Shia-muslimska organisationer med koppling till utländska intressen, primärt det teokratiska kalifatet i Iran, fortsätter att få statliga stöd – över tre miljoner skattekronor det senaste året – trots att Säpo varnat för säkerhetsrisker. Myndigheten som ansvarar för bidragen hänvisar till bristande lagstöd och erkänner att man inte ens kontrollerat styrelsernas bakgrund.

I en rapport tidigare i år slog Säkerhetspolisen fast att vissa muslimska miljöer i Sverige används av främmande makt för underrättelseverksamhet. Det handlar enligt myndigheten primärt om shiamuslimska organisationer med nära band till den teokratiska diktaturen i Iran.

Syftet, enligt Säpo, är att hålla kontroll över exilbefolkningen – bland annat iranier bosatta i Sverige – och kartlägga oppositionella röster i diasporan. Liknande mönster har rapporterats även i andra europeiska länder, där underrättelseofficerare använt religiösa centra som täckmantel för påverkan och övervakning. Det rapporterar bland annat Kvartal.

Enligt Säpos bedömning utgör verksamheten ett säkerhetshot mot personer som kan riskera repressalier vid besök i forna hemlandet. I vissa fall har utvisningar genomförts från Sverige efter att individer bedömts ha agerat på uppdrag av bland annat Iran. Specifikt nämns bland annat Imam Ali Islamic Center (IAC) i Järfälla.

Miljonstöd trots varningar

Trots Säpos uppgifter har berörda samfund fortsatt att få statliga organisationsbidrag. Enligt uppgifter som framkommit i en granskning beviljades över tre miljoner kronor i stöd under 2025 – till organisationer som Säpo tidigare nämnt i sina varningar till Myndigheten för stöd till trossamfund (SST).

Efter att underrättelserna blev kända försäkrade dåvarande civilminister Jakob Forssmed (KD) att inga nya utbetalningar skulle göras till de aktuella samfunden. Myndigheten lovade samtidigt att se över bidragsrutinerna.

LÄS ÄVEN: Iran i påverkansoperation mot Sverige – uppmanade till hämnd för koranbränning

Ändå visar dokument att stödet fortsatt – efter att samfunden lämnat in löften om att flytta sin verksamhet, byta styrelse och bryta formella band med den miljö Säpo pekat ut. Men inget har gjorts för att säkerställa att så faktiskt har skett.

Myndigheten: ”Vi kontrollerar inte personkopplingar”

SST bekräftar att man inte genomfört någon bakgrundskontroll av de nya styrelseledamöterna i de berörda samfunden. Man litar på de papper man får på bordet.

– Vi går framför allt på de dokument som skickas in, säger myndighetens chef Isak Reichel till Kvartal.

Han uppger att det inte gjorts någon kontroll av huruvida de nya företrädarna har kopplingar till de tidigare Iran närstående nätverken.

– Skulle vi få uppgifter från Säpo eller medierna om olämpliga kopplingar så utreder vi det, men vi gör inga proaktiva bakgrundsgranskningar, förklarar Reichel.

Myndigheten hänvisar till att de nya demokrativillkoren, som infördes 2025, först ska börja tillämpas fullt ut vid kommande bidragsomgång. Utbetalningarna för 2025 omfattades därför delvis av äldre regler.

Demokrativillkor med olika tillämpning

De nya villkoren innebär att organisationer måste respektera grundläggande demokratiska värderingar för att få statsbidrag. Men flera fall visar att tolkningen av dessa krav varierar kraftigt mellan olika myndigheter.

Muslimska samfund med dokumenterade kopplingar till auktoritära islamistiska regimer har i flera fall fått behålla stödet, medan kristna och socialkonservativa organisationer vittnat om hårdare granskning.

LÄS ÄVEN: Regeringens nya ”demokrativillkor” för bidrag ska tillämpas lika på alla – men myndigheten duckar frågor om moskéer

Flera debattörer och experter har pekat på en obalans i tillämpningen – där rädslan för att anklagas för islamofobi gör att myndigheter undviker att granska muslimska samfund lika noggrant som andra trosinriktningar.

Myndigheterna själva hävdar att regelverket ska tillämpas likvärdigt, men svarar undvikande på frågor om hur kontroversiella religiösa tolkningar, könsroller eller homofientliga budskap ska bedömas i relation till demokratikriteriet.

Återkommande kritik mot bristande uppföljning

De aktuella shia-muslimska miljöerna har tidigare förekommit i granskningar där de kopplats till predikanter lojala med den iranska regimen och till temporära religiösa vigslar som strider mot svensk lag. Efter varje avslöjande har organisationerna meddelat att de ”ser över sina rutiner”.

Trots detta har stöden fortsatt att betalas ut, år efter år. SST uppger att en ny utredning nu pågår och att beslut väntas inom kort om framtida bidragsrätt för de berörda samfunden.

Frågan om kontroll och ansvar

Fallet aktualiserar en bredare fråga om hur Sverige fördelar miljontals kronor i statliga bidrag till muslimska organisationer – och hur effektivt systemet är på att upptäcka missbruk. Kritiker menar att myndigheterna i praktiken saknar verktyg för att kontrollera ideologiska eller organisatoriska kopplingar till utländska aktörer.

Flera säkerhetsexperter har efterlyst tydligare samordning mellan Säpo och bidragsmyndigheterna. Man har krävt att stöd till samfund med misstänkta band till Iran och andra auktoritära islamistiska regimer ska frysas tills oberoende prövningar har genomförts.

Markus Allard i invandringsdebatt: ”Sverige är svenskarnas land”