Sverige har i närtid satsat 35 miljarder skattekronor på att förstärka landets luftvärn med det amerikanska Patriot-systemet. Men nu kräver högra EU-företrädare att vi skickar alltsammans till Ukraina och på nytt lämnar vårt eget territorium oskyddat.

Det var 2018 som beslut om att köpa in det amerikanska luftvärnssystemet Patriot togs. Detta som en del i den återupprustning av det svenska försvaret som under flera decennier monterats ned av regeringar med skiftande färg.

LÄS ÄVEN: EU-toppen: Européer måste vara villiga betala priset för stöd till Ukraina

Näst JAS Gripen är det den för de svenska skattebetalare dyraste militära utgiften någonsin. Den slutliga prislappen landar på runt 35 miljarder kronor.

Press på Sverige att skänka bort luftvärnet

Men nu kommer krav från Bryssel på att Sverige i stället för att som planerat återuppbygga det egna luftvärnet ska skicka hela systemet vidare till Ukraina. Det skulle lämna det svenska territoriet blottat för en flyginvasion i en tid när hotet för ett militärt angrepp från Ryssland bedöms ha ökat kraftigt.

Tidigare har det svenska försvaret dränerats på bland annat en stor del av vårt pansarförsvar. Flera av de stridsvagnar av modell 122 som skickats till Ukraina har rapporterats snabbt ha slagits ut av ryska styrkor. Nu är det luftvärnets tur att gallras rejält.

LÄS ÄVEN: Ukraina har förlorat sju av tio svenska stridsvagnar

Pessimism om att Ukraina kan vinna kriget

Det går dåligt för Ukraina i kriget även, om det som skulle vara en rysk specialinsats avklarade på 72 timmar nu utvecklats till ett flerårigt utnötningskrig. Många bedömare menar att det bara är en tidsfråga innan Ryssland segrar och om hur många fler människor, civila och soldater som ska dö innan dess.

Hoppet om att med ytterligare militär hjälp utifrån vända den ukrainska krigslyckan och skrämma den ryska björnen på flykten har emellertid inte övergett Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. USA:s och Storbritanniens hjälp till Israel nyligen att slå ut iranska missiler har gett honom ett nytt argument.

– Vår ukrainska himmel och himlen över våra grannar förtjänar samma skydd. Alla liv är lika värdefulla, sade Zelenskyj.

Sverige mer utsatt än andra Patriot-länder

Tyskland beslutade nyligen att skicka ett av sina Patriotsystem till Ukraina. Men det behövs fler och därför riktas nu blickarna mot Sverige.

Tysklands geografiska plats på kartan innebär samtidigt att landet inte på samma sätt som Sverige hotas av rysk invasion. En annan skillnad är att kravet på Sverige är att skicka i princip allt man har och av ett system som är helt nytt och precis kommit på plats.

En tredje skillnad är att Sverige till följd av sin långa gränslinje är mer svårförsvarat trots ungefär samma yta som Tyskland. En fjärde skillnad är att Tyskland har nära tio gånger fler invånare, vilket innebär att kostnaden för Patriot utslaget per tysk blir avsevärt lägre än för svenskarna.

– Alla måste göra en inventering för att se om de kan avvara ytterligare luftvärnssystem, särskilt Patriot, eftersom de behövs omedelbart, lyder kravet från Tysklands förbundskansler Olaf Scholz.

Krav på Sverige från flera håll

Pressen på att Sverige ska montera ned sitt eget försvar till förmån för Ukraina kommer också från flera andra håll. På toppmötet i Bryssel kom exempelvis en sådan uppmaning från Estlands premiärminister Kaja Kallas.

– Vi har tittat på de ledare som har försvarssystem och bett dem att skicka dem till Ukraina. Det är upp till de länderna att avgöra, men pressen är förstås stor, menade hon.

Med blicken mot Sverige sade hon att Ukraina vill ha ytterligare sex Patriotsystem och att ”man i Europa vet var de finns”.

– Just nu behöver länderna inte systemen själva på samma sätt som Ukraina gör det, tyckte Kallas.

EU:s utrikesminister sällar sig till skaran

En än mer mäktig röst som är inne på samma linje är de facto utrikesminister Josep Borrell. Han har i tidigare utspel sagt att européerna måste förbereda sig för ett storkrig, men nu menar han i stället att EU-länderna ska försvaga sina militära förmågor och skicka väsentliga delar till Ukraina.

– Vi har Patriot, vi har antirobotsystem. Vi måste ta ut dem ur våra baracker, där de bara finns som beredskap, och skicka dem till Ukraina, där kriget rasar, är Borrells besked.

Utöver Sverige finns Patriot även i Italien, Frankrike och Spanien. Det som gäller för Tyskland i motsats till Sverige är även sant för dessa länder.

På toppmötet i Bryssel befinner sig även Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M). I skrivande stund har han inte velat svara på några frågor från journalister om huruvida den svenska regeringen överväger att åtlyda uppmaningen.

Natos generalsekreterare har samma inställning

På fredag hålls sammanträder också det så kallade Nato–Ukraina-rådet. En punkt på dagordningen gäller Ukrainas luftförsvar.

I det mötet kommer Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att delta. Han föregår dock vad man kan tänkas komma fram till på mötet.

Från det största Nato-landet USA har kravet från såväl Demokratiskt som Republikanskt håll varit att EU-länderna behöver förstärka sina egna militära försvar och inte förlita sig på att USA kommer till undsättning i händelse av väpnad konflikt.

Stoltenberg gå nu emot den uppmaningen och befriar EU-länderna från sina åtaganden att rusta upp. I valet mellan detta och att skicka vad man har i vapensystem till Ukraina är generalsekreterarens besked tydligt:

– Skicka mer till Ukraina.

Det är oklart huruvida det handlar om ett skott från höften eller en omsvängning där Stoltenberg har USA i ryggen.

LÄS ÄVEN: Zelenskyj: Ukraina förlorar kriget utan massivt USA-stöd