En man vill ha asyl därför att han anser sig oskyldigt dömd till döden för mord. Han ska ha rymt från kriminalvården i Afghanistan genom att klä sig i burka. Migrationsdomstolen överväger att ge mannen flyktingstatus men återförvisar ärendet till Migrationsverket. Verket ska avgöra om mannens skjutande med kalasjnikov ska leda till att han utesluts från rätten att få asyl. En SD-nämndeman är skiljaktig och vill utvisa mannen.

En man från Afghanistan som vi kan kalla ”Hassan” sökte asyl i Sverige 2015. Enligt Hassans berättelse ska han ha funnit sin pappa och syster mördade efter att pappan vunnit en marktvist. Tre personer ska ha gripits för mordet och Hassan hotade dem när det blev rättegång. De frikändes i rättegången och Hassan köpte en kalasjnikov för att själv kunna hämnas på de frikända.

En dag ska Hassan sett en av de frikända komma ridande och han ska då ha skjutit tre skott mot ryttaren. Hassan trodde först att han mördat mannen men sen visade det sig att Hassan missat med sina skott och någon annan mördat honom. Eftersom Hassan hotat mannen vid rättegången så ska polisen ha gripit honom.

Hassan släpptes men fick order om att bara vara hemma vilket han var i ungefär ett år. Då ska polisen ha kommit och gripit honom igen och torterat honom och krävt pengar av honom.

Hassan ska ha gått igenom tre domstolsförhör och i det sista dömdes han till döden. Trots att han var dödsdömd så beviljades han bevakad permission hemma hos sin mor. På sin mors inrådan tog han på sig en burka och flydde förbi vakterna som stod utanför hans mors hus. Efter att han flytt fångvaktarna ska han ha bott kvar och arbetat några år i Afghanistan innan han åkte till Sverige.

Hassan menar på att han är nationellt efterlyst och riskerar bli tillfångatagen och avrättad om han återvänder till Afghanistan.

Migrationsverket tror på Hassans berättelse om markkonflikten men menar på att hans asylberättelse i övrigt har ”så pass omfattande brister” att verket väljer att bortse från den helt.

Hassan vill också ha uppehållstillstånd på grund av att han har huvudvärk, psykiska besvär och förlorat luktsinnet men Migrationsverket nekar honom uppehållstillstånd och beslutar i december 2018 att utvisa honom. Hassan överklagar då till migrationsdomstolen.

Migrationsdomstolen återförvisar

Migrationsdomstolen dömer ut delar av Hassans berättelse som ”i viss mån märkliga”. Om några delar som domstolen finner märkliga står i domen skrivet att:

”Han har exempelvis berättat att han mot borgen tilläts komma hem till sin mamma en sista gång innan dödsdomen mot honom skulle verkställas. Han har sedan, trots övervakning av tre vakter, lyckats rymma från mammans hus genom att ta på sig täckande kvinnokläder. Han har även uppgett att han, efter ett flyktförsök till Iran, blivit avvisad därifrån utan att ha uppmärksammats av de afghanska myndigheterna trots att han har fått en dödsdom mot sig samt att han senare genom ombud fått en tazkira utfärdad i sitt namn. ”

Efter att ha noterat dessa märkligheter skriver domstolen att ”det afghanska rättssystemet är korrupt”. Detta kan ”enligt migrationsdomstolens mening i någon mån förklara och ge stöd åt hans berättelse”. Domstolen skriver att man väljer att tro på Hassans berättelse.

Domstolen skriver sedan att:

”Om migrationsdomstolen överväger att bevilja uppehållstillstånd och skyddsstatusförklaring har domstolen ansvar för att frågan om eventuellt uteslutande blir klarlagd i sådan utsträckning att domstolen kan bedöma om uteslutandegrunderna aktualiseras.”

Som slutgiltig motivation till att återförvisa ärendet till Migrationsverket skriver domstolen:

”Hassan har berättat att han har skjutit mot en man för att hämnas sin pappa och systers död. Med beaktande vad som framkommit anser migrationsdomstolen att omständigheterna kring händelsen behöver utredas vidare för att kunna bedöma huruvida Hassan ska uteslutas från möjligheten att beviljas statusförklaring. Migrationsdomstolen anser att en sådan utredning bör göras av Migrationsverket som första instans. Målet ska därför visas åter till Migrationsverket för fortsatt handläggning.”

Domen har målnummer UM 1366-19 och går att beställa från förvaltningsrätten i Malmö. Rådmannen Håkan Löfgren och nämndemännen Liselott Lundgren Sigurd (MP) och Felizia Kino (M) var överens om att återförvisa domen till Migrationsverket med ovanstående motivering. Den Sverigedemokratiske nämndemännen Göte Färm var skiljaktig och ville utvisa Hassan med följande motivering:

”Jag ansluter mig till den bedömning som Migrationsverket har gjort i det överklagade beslutet och gett uttryck för vid domstolens muntliga förhandling. Hassans muntliga uppgifter avseende den åberopade hotbilden är inte tillförlitliga och han har inte gjort sannolikt att han riskerar att utsättas för skyddsgrundande behandling om han skulle återvända till Afghanistan. Jag anser därför att överklagandet ska avslås. Överröstad i denna del är jag i övrigt ense med majoriteten.”

Om återförvisning
Samhällsnytt har varit i kontakt med Migrationverket som uppger att migrationsdomstolar vid 985 tillfällen under 2019 och 422 tillfällen under första halvåret 2020 återförvisat ärenden om någon som vill ha uppehållstillstånd till Migrationsverket. Vi har även frågat om hur lång tid det i genomsnitt tar från det att en migrationsdomstol beslutat att återförvisa ett ärende för komplettering till dess att Migrationsverket genomfört komplettering och migrationsdomstol behandlat frågan på nytt. Det kan Migrationsverket inte svara på.

Samhällsnytt har även varit i kontakt med polisen och tipsat dem om den efterlyste mördaren på rymmen. Polisens kontaktcenter kunde dock inte ge något närmare besked om hur de brukar gå vidare när de får in den här typen av tips.