska. Förutom medvetet sabotage kan dock inte sådant som grov vårdslöshet eller dåligt väder som orsak uteslutas.

Det utredarna kunde belägga var att Rysslands säkerhetstjänst FSB, höll kvar fartyget i två dagar efter att det lastats i en av Rysslands Östersjöhamnar. Orsaken till detta har inte gått att fastställa och FSB har inte velat kasta något sken över vilket skälet var.

De flesta fel inte sabotage

Enligt branschorganisationen International Cable Protection Committee, inträffar fler än 50 tekniska fel och andra problem varje år på världens runt 450 och sammantaget 1,6 miljoner kilometer långa undervattenskabelsystem. Åta av tio kabelskador orsakas av olyckor kopplade till kommersiellt fiske och fartygsankare.

Incidenterna bedöms ha ökat något på senare år, men statistiken är osäker. Ökningen skulle i så fall kunna tyda på medvetna sabotage som maskeras som vore de bara av samma slag som de vanligt förekommande oavsiktliga skadehändelserna. Men att bevisa att de är något annat har alltså visat sig mycket svårt.

Vid fyra större incidenter i Östersjön det senaste dryga året har flera undervattenskablar och en gasledning skadats. Samtliga inblandade fartyg hade besökt ryska hamnar och/eller transporterat rysk last. Kreml nekat till inblandning och bevis för motsatsen har inte gått att hitta.

Natos svar: Baltic Sentry

Händelserna har fått Nato att inleda en ny operation kallad Baltic Sentry, som innefattar patrullering till sjöss och förstärkt övervakning med drönare, satelliter och elektroniska system i Östersjön i de regioner där merparten av kritisk infrastruktur i form av datakablar, elkablar, gasledningar och vindkraftsparker finns.

Som medlem i Nato deltar Sverige i Baltic Sentry. Bild: Försvarmakten.

Den första misstänkta sabotageincidenten skedde i oktober 2023. Det kinesiska fartyget Newnew Polar Bear skadade vid tillfället en datakabel och en naturgasledning med sitt ankare. Fartyget fick fortsätta sin resa medan brottsutredningen pågick. Inga bevis för avsiktligt sabotage hittades.

LÄS ÄVEN: Kabelbrott inte brott – finsk polis förnekar svensk ministers utspel

Bara en månad senare skar ovan nämnda Yi Peng 3 av två datakablar i samma område. Den danska marinen stoppade fartyget och Kina motsatte sig inte att fartygets kapten avvaktade resultatet av utredningen som blev resultatlös.

I januari bordade polisen i Sverige det Bulgarienregistrerade fartyget Vezhen efter att det skadat en undervattenskabel. Det var den första insatsen inom ramen för Baltic Sentry. Fartyget hölls kvar en tid men släpptes senare efter beslut från svenska åklagare.

Nato “fortsätter agera kraftfullt”

Natos biträdande generalsekreterare James Appathurai, med ansvar för hybridkrigföring, har aviserat att de västliga militäralliansen kommer att fortsätta agera kraftfullt för att avskräcka från attacker mot kritisk infrastruktur.

– Kaptener och besättningar som överväger sabotage bör vara medvetna om att vi agerar, säger han i ett uttalande.

M-politikern deltog i mord på oliktänkande – vill nu integrera migranter i Sverige