På Lunds tekniska högskola, LTH, sägs män vara välkomna att söka biträdande lektorat men man tillhandahåller bara medel för tjänsten ifall det är en kvinna som ska få den. Om en manlig sökande är på väg att tillsätta tjänsten avbryts tillsättningen. LTH kan sedan göra ett nytt försök att i stället få en kvinna. Diskriminering, menar en forskare på högskolan som anmält tillvägagångssättet till diskrimineringsombudsmannen, DO.

Under åren 2006-2016 har andelen kvinnliga professorer på LTH ökat från knappt tolv till 15,5 procent, dock långt ifrån regeringens mål om 50/50 fram till 2030 – ”ett inte så litet ingrepp i universitets autonomi”, enligt Academic Rights Watch.

Fördelningen över olika områden är enligt ett internt styrdokument dock mycket varierad. Enligt aktuell statistik, som också visar på det faktiska intresset mellan könen, är andelen kvinnliga nybörjare inom elektronik, datateknik och automation 15 procent – vilket också exakt avspeglar andelen kvinnliga professorer. Samtidigt råder det omvända förhållandet på landets största institutioner i så kallad genusvetenskap där de kvinnliga studenterna är i överväldigande majoritet med bara en manlig professor.

Inom LTH ser vi att heterogena grupper ofta bidrar till en mer kreativ miljö – viktig när vi tillsammans utforskar och skapar till nytta för världen. Vi vill vara en attraktiv arbetsgivare för underrepresenterat kön, och vi arbetar aktivt för att LTH ska bli en jämställd fakultet. Därför gör vi en långsiktig satsning för att inspirera fler kvinnor att söka sig till mansdominerade forskningsområden – och vice versa.

För att lyda regeringens mål samtidigt som man undgår att officiellt diskriminera manliga sökande har man infört ett invecklat system. Efter en lång process, och en manlig sökande skulle visa sig vara bäst lämpad, kommer fakulteten inte att finansiera tjänsten alls. Ifall ett ”underrepresenterat kön” väljs finansierar fakulteten dock tjänsten med centrala medel till en omfattning av 80 procent under de fyra första åren och med institutionens egna pengar under de två sista åren.

Om rekryteringsprocessen resulterar i att en BUL av underrepresenterat kön inte kan anställas, utgår inte medel från LTH. Institutionen kan då välja att gå vidare med den sökande som föreslagits och finansiera denna med egna medel eller att avbryta rekryteringsprocessen. Om en rekryteringsprocess avbryts kan en annan BUL utlysas, t ex den som kom på 5:e plats vid tilldelning av medel, alternativt kan fem anställningar lysas ut det följande året.

Lyckas man inte rekrytera en kvinna kan tillsättningen avbrytas och ett nytt försök göras för att få en kvinnlig sökande.

På Academic Rights Watch gör man bedömningen att policyn är uppenbart diskriminerande och att den strider mot 12 kap 5 § regeringsformen. Man påpekar också att detta inte är första gången som svenska högskolor försöker ”främja jämställdheten” genom att diskriminera manliga sökande. En undersökning som utfördes för några år sen visade att de flesta högskolor infört särskilda meriteringsstöd som endast kvinnor kan söka. Då fälldes en anmäld högskola av arbetsdomstolen och fick böta, något man på ARW hoppas ska bli fallet även denna gång.