Miljarder i offentliga stöd, gröna industrisatsningar och politiska prestigeprojekt har under det senaste decenniet blivit en allt större del av svensk näringspolitik. Samtidigt har flera av satsningarna kantats av ekonomiska katastrofer, växande kostnader och frågor om vem som egentligen bär risken när projekten misslyckas. Företagsekonomen Christian Steinbeck menar att utvecklingen har skapat ett helt nytt ekonomiskt system – där privata aktörer kan bygga affärsmodeller kring skattebetalarnas pengar samtidigt som politiker försöker styra fram önskade samhällsförändringar. I en lång intervju med Samnytt beskriver han den gröna omställningen som ett uttryck för bidragskapitalism, varnar för planekonomiskt tänkande och riktar skarp kritik mot såväl det politiska etablissemanget som public service-mediernas roll i debatten.

Christian Steinbeck är företagare, ekonom och samhällsdebattör med bakgrund som ekonomichef och företagsledare i näringslivet. Under senare år har han blivit en uppmärksammad kritiker av den gröna omställningens ekonomiska logik, vindkraftsutbyggnaden och vad han beskriver som framväxten av en svensk bidragskapitalism.

Genom föreläsningar, krönikor och analyser har han granskat hur offentliga medel används i olika klimat- och energiprojekt samt argumenterat för att politiska beslut i allt större utsträckning ersätter marknadens normala mekanismer.

LÄS ÄVEN: Grön korruption och ett fattigare Europa efter Stegra?

Han har även studerat planekonomiska system och återkommer ofta till jämförelser mellan dagens politiska styrning och erfarenheter från Östtyskland.

För att förstå kritiken mot den gröna omställningen måste man först förstå vad Christian Steinbeck menar med begreppet bidragskapitalism. Han börjar i den klassiska företagarrollen.

– En riktig företagare tar sina egna pengar, eller lånar privata pengar, och försöker skapa något som människor vill köpa.

Steinbeck lyfter fram Ingvar Kamprad som ett exempel på traditionellt entreprenörskap.

– Ingen politiker gav Ingvar Kamprad bidrag för att sälja bokhyllor. Han fick övertyga kunderna. När en sådan företagare misslyckas får han själv bära konsekvenserna. Han fortsätter:

– Man tar smällen när det inte går bra. Det är så marknadsekonomi fungerar.

Problemet, menar Steinbeck, är att en annan typ av företagande vuxit fram under de senaste åren.

– Bidragskapitalisten säger att samhället ska stå för huvuddelen av risken.

Politiker har bestämt att vi ska ha vindkraft, elbilar och olika gröna projekt. Men de har aldrig behövt bevisa att människor faktiskt efterfrågar detta på det sätt som marknaden normalt kräver.

Christian Steinbeck, ekonom och debattör

Han pekar bland annat på stora industriprojekt inom den gröna omställningen, där offentliga pengar, garantier och subventioner spelat en central roll.

– Man går till politikerna och säger att affärsidén är så viktig att skattebetalarna måste hjälpa till.

LÄS ÄVEN: Professor varnar: Finsk vindkraft kan bli värdelös – Sverige på väg åt samma håll

För Steinbeck är det just detta som skiljer dagens gröna industriprojekt från traditionellt företagande.

– Man använder inte sina egna pengar. Det mesta ska samhället stå för.

För Steinbeck är också småföretagaren själva sinnebilden av marknadsekonomin. Han pekar på pizzeriaägaren, den egna rörfirman eller den lokala entreprenören som satsar egna pengar, arbetar långa dagar och tvingas möta kunderna på deras villkor.

LÄS ÄVEN: Ekeroth: ”Bidragskapitalism – den gröna industrins verkliga affärsidé”

Går verksamheten dåligt får företagaren själv ta förlusten. Det är därför han vänder sig mot det han kallar bidragskapitalism. Medan småföretagare förväntas bära hela risken själva har, enligt Steinbeck, en ny klass av företag vuxit fram som i stor utsträckning finansieras med offentliga pengar och där skattebetalarna får stå för notan när kalkylerna inte håller.

