Att göra migranternas överföringar av pengar från väst till hemländerna enklare ingår som ett delmål i det nyligen påskrivna FN-avtalet om migration. Idag kan Samhällsnytt berätta att regeringen redan 2014 gav Konsumentverket i uppdrag att skapa en ”informationstjänst för remitteringar” av pengar till migranternas ursprungsländer. Ett av uttalade målen med tjänsten var att pressa ned kostnaderna för att föra ut pengarna från Sverige. För de svenska skattebetalarna har tjänsten dock kostat minst sju miljoner kronor sedan 2014.

Enligt delmål 20 – 36f i migrationsavtalet ska länderna skapa en webbaserad informationstjänst för migranter som ger information om olika alternativ för pengaöverföringar till migranternas ursprungsländer. Samhällsnytt kan idag avslöja att i Sverige skapades en sådan tjänst redan 2014 – på uppdrag av dåvarande alliansregeringen. I regeringsbeslut Ju2013/8747/KO från den 19 december 2013 underskrivet av integrationsministern Erik Ullenhag beordras Konsumentverket att ta fram ”en webbaserad informationstjänst för remitteringar.”

Enligt beslutet ska ”tjänsten göra det möjligt för konsumenterna att jämföra kostnader som olika betaltjänstleverantörer begär för att föra över en viss summa pengar från Sverige till ett låg- och medelinkomstland i enlighet med OECD/DAC:s definition”.

Konsumentverket uppger till Samhällsnytt i ett mejl att tjänsten som fick namnet Money From Sweden och är tillgänglig på webadressen https://www.moneyfromsweden.se/  kostade 2,95 miljoner kronor att ta fram:

”Uppdraget baseras ursprungligen på arbete inom OECD/DAC men är nu en del av arbetet kring FN-resolutionen Agenda 2030 för hållbar utveckling där projektet ryms under mål 10, minskad ojämlikhet. Sidan byggdes 2014 och lanserades i december samma år. Budget för förstudie, datainsamling, testning och byggnation av sidan var 2,95 mkr.”

Sedan dess har den löpande kostnaden för att underhålla sidan var en miljon kronor per år – totalt fyra miljoner kronor under fyra år fram till 2018 enligt Konsumentverkets årsredovisningar.

Basinformation på sidan finns på de språk som talas av de största migrantgrupperna i Sverige – däribland somaliska, tigrinja, amhariska, albanska osv.. Det är endast ett fåtal länder som det går att jämföra överföringsavgifterna till – även de tillhör de största ursprungsländerna för invandrare i Sverige: Irak, Iran, Syrien, Somalia, Eritrea, Turkiet med flera. I årsredovisning för 2015 stoltserar myndigheten med att sidan redan har påverkat avgifterna och gjort det billigare att föra ut pengar ur Sverige till Afrika och Sydamerika:

”Ambitionen är även att  Money from Sweden ska ha en prispressande effekt. Om det är tack vare tjänsten som priserna sjunker är svårt att säga men noteras kan att kostnaden för att skicka 1000 kronor till Sydamerika och Afrika har sjunkit med 5,2 respektive 4,1procent sedan tjänsten lanserades.”

I årsredovisningen för 2017 skrev Konsumentverket följande om framgångar med tjänsten:

”Efter en marknadsundersökning har ytterligare tio länder och fem företag lagts till i jämförelsen vilket innebär att 42 länder och 25 banker och operatörer ingår. Antalet besök har ökat med 32 procent till cirka 308 000. Flest prisjämförelser har under året gjorts för överföringar till Iran, Thailand, Indien, Filippinerna och Turkiet.”

Under 2018 byggdes även en arabisk version av tjänsten. I en kommentar till Samhällsnytt uppger Konsumentverket att den arabiska versionen kostade ytterligare 595 tusen kronor av vilka 395 tusen kronor gick till att bygga sidan inklusive översättning, och 200 tusen till att marknadsföra den arabiska versionen av tjänsten.

Tjänsten marknadsfördes på svenska och arabiska i flera olika kanaler inklusive Google Ads på sökorden ”Skicka pengar, remittering, de största bolagen som hanterar remitteringar,” samt ”öppna bankkonto”, på Google Display på de största nyhetssajterna samt på Facebook.

Samhällsnytt har frågat Konsumentverket varför det ansågs föreligga ett behov av den arabiska versionen av tjänsten. I ett mejl svarar Konsumentverket följande:

”Vi valde att även ha en arabisk navigation på sidan då det idag klassas som näst största modersmål i Sverige. Sidan finns därför nu med svensk, engelsk och arabisk navigation och brukas storleksmässigt i den ordningen.”

Tycker du att den här artikeln var intressant? Glöm då inte att stödja Samhällsnytt med en månatlig donation! Klicka här för att se hur du kan bidra!