En syrier kom till Sverige 1987. Han utvisades en första gång 1990. Efter att ha dömts för grovt narkotikabrott utvisade han igen 2008. År 2015 kom han tillbaka till Sverige och sökte asyl. Migrationsverket anser att mannen gjort sig skyldig till “upprepad brottslighet under en  mycket lång tidsperiod”. Brottsligheten gör att han inte får asyl som “alternativt skyddsbehövande”. Han slipper ändå utvisning och får uppehållstillstånd då det anses finnas “verkställighetshinder”.

En syrier, “A”, kom till Sverige och sökte asyl i Sverige 2015. Han nekades uppehållstillstånd av Migrationsverket och överklagade då till migrationsdomstol. Hans primära asylhistoria refereras av migrationsdomstolen med följande stycke:

“Han är ortodox kristen från Ras al-Ayn i Syrien. Om han måste återvända till hemorten riskerar han att dödas alternativt att utsättas för förföljelse eller allvarliga övergrepp av Islamiska staten (IS) på grund av sin religion och etnicitet samt på grund av tillskriven politisk uppfattning. Han riskerar även att utsättas för skyddsgrundande behandling från det kurdiska styret då han vägrat att strida för kurderna och från den syriska staten då han kallats in till reservtjänstgöring.”

Migrationsverket hade en del invändningar mot mannens historier. Bland annat trodde de inte på att han “kidnappats av IS under fyra månader och därefter flytt till Damaskus”. Verket menar även på att det inte är troligt att kurder skulle vilja att andra etniska grupper skulle strida för dem. Verket skriver också att mannen är för gammal för att kallas in till reservtjänstgöring för den syriska armén och påpekar att IS inte har något inflytande i hans angivna hemort.

Alla syrier “alternativt skyddsbehövande”?

Rätten refererar Migrationsverkets generella inställning till syrier med stycket:

“Mot bakgrund av situationen som råder i Syrien som helhet har klaganden ett skyddsbehov i enlighet med bestämmelserna för alternativt skyddsbehövande.”

För kriminell för att få asyl?

Migrationsverket har kartlagt mannens omfattande brottsregister för att utreda om han är alltför kriminell för att få uppehållstillstånd som “alternativt skyddsbehövande”.

Mindre än ett år efter att han kom till Sverige första gången 1987 dömdes han till fängelse i sex månader. Han hade då tillsammans med två medgärningsmän misshandlat tre personer med tillhyggen. En av personerna tilldelades slag mot huvudet med en livrem när han låg på marken.

Vid flera gånger när mannen dömts i domstol har han använt sig av “våld riktat mot person”. Verket anser också att det handlar om “upprepad brottslighet under en mycket lång tidsperiod”. Utöver sin våldsbrottslighet har mannen dömts “ett antal gånger” för “exempelvis” rattfylleri, olovlig körning och snatteri. Han har dessutom dömts för “ett antal” narkotikabrott.

År 2005 dömdes han för grovt narkotikabrott till fyra års fängelse och utvisning. Verket anser att grovt narkotikabrott är ett exempel på “brott som utgör ett direkt hot mot människors liv och hälsa”. Verket menar även på att mannen dömts till fängelse “ett flertal gånger” för bland annat våldsamt motstånd, hot mot tjänsteman, vapenbrott och olaga hot.

Verket bestämde sig för att han var alltför kriminell för att få uppehållstillstånd just som “alternativt skyddsbehövande”. Verket övergår sedan till att diskutera om mannen kan få uppehållstillstånd på någon grund där hans kriminalitet inte utgör ett hinder.

Ömmande omständigheter?

Verket slog också fast att mannen förvisso dömdes till rättspsykiatrisk vård redan år 2000 men efter att han kom tillbaka till Sverige 2015 har han bara dömts till fängelse. Verket ansåg inte att hans “psykiska hälsobesvär” var tillräckliga för att motivera uppehållstillstånd på “hälsoskäl”.

Verket menar på att han sedan han först kom till Sverige 1987 “aldrig arbetat”, haft “uppenbara svårigheter” att följa lagen och blivit utvisad till Syrien både 1990 och 2008. Därför ska han inte få uppehållstillstånd på “tillståndsgrundande anpassning”.

Migrationsverket beslutade att utvisa mannen till Syrien men eftersom samma myndighet sedan tidigare bestämt att den “generella situationen i Syrien” är sådan att mannen inte får utvisas till dit så förvandlades utvisningen till ett uppehållstillstånd. Migrationsverket gav mannen ett tillfälligt uppehållstillstånd och ett främlingspass istället för att utvisa honom.

Hjärnskadeasyl?

Domstolen håller i sin bedömning med Migrationsverket om att A inte ska anses vara “flykting” och att han i princip är att betrakta som “alternativt skyddsbehövande”. Detta bland annat eftersom han har en hjärnskada och lider av psykisk ohälsa. Domstolen skriver:

“Klaganden tillhör en kristen minoritetsgrupp och lider av fysisk funktionsnedsättning genom en hjärnskada och psykisk ohälsa. Hans individuella omständigheter gör att han riskerar att vara särskilt utsatt i den situation som råder i hemområdet. Migrationsdomstolen delar bedömningen att det finns anledning att anta att han skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning vid ett återvändande till hemorten. Klaganden är därför att anse som alternativt skyddsbehövande om det inte finns grund för
uteslutande enligt 4 kap. 2 c § UtlL.”

Verkställighetshinder gör att mannen får stanna

Efter att ha kommit fram till att mannen inte ska få stanna som “flykting”, “alternativt skyddsbehövande” eller på grund av “särskilt ömmande omständigheter” så beslutar sig rätten för att mannen ska få uppehållstillstånd på grund av “verkställighetshinder”. Domstolen skriver:

“Migrationsdomstolen har gjort bedömningen att klaganden vid ett återvändande till Syrien riskerar omänsklig behandling eller bestraffning. Sådan behandling utgör enligt 12 kap. 1 § UtlL ett absolut verkställighetshinder. Det föreligger därför, i vart fall för närvarande, ett hinder mot att verkställa beslutet om utvisning till Syrien. Hindret mot att verkställa klaganden kan antas bestå under viss tid. Det finns emellertid inte stöd för att hindret skulle vara bestående. Mot denna bakgrund finns grund för att bevilja klaganden ett tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 11 § UtlL.”

Domstolen överlåter åt Migrationsverket att besluta om ett nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd och arbetstillstånd på grund av “tillfälligt verkställighetshinder”.

Domen från förvaltningsrätten i Göteborg har målnummer UM 12824-18 och kan laddas ner här.

Rätten skyddar den kriminelles identitet

Domen som artikeln bygger på har anonymiserats av domstolen. Samhällsnytt har kontaktat förvaltningsrätten i Göteborg och bett om att få ut mannens begäran om att få sina personuppgifter anonymiserade i domen. Vi har även begärt ut domstolens beslut att anonymisera domen. Så här svarar Kristina Aurell på förvaltningsrätten:

“Klagandens namnuppgifter och Migrationsverkets beslutsdatum och dossiernummer är, i enlighet med de bestämmelser som anges i domen, sekretessbelagda eftersom domstolen har bedömt att röjandet av uppgifterna skulle kunna medföra fara för övergrepp eller allvarligt men för klaganden.

Det finns inte något formellt beslut att dessa uppgifter ska sekretessbeläggas. Inte heller finns det något yrkande från klaganden eller det offentliga biträdet om sekretess.”