”Det här är planekonomiskt tänkande”

Steinbeck har under lång tid studerat planekonomiska system och har dessutom personlig erfarenhet genom sin familjs bakgrund i Östtyskland.

Kan du se likheter mellan denna typ av satsningar och socialistisk planekonomi?

– Ja, planekonomi handlar i grunden om att politiker ska avgöra vilka behov människor har. I en marknadsekonomi är det kunderna som avgör genom sina val.

Han beskriver hur vardagen i DDR präglades av ständiga bristsituationer samtidigt som resurser lades på sådant människor egentligen inte efterfrågade.

LÄS ÄVEN: Så smygs EU:s vindkraftsplan in på Öland

– Det saknades toapapper, men det fanns tonvis med pianonoter till Beethoven och Mozart. Det är ett klassiskt exempel på felallokering av resurser.
Han ser samma mönster i dagens energipolitik.

– Politiker har bestämt att vi ska ha vindkraft, elbilar och olika gröna projekt. Men de har aldrig behövt bevisa att människor faktiskt efterfrågar detta på det sätt som marknaden normalt kräver.

Enligt Steinbeck ligger problemet inte främst i politikernas avsikter.

Christian Steinbeck. Foto: Faksimil Youtube. Grafik: Samnytt

– De flesta vill säkert väl. Problemet är att de saknar den information som marknaden normalt tillhandahåller genom priser och efterfrågan.

LÄS ÄVEN: Vindkraftsindustrin attackerar alternativmedier: Sprider rysk desinformation att vindkraft är dåligt

Handlar det om att politiker är okunniga eller inkompetenta?

– Ja, vi har ett jätteproblem i Sverige idag. Om vi tar Östersunds kommun, det är ju ett miljardföretag idag, de årliga intäkterna för kommunen är 3,7 miljarder. Politikerna ska hantera en kommun med 60 000 invånare. Steinbeck går vidare:

– Det blir samtidigt ett enormt problem att rekrytera kompetens till en sådan kommun. Det är ju ingen lätt uppgift att hantera dessa summor. De får ju inte särskilt mycket betalt för att sitta där som politiker, samtidigt som man har avskaffat tjänstemannaansvaret.

Enligt Steinbeck är dagens partiväsende betydligt smalare förankrat än många tror. Han pekar på att ungdomsförbunden numera har förhållandevis få medlemmar jämfört med tidigare generationer och menar att det påverkar rekryteringen av framtidens politiker.

LÄS ÄVEN: Vindkraften dödade livskvalitén – boende larmar om sömnproblem, intrång och orättvis ersättning

Med ett begränsat antal aktiva blir vägen till politiska uppdrag kortare, samtidigt som allt färre människor deltar i de interna diskussioner som formar politiken. Resultatet, menar han, är ett system där en liten krets människor får ett oproportionerligt stort inflytande över beslut som påverkar hela samhället.

En friskola kan göra någon liten vinst, vilket betraktas som skandal. Men samma politiker blir jättelyckliga när Harald Mix, som är miljardär och har gjort en hel del fula affärer – också om man tittar i hans bagage – får miljarder och gör vinst också.

Christian Steinbeck, ekonom och debattör

När intervjun går vidare menar Steinbeck att en av de största motsägelserna i svensk politik är synen på privata vinster. Han noterar att Socialdemokraterna ofta riktar hård kritik mot friskolor och privata vårdbolag som gör vinst inom offentligt finansierad verksamhet.

Samtidigt har politiker från samma läger varit betydligt mer positiva till att privata entreprenörer tjänar stora pengar på den gröna omställningen genom olika former av bidrag, garantier och offentliga satsningar.

För Steinbeck är det svårt att förstå varför en mindre vinst i en friskola anses moraliskt tveksam medan miljardvinster i skatteunderstödda industriprojekt möts av applåder.

LÄS ÄVEN: SVT försöker sabotera friskolornas verksamhet: ”Detta är public service i sin finaste form!”

Kan du ge något exempel på det?

– En friskola kan göra någon liten vinst, vilket betraktas som skandal. Men samma politiker blir jättelyckliga när Harald Mix, som är miljardär och har gjort en hel del fula affärer – också om man tittar i hans bagage – får miljarder och gör vinst också. Han fortsätter:

– Det är en av de mest märkliga historier jag upplevt. Han utvecklar:

– De vill anlita privata företag för att rädda planeten, som de säger? Hur är det logiskt?

