Den 18 juli infaller Skattefridagen – dagen då en normalinkomsttagare har tjänat ihop tillräckligt för att kunna betala årets alla skatter och börjar arbeta för egen vinning. I en ny rapport har allmännyttiga ideella Skattebetalarna tittat närmare på denna dag.

198 dagar av året går en normalinkomsttagares lön till skatt. I år uppgår medelinkomsttagarens skatter till 54,1 procent av den totala lönen, inklusive arbetsgivaravgifter.

– Det är inte rimligt att hela lönen försvinner i skatt mer än halva året. Människor förtjänar att behålla mer av vad de själva arbetat ihop, säger Christan Ekström, vd Skattebetalarna.

LÄS ÄVEN: Leif Östling: Svenskarna betalar minst 100 miljarder för mycket i skatt

Skattekvoten för i år är en sänkning från i fjol, som var 54,2 procent, men är inte stor nog för att senarelägga Skattefridagen.

– Det som sänker den totala skatten är det nya jobbskatteavdraget samtidigt som ökad moms motverkar effekten. Den ökade momsen handlar inte om högre skattesatser utan om förändrade konsumentpriser och konsumtion vilket nog många hushåll känner igen sig i, förklarar Skattebetalarnas chefekonom Erik Bengtzboe.

Nio dagars skillnad

Sen 2017 beräknar Skattebetalarna även Skattefridagen för landets samtliga kommuner. Lägst skatt i landet har Österåker och för kommuninvånarna där och i Solna infaller Skattefridagen den 13 juli.

Nio dagar senare infaller dagen i Dorotea som har högst skatt. För dem och kommuninvånarna i Munkedal, Hammarö, Bräcke och Degerfors infaller Skattefridagen den 22 juli.

LÄS ÄVEN: Regeringen vill höja skatten ytterligare på alkohol och tobak

Höginkomsttagaren jobbar nästan fyra veckor längre för det offentliga än medelinkomsttagare, och fem veckor längre än låginkomsttagaren.

Läs rapporten här.