Moderaterna vägrar ge besked om Löfvens nya censurlag
Foto: Spaniens regering/EPP

Moderaterna vill inte svara på om de kommer rösta ja till Stefan Löfvens uppdaterade censurlag, eller stoppa den som de gjorde tillsammans med Alliansen för tre år sedan. Det meddelar de båda moderata ledamöterna i 2018 års tryck-och yttrandefrihetskommitté. ”Jag avböjer deltagande i intervju”, skriver Erik Ottoson (M) i ett SMS till Samnytt.

För tre år sedan röstade de nej. Men nu lutar Liberalerna åt att rösta ja till de föreslagna ändringarna av tryck- och yttrandefrihetsgrundlagarna i Sverige och införandet av den så kallade censurlagen. Det skriver partiets ledamot i tryck- och yttrandefrihetskommittén, riksdagsledamoten Tina Acketoft, i ett mejl till Samnytt.

”För oss liberaler handlar detta om demokratins kärnvärden. Det handlar om att försvara det fria ordet och den fria informationsspridningen och samtidigt värna människors rätt till ett privatliv”, skriver hon.

Syftet med den föreslagna lagen, som kritiserats hårt av ett flertal viktiga remissinstanser, handlar framförallt om att sätta stopp för söktjänster som Lexbase där vem som helst kan begära ut domar från svenska domstolar.

Sådana söktjänster innebär ”ett allvarligt intrång i enskildas personliga integritet”, skriver Tina Acketoft i sitt mejl till Samnytt. Därför bör de bli av med sitt grundlagsskydd så att de lättare kan förbjudas.

Tina Acketoft (L) och Niclas Malmberg (MP). Foto: Pressbilder

Miljöpartiet säger ja

Även Miljöpartiet, som ingår i regeringen, gör föga förvånande tummen upp till förslaget. Åtminstone preliminärt. Niclas Malmberg, som varit en av partiets två ledamöter i kommissionen, medger att lagförslaget är mycket snarlikt det som stoppades våren 2018.

– Förslaget syftar till att uppnå samma typ av begränsningar för exempelvis Lexbase att sälja information om vad som har hänt personer i det förflutna, säger han till Samnytt.

Malmberg tillbakavisar den skarpa kritik som riktats mot de föreslagna grundlagsändringarna från bland andra Justitiekanslern, Justitieombudsmannen, Svenskt Näringsliv, Publicistklubben, Svenska journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Radio och Sveriges Television. En del av kritiken går ut på att det kommer bli svårare för journalister att bedriva journalistik, och att vissa former av granskande journalistik riskerar förlora sitt grundlagsskydd.

SE ÄVEN: Regeringens nya censurlag: Journalister som avslöjar korrupta politiker riskerar fängelse

– Min bedömning är att det inte blir svårare för en journalist. Vet man vad man är ute efter för rättsfall, så är det bara att kontakta den myndigheten och få fram den informationen, säger Malmberg.

– Det som blir svårare är att göra en grovtrålning, att söka på någonting generellt och få fram någonting.

Niclas Malmberg poängterar samtidigt att han inte längre sitter i riksdagen, och att det ytterst blir upp till hans partikolleger i konstitutionsutskottet och i riksdagen att ta ställning till de föreslagna lagändringarna.

Erik Ottoson (M) och Angelika Bengtsson (SD). Foto: Facebook

Sverigedemokraterna tvekar

Sverigedemokraterna sade nej till de föreslagna grundlagsändringarna 2018 och ska enligt uppgift till Samnytt till och med ha hotat med folkomröstning. Men det var då. Partiet har ännu inte tagit ställning till det nya förslaget till grundlagsändringar.

– Än så länge finns inget lagförslag på bordet, det ska man inte glömma bort. Det är regeringen som skriver en proposition och det är den vi kommer behöva ta ställning till, säger riksdagsledamoten Angelika Bengtsson (SD) till Samnytt.

Bengtsson representerade SD i tryck- och yttrandefrihetskommittén som mynnade ut i den statliga utredningen SOU 2020:45. Trots de många kritiska remissinstanserna vill SD inte ge något besked i frågan. I alla fall inte ännu.

– Vi tittar på frågan, vi diskuterar den just nu, den är högaktuell inom partiet av olika anledningar, säger Bengtsson och fortsätter:

– Jag kan inte avsöja för dig här och nu hur vi diskuterar och vad vi kommer fram till internt. Det måste få lov att vara internt tills du läser något annat i media när vi gör ett offentligt uttalande.

LÄS ÄVEN: SD stödjer propagandaskatten: ”SVT gör många bra program”

Moderaterna vägrar svara

Moderaterna däremot, det parti som stoppade censurlagen sist det begav sig och som av allt att döma kommer fälla den avgörande rösten även denna gång, väljer att inte kommentera det nya lagförslaget. Alls.

– Ni måste gå via pressavdelningen, säger Marta Obminska, den ena av partiets två ledamöter i tryck- och yttrandefrihetskommittén, när Samnytt ringer henne.

Hennes partikollega i kommittén, Erik Ottoson, säger till en början till Samnytt att han gärna pratar om grundlagsändringarna, men att han först vill läsa in sig på utredningen.

– Jag vill gärna ha den färsk i minnet när jag diskuterar den så att det blir rätt, säger han och ber att få återkomma.

Dagen därpå skickar han ett SMS där han skriver: ”Jag avböjer deltagande i intervju”, och svarar därefter inte på vare sig SMS eller telefon.

Faksimil

Samnytt har även varit i kontakt med Moderaternas pressavdelning, som berättar att de föredrar att svara på frågor om grundlagsändringarna via mejl.

– Specificera dina frågor och dina kontaktuppgifter och vad saken gäller, så återkommer vi imorgon, säger partiets presschef Andreas Hamrin.

En dryg vecka och åtskilliga telefonsamtal till pressavdelningen senare har Moderaterna fortfarande inte svarat på våra frågor.

Samnytt har även sökt Kristdemokraterna, som liksom M och L var emot de kontroversiella grundlagsändringarna 2018, men de har inte svarat.

Stötta Samnytt med Swish: 123 083 3350

Författare av texten

Mattias Albinsson

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Stötta Samnytt
Etablissemanget försöker strypa vår ekonomi. Vill du fortsätta läsa Samnytt?
Bli då prenumerant för endast 19 kronor första månaden!