Har det blivit en sektbildning kring den så kallade gröna omställningen?

– Jag skulle kanske inte använda det ordet, men det är svårt att förklara på ett rationellt sätt, det som pågår. Jag är ekonom och har jobbat hela mitt liv med lönsamhet i privata företag. Han går vidare:

– Om det handlade om att rädda planeten, så skulle ju det första handla om att det måste skötas av staten. Ett sådant scenario ska ju ingen kunna tjäna pengar på. Ekonomen fortsätter:

– Om jag nu skulle vilja rädda jordens klimat, genom att till exempel bygga vindkraftverk, då måste jag ställa upp ett mål. Och jag måste veta hur mycket dessa vindkraftverk påverkar klimatet. Men då får man till svar, om man frågar: ”Det är inte mätbart”. Steinbeck utvecklar:

– Det är ju väldigt konstigt. Om jag är på en båt som sjunker och kör igång länspumparna, då måste jag ju kolla om något händer, blir det bättre? Men det kan man alltså inte ens mäta?

LÄS ÄVEN: Kommuner överger vindkraften efter fiasko – försöker sälja av

Miljarderna som försvann

En stor del av Steinbecks kritik riktas mot vindkraftsutbyggnaden. Han har under flera år granskat kommunala investeringar och energiprojekt, särskilt i Jämtland, och menar att många satsningar genomförts utan tydliga krav på att resultaten ska kunna mätas.

– Om målet är att påverka klimatet måste man rimligen kunna visa vilken effekt man får för pengarna.

Han återkommer flera gånger till vad han ser som en grundläggande fråga.

– Vad ska det kosta, och när är vi klara?

Enligt Steinbeck saknas ofta tydliga svar. Han pekar bland annat på kommunala investeringar där skolor lagts ned samtidigt som stora resurser satsats på energiprojekt.

– Om en skola inte levererar resultat följer vi upp det. Vi mäter. Vi ställer krav. Men när det gäller många av de här klimatprojekten fortsätter man bara att lägga in mer pengar.

Särskilt kritisk är han till att offentliga aktörer skuldsätter sig för satsningar vars nytta enligt honom är svår att påvisa.

– Kommunernas invånare blir fattigare när pengarna försvinner in i sådana här projekt. Det är resurser som hade kunnat användas till kärnverksamhet.

☀️ Sommarerbjudande

50% rabatt på årsprenumeration

Samnytt, med rötter i Politiskt inkorrekt och Avpixlat, har i närmare två decennier rapporterat om sådant som många etablissemangsmedier väljer att tona ned, filtrera eller inte rapportera om alls. Just nu får du 50% rabatt på en årsprenumeration och bidrar samtidigt till att hålla vår journalistik levande.

Få 50% rabatt idag

Eller swisha valfritt stöd
123 083 33 50

Vindkraften som ingen behöver

Steinbeck menar att det svenska energisystemet allt oftare hamnar i situationer där det produceras mer el än nätet kan ta emot.

Vi hör om att vindkraftsverk stängs av när det blåser, vad handlar detta om?

– I Sverige har man framförallt prismekanismen, så man har en marknad. När det blir överskott blir priset noll, eller negativt till och med, och då stänger man ju av. Han fortsätter:

– Men det här räcker inte, så man har alltså börjat betala de här privata företagen som är bidragskapitalister. Då betalar man dem, man kallar det för nedregleringstjänst, man betalar dem för att de ska stänga av när det blåser. Det är det här som är ett av de största mysterierna i den svenska politiska debatten överhuvudtaget i modern tid, säger han.

LÄS ÄVEN: Rekordproduktion och rekordförluster – forskare larmar om en vindkraft i kris

Kan du utveckla?

