Migrationsverket erkänner: Vi gjorde ingen konsekvensanalys av vårt beslut

Delningar

För två veckor sedan kunde Samhällsnytt avslöja att Migrationsverket använt sig av en bredare tolkning av EU-domen om anhöriga för ”ensamkommande” än själva domen ger utrymme till. Konsekvensen av detta blir att inte bara ”ensamkommande” med flyktingstatus – en relativt begränsad grupp – kommer att kunna bjuda in sina familjer till Sverige, utan alla ”ensamkommande” med någon form av skyddsstatus. Nu svarar Migrationsverkets presstjänst på de frågor som vi ställt till myndigheten två veckor tidigare.

Enligt ändringen kommer ”ensamkommande” att kunna återförenas med sina föräldrar och syskon i Sverige oavsett deras faktiska ålder vid ansökan om familjeåterförening. Migrationsverket har även flaggat för att samma ordning kan komma att gälla de asylsökande vars vuxna ålder har bestämts genom en medicinsk ålderbedömning.

Samhällsnytt har ställt flera frågor till Migrationsverket – däribland om myndigheten har gjort en konsekvensanalys av vad ändringen kommer att innebära för Sverige – dels i form av en ökning av ansökningar om anhöriginvandring, dels i form av ökat incitament att ljuga om sin ålder och således ett ökat antal ensamkommande.

LÄS MER: Migrationsverket feltolkar EU-dom – öppnar dörren för tusentals nya migranter till Sverige

Igår har myndigheten svarat på denna fråga via mejl till Samhällsnytt följande:

”Migrationsverket har inte gjort en analys av hur domen eller tillämpningen av domen påverkar samhället i stort. Att göra en sådan analys ingår inte i vårt uppdrag.”

En annan fråga gällde på vilken grund myndigheten använt en bredare tolkning av domen än domen tillåter. I svaret på den frågan menar Migrationsverket att EU-domen ska ses i kontext av Europeiska familjeåterföreningsdirektivet, eftersom fallet i domen prövades mot den. När direktivet införlivades i den svenska lagstiftningen gick riksdagen längre än vad som krävdes av direktivet och stipulerade att rätten till familjeåterförening gäller inte enbart flyktingar, utan även andra former av skyddsstatus:

” I EU-domstolens dom av den 12 april 2018, A och S, C-550/16, prövades rätten till familjeåterförening enligt Familjeåterföreningsdirektivet. Detta direktiv gäller endast flyktingar. När direktivet införlivades i svensk lag utvidgade dock lagstiftaren rätten till familjeåterföringen att även gälla andra skyddsbehövande. Enligt den svenska utlänningslagen är det således inte endast ensamkommande barn som är flyktingar som kan vara anknytningsperson utan även barn som fått alternativ skyddsstatus. Detta framgår uttryckligen av 5 kap. 3 § första stycket 4 § UtlL. I förarbetena (prop. 2005/06:72 s. 44 ff) var även lagstiftaren mycket tydlig med att alternativt skyddsbehövande barn skulle ha samma rättigheter.”

LÄS ÄVEN: Se Migrationsverkets reklamfilm för flyktingar: rymliga lägenheter med lyxsäng och sminkbord

Ändringen medför att mångdubbelt fler familjemedlemmar till de så kallade ensamkommande ska få rätt att invandra till Sverige. Enligt Migrationsverkets prognos från 2016 kommer nästan 400 tusen anhöriginvandrare att flytta till Sverige till och med 2020. Den nya ordningen innebär att denna siffra kommer att stiga ytterligare.

Delningar

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.