Miljöpartiets EU-parlamentariker Alice Bah Kuhnke uppmärksammades nyligen för att använda svordomar mot sina ungerska kollegor och landets premiärminister Viktor Orban. Samtidigt står hon på barrikaderna för att inskränka yttrande- och åsiktsfriheten på EU-nivå genom att förbjuda det hon kallar “hatpropaganda”.

Kuhnke har tagit på sig ledartröjan i en kampanj där EU-parlamentet ska rösta om ett paneuropeiskt förbud att kritisera en lång rad företeelser relaterade till identitetspolitik, invandring, etnicitet med mera. Även om resolutionen går igenom är det oklart om den kan trumfa nationella grundlagar i medlemsländerna som garanterar en mer vidsträckt yttrande- och åsiktsfrihet.

Hävdar att hatet har ökat kraftigt

Enligt Kuhnke har det hon kallar hat ökat kraftigt på senare tid och med anledning av det måste nya lagar stiftas som kriminaliserar att ha vissa åsikter. Hon konkretiserar inte vad som ska vara otillåtet att säga i framtiden men lyfter fram två områden som hon ser som särskilt ömmande: kritik mot HBTQ-relaterad identitetspolitik och kritik i frågor som rör samer och Sapmi.

Kuhnke tycker sig också ha sett en dramatisk ökning av hat mot funktionshindrade och personer i vissa (ej preciserade) åldrar. Här behöver enligt Miljöpartiets EU-parlamentsledamot därför också inskränkningar i yttrande- och åsiktsfriheten införas.

Ge bort Samnytt PLUS i julklapp! 🎄🎅

Överraska någon med en prenumeration på Samnytt Plus. Den perfekta julklappen för den som värdesätter ocensurerad journalistik.
Ge bort en prenumeration

Liknande EU-dokument antagna tidigare

En avsiktsförklaring antogs redan 2021 i EU-parlamentet om att definiera “hate speech” som ett EU-brott. Och ända sedan 2008 finns begränsningar om vad man får säga i den invandringspolitiska debatten utan att göra sig skyldig till rasistbrott. Men enligt Kuhnke finns det hål i förbudsdokumentet som behöver täppas till och förstärkningar som måste göras.

Förhoppningen är att medlemsländerna sedan ska ändra sina grundlagar i enlighet med dessa nya begränsningar av yttrande- och åsiktsfriheten. Det är oklart vilka maktbefogenheter och påtryckningsmedel man i Bryssel har om ett medlemsland inte vill implementera de ytterligare inskränkningarna.

Polariserad yttrandefrihetsdebatt i Sverige

I Sverige ifrågasätts redan sedan tidigare den yttrande- och åsiktsfrihetsinskränkande lagen om hets mot folkgrupp som många menar har vidgats på ett oacceptabelt sätt så att den snedvrider den politiska debatten i vänsterliberal favör.

En polariserad diskussion har också förts om att införa sharialagar i Sverige som förbjuder islamkritik, exempelvis genom koranbränning.