– Så här är det, för att ett elsystem ska fungera så måste man producera lika mycket el som man konsumerar i varje ögonblick. Men här är det som att proppen har gått, man bara fortsätter att bygga vindkraft fast de inte kan användas. Steinbeck går vidare:

– När det då blåser så uppstår ju då mer elektricitet än man kan ta hand om och då skickar man iväg det. Det uppstår nu så mycket elektricitet när det blåser i propellrarna och solen skiner i Tyskland dessutom så att man får mer elektricitet än någon kan använda.

Jag kan inte dra någon annan slutsats än att det här är korruption – och dumhet. Vi har kommit till en situation där samhället ger pengar till privata företagare som ska lösa politiska problem. Det är en väldigt märklig utveckling.

Christian Steinbeck, ekonom och debattör

Vad leder det till?

– Man betalar dem för att stänga av. När det blåser mycket får vi ett överskott. Då blir priset noll eller till och med negativt.
För Steinbeck är detta ett tecken på att systemet inte fungerar som det var tänkt.

– Vi bygger mer och mer produktion trots att vi redan har problem att använda den el som produceras.

Han menar att energifrågan blivit ett område där politiska mål ofta väger tyngre än tekniska realiteter.

– Ett elsystem måste fungera varje sekund. Där borde tekniker och ingenjörer ha betydligt större inflytande än politiker.

”Det handlar om dumhet eller något annat”

Steinbeck återkommer flera gånger till de ekonomiska incitament som vuxit fram kring den gröna omställningen. Han pekar på hur tidigare politiker, tjänstemän och personer med starka nätverk ofta återfinns i olika projekt och bolag som gynnas av offentliga satsningar.

– Det finns människor som har tjänat väldigt mycket pengar på det här.

LÄS ÄVEN: Landets politiker utbildas i vindkraft – vindkraftsindustrins egen PR-byrå leder kursen

När han försöker förstå utvecklingen landar han i två möjliga förklaringar.

– Antingen handlar det om dumhet, eller också handlar det om något annat.

Liknar det korruption?

– Jag kan inte dra någon annan slutsats än att det här är korruption – och dumhet.

Steinbeck säger samtidigt att han inte använder ordet i juridisk mening, men att han har svårt att hitta andra förklaringar till varför så stora offentliga resurser fortsätter att flöda till projekt som enligt honom uppvisar svaga resultat.

– Vi har kommit till en situation där samhället ger pengar till privata företagare som ska lösa politiska problem. Det är en väldigt märklig utveckling.

LÄS ÄVEN: Det gröna bedrägeriet – eller när vätgasen sipprar ut följer sanningen med

Politiker utan ansvar

Steinbeck menar att en del av förklaringen står att finna i det politiska systemet. Han beskriver svenska kommuner som organisationer med miljardbudgetar och omfattande ansvar, men där rekryteringen av beslutsfattare inte alltid motsvarar uppdragets komplexitet.

Jag möts väldigt sällan av rationella invändningar mot mina kalkyler. I stället får man höra att jorden går under eller att man är högerextrem.

Christian Steinbeck, ekonom och debattör

– Om ett privat företag omsatte flera miljarder borde man lägga enorma resurser på att rekrytera ledningen.

Samtidigt pekar han på avskaffandet av tjänstemannaansvaret och ett minskat politiskt engagemang som faktorer som bidragit till utvecklingen.

– Färre människor är aktiva i partierna idag. Det blir en mycket mindre grupp som fattar beslut för alla andra.

Han menar att detta riskerar att skapa en politisk klass som är allt mer avskild från vanliga medborgare.

– Många upplever att partierna är något som existerar vid sidan av samhället snarare än en del av det.

Enligt Steinbeck handlar problemen heller inte bara om enskilda politiska beslut utan om en bristande ansvarskultur. Han konstaterar att kommuner och regioner förvaltar miljardbelopp varje år, men menar att de personer som fattar besluten sällan utsätts för samma granskning eller konsekvenser som i näringslivet.

Samtidigt har tjänstemannaansvaret avskaffats och de politiska partiernas medlemsbas krympt kraftigt.

Kombinationen av stort ekonomiskt inflytande, begränsat personligt ansvar och en allt smalare rekryteringsbas har, enligt Steinbeck, bidragit till att kostsamma politiska projekt kan genomföras utan att någon i efterhand behöver stå till svars när resultaten uteblir.

