Lönekravet höjs, anhöriginvandringen stramas åt och nya regler mot illegal arbetskraft ska utredas. Efter decennier av växande migration vill regeringen och Sverigedemokraterna sätta stopp för ett system som, enligt SD:s migrationspolitiska talesperson Ludvig Aspling, har öppnat upp för fusk. I måndags presenterades ett omfattande reformpaket som förändrar både arbetskrafts- och anhöriginvandringen i grunden.

Regeringen presenterade på måndagen ett nytt migrationspolitiskt paket som markerar en tydlig kursändring efter flera års debatt om arbetskrafts- och anhöriginvandringen. På en gemensam presskonferens med migrationsminister Johan Forssell (M), utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L), Ludvig Aspling (SD) och Ingemar Kihlström (KD) tillkännagavs omfattande förändringar av regelverket.

Lönekravet för arbetskraftsinvandrare höjs till 90 procent av medianlönen – motsvarande cirka 33 900 kronor i månaden – och möjligheten att göra undantag begränsas kraftigt. Samtidigt skärps reglerna för anhöriginvandring genom höjda försörjningskrav, en väntetid på två år och en snävare krets av anhöriga som får rätt att komma till Sverige. Regeringen aviserade dessutom en ny utredning om straffrättsligt ansvar för företag som anlitar illegal arbetskraft via underentreprenörer.

LÄS ÄVEN: Migrationsverket: Vi har 40 000 ansökningar om anhöriginvandring

Forssell beskrev förändringarna som en nödvändig anpassning till dagens förutsättningar, medan Aspling betonade att Sverige ”inte längre kan ligga över EU:s miniminivåer” och att tiden nu är inne för att ”stänga kryphålen och få bort fusket ur systemet.”

När Tidöavtalet slöts var utgångspunkten att arbetskraftsinvandrare skulle behöva tjäna minst 100 procent av medianlönen för att få arbetstillstånd. Den modellen innehöll dock en rad undantag för vissa branscher med personalbrist. Efter flera månaders förhandlingar har parterna nu enats om att i stället sätta gränsen vid 90 procent, men med betydligt färre undantag.

Johan Forssell (M). Pressträff Regeringen. Foto: Regeringen / Regeringskansliet

Till Samnytt säger Ludvig Aspling, som alltså är Sverigedemokraternas migrationspolitiska talesperson:

– Men systemet med undantag är dåligt av två skäl: det skapar byråkrati och det öppnar upp för fusk. Människor kan söka tillstånd för ett yrke där undantag finns och sedan göra något helt annat när de kommer hit.

I dag tillåter Sverige anhöriginvandring för flera grupper där det inte krävs enligt EU-rätten, till exempel internationella studenter, alternativt skyddsbehövande och personer med verkställighetshinder. Huvudspåret nu är att fasa ut detta.

Ludvig Aspling (SD)

Enligt Aspling är det viktigare att skapa ett tydligt system än att driva igenom högsta möjliga nivå. 

– Risken för missbruk blir betydligt mindre när undantagen är väldigt få. Överenskommelsen är att de ska gälla enskilda yrken, inte hela branscher.

LÄS ÄVEN: Ekeroth: ”Påståendet att ’inget har hänt’ är en myt”

Statistik över beviljade undantag ska publiceras öppet, för att undvika misstankar om särbehandling. 

– Självklart kommer det att finnas statistik över hur många som fått beslut på undantag, säger han till Samnytt.

När man pratar om arbetskraftsinvandring här i Stockholm är det första de flesta tänker på, alla dessa matbud som åker omkring på mopeder för en sannolikt ganska låg lön?

– De är studenter, de flesta av dem.

Om SD hade haft egen majoritet och kunde bestämma helt själva kring detta, hur hade det sett ut då?

– Då hade vi antagligen haft en ännu högre lönetröskel.

LÄS ÄVEN: SD försvarar regeringens migrationspolitik: ”Kan inte vända 30 års haveri på en mandatperiod”

Regeringen motiverar förändringen med att Sverige måste höja ribban för vem som får komma hit för att arbeta. På presskonferensen betonade migrationsminister Johan Forssell (M) att reformen är ”ett viktigt steg för att återställa ordningen och skapa en mer hållbar migrationspolitik, där Sverige inte längre är ett lågtröskelland på EU:s arbetsmarknad.”

Stramare villkor för anhöriginvandring

Den andra delen i reformpaketet gäller anhöriginvandringen – ett område där Sverige länge legat över EU:s miniminivåer. Regeringen vill nu skärpa försörjningskraven, införa en väntetid på två år och begränsa kretsen av anhöriga som får rätt att komma hit.

Aspling beskriver förändringarna som nödvändiga för att återupprätta balansen i systemet. 

