De vänsterliberala mainstreammedierna har under lång tid brottats med ekonomiska problem i takt med att deras journalistik uppfattats som allt mindre relevant för breda läsargrupper. I spåren av coronaepidemin förvärras nu mediekrisen och flera tidningar kan komma att gå i konkurs. Det rapporterar Dagens Nyheter.

En färsk prognos som tagits fram av de vänsterliberala mediehusens branschorganisation Tidningsutgivarna, TU, indikerar att annonsintäkterna i år kan komma att mer än halveras jämfört med förra året. En fortsatt nedgång var väntad men tros nu bli betydligt större på grund av de samhällsekonomiska konsekvenserna av coronaepidemin.

I reda pengar handlar det om ett bortfall på uppemot tre miljarder kronor. TU och mediehusen kräver nu att regeringen, utanpå det ordinarie presstödet, tar fram ett skattefinansierat krispaket med ett belopp motsvarande det befarade bortfallet för att kompensera och hålla de krisande medierna under armarna. I annat fall kan tidningarna tvingas sparka stora delar av sina anställda och flera av dem gå i konkurs.

Kräver mer stödpengar från skattebetalarna

Jan Fager, tillförordnad vd på TU, förklarar situationen i en kommentar till Dagens Nyheter och berättar att man nu kommer att uppvakta regeringen för att få mer av skattebetalarnas pengar.

– I det här läget ser det ut att handla om mellan 30 till 60 procent i förlorade annonsintäkter jämfört med föregående år. Läget är jätteallvarligt. Vi måste se över vad vi ska gå fram med till regering och riksdag för att säkerställa våra medlemmars överlevnad.

Fager bekräftar att det vid ett uteblivet offentligt stödpaket kommer att bli fråga om konkurser för flera tidningar och kraftiga nedskärningar för andra.

Uppvaktar regeringen för att få del av stödpaket

Även arbetsgivarorganisationen Medieföretagens vd, Charlott Richardson, är oroad över att medierna under hennes paraplyorganisation inte ska få tillräckligt stor bit av den kaka på 300 miljarder kronor som regeringen har aviserat i stöd till näringslivet för att mildra coronaepidemins negativa ekonomiska effekter.

Inte bara landsortspressen riskerar enligt Richardson att drabbas, även storstadstidningarna bedömer hon vara ”mycket utsatta”.

– Dagspressen har ett viktigt samhällsuppdrag. De som blöder nu har svårt att tillämpa regelverket. Risken är att det i stället kommer varsel om uppsägningar på grund av arbetsbrist.

Richardson och Medieföretagen uppger att man nu utnyttjar sina direktkanaler in i Rosenbad för att få till stånd förändringar i krispaketets utformning redan innan beslut om stödåtgärderna klubbas i riksdagen. Detta för att säkerställa att medierna får de pengar de vill ha – bland annat kräver man att staten ska stå för för större delen av journalisternas lönekostnad.

Mediekrisen ”stort demokratiskt problem”

På fackliga Journalistförbundet, som organiserar merparten av mainstream-medias anställda och frilansande journalister, uppger ordförande Ulrika Hyllert att man nu dagligen får samtal från oroliga medlemmar som blir av med sina uppdrag och jobb och att det riskerar att bli ännu värre framöver.

– Mediebranschen är i kris och var det redan innan coronaviruset kom. Förra året hade vi flera konkurser. Nu är läget oerhört allvarligt: drastiskt minskade annonsintäkter skapar problem för dagspress, tidskrifter men även privatägda etermedier.

Även Hyllert aviserar att hon tänker utnyttja sina direktkontakter i regeringskansliet för att kräva att mer skattepengar i mediestöd skjuts till. Nästa vecka träffar hon kulturminister Amanda Lind (MP) för att lägga fram sina krav.

– De paket som redan presenterats räcker inte för att rädda arbetstillfällen. Det krävs väldigt mycket mer för att inte hamna i en situation med fler konkurser, något som skulle vara ett stort demokratiskt problem, förklarar Hyllert.