Public service och trosläran

Mot slutet av intervjun riktar Steinbeck även kritik mot svenska medier och i synnerhet public service. Han menar att journalistiken ofta misslyckas med att granska de ekonomiska antaganden som ligger bakom den gröna omställningen.

– Jag möts väldigt sällan av rationella invändningar mot mina kalkyler. I stället får man höra att jorden går under eller att man är högerextrem.

LÄS ÄVEN: SR-inslaget: Skyller dyrare el på uteblivna vindkraftsprojekt

Hur ser du på Public service roll i denna utveckling?

– Jag tror att Public service starka ställning i Sverige har varit till stor skada.

Steinbeck menar att det finns en grundläggande skillnad mellan hur vetenskapen fungerar och hur Public service-systemet är uppbyggt. Inom forskningen bygger kunskapsutvecklingen på att teorier ständigt ifrågasätts och utsätts för kritik från andra forskare. Ingen förutsätts sitta inne med den slutgiltiga sanningen.

Om vi låter politiker och media avgöra vilka företag som ska vinna, vilka idéer som ska premieras och vilka perspektiv som får beskrivas som sakliga, då har vi lämnat den marknadsekonomi och den öppna debatt som en gång gjorde Sverige framgångsrikt.

Christian Steinbeck, ekonom och debattör

När han däremot granskat public service och Granskningsnämndens arbete upplever han att vissa frågor behandlas på motsatt sätt. Enligt Steinbeck riskerar ett system där politiskt utsedda ledamöter avgör vad som ska betraktas som sakligt eller osakligt att flytta fokus från öppen prövning till officiellt fastslagna sanningar.

Det är också därför han återkommer till vindkraftsdebatten, som han ser som ett exempel på hur ekonomiska och tekniska frågor kan få ett etablerat facit i stället för att fortsätta vara föremål för kritisk granskning.

– Jag visar bara data. Men ändå blir människor arga.

Han menar vidare att delar av klimatdebatten fått drag av trosföreställningar där vissa påståenden inte längre får ifrågasättas.

– Om problemen verkligen är så allvarliga borde man vara ännu mer noggrann med kalkylerna, säger han.

Granskningsnämnden och ”sanningen”

När vi ber honom att utveckla blir han särskilt kritisk mot det han uppfattar som en institutionaliserad konsensus inom public service. Han hänvisar till ett beslut från Granskningsnämnden efter en serie kritiska reportage om vindkraft i SVT:s regionala nyheter.

Foto: Middelgrunden_wind_farm_2009-07-01_edit_filtered.jpg CC BY-SA 3.0

Enligt Steinbeck blev följden att kritik mot vindkraftens ekonomi i praktiken stämplades som osaklig – och därmed inte sann.

LÄS ÄVEN: Ekeroth: ”Statsmedia går vindkraftslobbyn ärenden

– Inom vetenskapen bygger all kunskap på att någon opponerar sig. Tes möter antites. Men i public service finns en politiskt utsedd nämnd som ytterst avgör vad som anses vara sakligt och osakligt.

Han menar att det skapar ett system där vissa perspektiv får ett institutionellt företräde framför andra.

– Frågan är inte bara vad de beslutat om hittills. Frågan är vilka andra beslut som ligger där och formar debatten utan att människor ens känner till dem.

Steinbeck ser därför inte debatten om vindkraft som en isolerad energifråga.

För honom handlar den ytterst om hur politisk makt, offentliga pengar och informationsflöden samverkar i dagens Sverige. Christian Steinbeck avslutar:

– Om vi låter politiker och media avgöra vilka företag som ska vinna, vilka idéer som ska premieras och vilka perspektiv som får beskrivas som sakliga, då har vi lämnat den marknadsekonomi och den öppna debatt som en gång gjorde Sverige framgångsrikt.

LÄS ÄVEN: EU:s växande elproblem: Hushållen uppmanas minska förbrukningen och belastningen på elnäten

☀️ Sommarerbjudande

50% rabatt på årsprenumeration

Få 50% rabatt idag

Eller swisha valfritt stöd
123 083 33 50

Man nekades jobb på feministkafé – nu tvingas ägarna betala