Strax utanför Linköping är anrika Lambohov slott och säteri beläget. Med anor från 1700-talet och i sällsynt svensk rokokostil vittnar slottet – tillsammans med en frodig slottspark – om en kunglig historia. Sedan januari 1967 har Lambohov varit klassat som byggnadsminne. Men nu kan Lambohovs ägor komma att bli hem för ett islamiskt kulturcenter och ett stort moskébygge.

Lambohov var till en början ett säteri som bildades på 1670-talet av Olof Rosenstierna. Den byggnad som föregick det blivande slottet var en karolinergård som kom i Fredrik Carl Sinclairs ägo efter ett giftermål med en arvtagerska. Rokokoslottet, som ritades av Jean Eric Rehn, uppfördes mellan 1762 och 1766.

LÄS ÄVEN: Nu byggs jättemoskén i Småland: ”I Allahs namn”

Sinclair var ledsagare åt kronprins Gustav, senare Gustav III, och stod högt i kurs hos drottning Lovisa Ulrika av Preussen. Han behövde ett slott där han kunde ta emot kungligheter. Därför fick slottet en lyxig interiör – även den i rokoko – där varje rum utsmyckats efter olika motiv. Slottet har flera gånger haft kungligheter på besök. 1766 besökte Kronprins Gustaf slottet och året därpå fick Sinclair besök av kung Adolf Fredrik.

Kapten Cederbaum, en ättling till den gamla skotska släkten, blev den siste ägaren till herrgården.

Islamiska förbundet planerar köpa upp ägorna

År 1966 köptes Lambohov upp av Linköpings kommun. Nu vill Islamiska förbundet i Linköping via egen stiftelse köpa upp 3 000 kvadratmeter av ägorna för att bygga en jättemoské med tillhörande kulturcentrum, utbildningslokaler och bostadsändamål. Sett till antalet förväntade besökare väntas moskén bli Sveriges allra största.

I september 2021 beslutade samhällsbyggnadsnämnden i Linköping, som styrs av Alliansen (M, L, KD och C) med C som ordförande, om planbesked för moskén. SD var det enda partiet som reserverade sig.

Kommunen har därmed beslutat att det är befogat att pröva planen om en omfattande islamisk verksamhet på en historisk svensk plats.

– Planbeskedet är beslutat men inte behandlat ännu, men vi väntar spänt på att det ska komma tillbaka till kommunen med positivt besked för moskéstiftelsen. Man har tidigare sökt om att få bygga moskéer i Linköping på olika platser men då inte lyckats lösa finansieringen, säger Chris Dahlqvist, gruppledare för Sverigedemokraterna i Linköping, till Samnytt.

Kan röra sig om utländska finansiärer

Forskare har varnat för att utländska diktaturer i arabvärlden, exempelvis Saudiarabien eller Qatar, ofta är finansiärer och då ställer krav på motprestationer. Det kan röra sig om krav på att moskén följer en viss riktning inom islam – som salafism.

I årsberättelsen för 2019 skrev Linköpings moskéstiftelse (Islamiska förbundet) att de ”är optimistiska till att kunna köpa tomten och förvalta den till en moské. Vi har kontaktat vissa utländska ambassader som vi har förhoppningar ska kunna hjälpa oss.”

LÄS ÄVEN: Svenska kyrkan vill omvandla kyrka till moské: ”Vore fantastiskt”