– Utredningen föreslog inte skärpta försörjningskrav, men däremot tvåårsregeln, säger han och fortsätter:

– Vi har en överenskommelse sedan tidigare – det står tydligt i Tidöavtalet – att vi ska gå fram med en rejäl skärpning av försörjningskravet. Men det kräver en komplettering till den pågående utredningen.

Företag tar in personal från till exempel Indien, Pakistan och Bangladesh via underentreprenörer i Tjeckien eller Ungern, och sedan utstationeras de till Sverige. Det är systematiskt fusk, och det måste stoppas.

Ludvig Aspling (SD)

Enligt Aspling ska förändringarna framför allt träffa personer med permanent uppehållstillstånd och medborgare som vill ta hit anhöriga. 

– I dag tillåter Sverige anhöriginvandring för flera grupper där det inte krävs enligt EU-rätten, till exempel internationella studenter, alternativt skyddsbehövande och personer med verkställighetshinder. Huvudspåret nu är att fasa ut detta.

Han menar att regeringen kan agera snabbare än många tror: 

– Att komplettera en utredning i efterhand tar inte hela året. Det kan man göra ganska snabbt.

Migranter mot Europa. Bilder: Grok / C.Stadler/Bwag CC BY-SA 4.0

Förslaget innebär i praktiken att Sverige anpassar sig till EU:s miniminivåer – inte längre mer. Regeringen bedömer att förändringarna kommer att minska antalet beviljade uppehållstillstånd markant redan inom de närmaste åren.

Finns det någon risk att om Magdalena Andersson vinner valet 2026, så river hon bara upp allt det här på en vecka?

– Ja, det är ju självklart. Så är det. Men den del som gäller lönetröskeln är fäst vid lag, så det kommer de inte att kunna förändra genom förordning, utan det måste gå genom riksdagen.

LÄS ÄVEN: Dagerlind: Pendeln har inte slagit över – den har knappt ens börjat röra sig

Ny utredning mot illegal arbetskraft

En tredje del av regeringens plan handlar om att komma åt det utbredda fusket med underentreprenörer och bemanningsföretag. En särskild utredning ska undersöka möjligheten att införa straffrättsligt ansvar för företag som anlitar arbetare utan tillstånd via mellanhänder i andra EU-länder.

– Problemet är att det inte är olagligt i dag att anställa illegala arbetare om du använder ett bemanningsföretag i ett annat EU-land, säger Aspling och går vidare:

– Då gäller inte de svenska straffbestämmelserna. Det är ett kryphål mellan stolarna – och det här måste vi göra något åt.

Han beskriver en växande marknad för så kallad grå arbetskraft. 

– Företag tar in personal från till exempel Indien, Pakistan och Bangladesh via underentreprenörer i Tjeckien eller Ungern, och sedan utstationeras de till Sverige. Det är systematiskt fusk, och det måste stoppas.

Utredningen ska analysera hur straffansvar kan utformas utan att strida mot EU:s regler om fri rörlighet. Enligt Aspling kommer det dock dröja till nästa mandatperiod innan konkreta lagförslag är på plats.

”Det här är vändpunkten”

Sverigedemokraterna beskriver reformerna som en vändpunkt i svensk migrationspolitik. Målet, säger Aspling, är tydligt: färre tillstånd som missbrukas och en återupprättad kontroll över vilka som får komma hit för att arbeta.

– Att de uppehållstillståndstyper där vi vet att det finns en massa fusk blir färre – det är kvittot vi vill ha. Nummer ett är internationella studenter. Nummer två är anhöriginvandringen till medborgare, där villkoren är alldeles för generösa, säger han till Samnytt.

Aspling betonar att reformerna inte handlar om att stänga Sverige, utan om att återta styrningen över migrationspolitiken och återupprätta förtroendet för systemet. Han pekar på att mycket av det som i dag räknas som invandring i själva verket handlar om tillfälliga vistelser.

LÄS ÄVEN: Ludvig Aspling: SD-väljare har inte blivit grundlurade

– Alla som kommer hit är inte invandrare i ordets egentliga mening. Många studenter och arbetskraftsinvandrare stannar bara en kortare tid – de kommer hit för att arbeta eller studera, och återvänder sedan hem.

För honom handlar förändringen ytterst om att återinföra ordning, tydlighet och ansvar i ett system som länge saknat kontroll.

– Så här kan vi inte ha det längre. Nu säger vi stopp här.

📣 Gillar du Samnytt?

Om du uppskattar Samnytts journalistik och vill att vi ska kunna fortsätta granska etablissemanget – bli gärna prenumerant!

Prenumeration: Se våra olika paket – klicka här.
Swish: Donera valfri summa till 123 083 3350
Vill du donera på andra sätt? Läs mer här.

👉 Bli prenumerant idag

Mer ”regnbågsblod” trots 40 gånger fler HIV-smittade