S-regeringens förslag på att höja pensionerna genom att öka det så kallade garantitillägget har mötts av hård kritik för att slå orättvist. Den som arbetat ett helt yrkesliv men med låg lön får inte mer än den som levt på bidrag och aldrig arbetat en dag eller betalat in en krona i skatt och till pensionssystemet, vilket bland annat är fallet med en mycket stor grupp invandrare.

Trots kritiken har S-regeringen valt att skicka ut förslaget på remiss och en av de tyngre remissinstanserna är av naturliga skäl Pensionsmyndigheten. Även här blev kritiken hård mot att skillnaderna i pension mellan den som arbetat och den som levt på bidrag raderas ut.

Formuleringar ändrades och sidor ströks

Men när remissvaret gick från de granskande tjänstemännen till Pensionsmyndighetens styrelse, vars ledamöter i många fall står regeringen och Socialdemokraterna nära, ansågs sågningen av regeringsförslaget för hård.

Formuleringen att myndigheten ”motsätter sig förslaget” ändrades till det avsevärt mildare omdömet att det är ”onödigt komplicerat och förenat med nackdelar och risker”. Stora delar av det underliggande remissvaret censurerades dessutom bort. Hela sidor ströks för att ge remissvaret en mindre regeringskritisk profil.

Tyst från regeringstrogna medier

Det fanns emellertid några ledamöter i styrelsen som motsatte sig den regeringslojala friseringen av remissvaret. Det medförde att den ocensurerade versionen också gick ut från myndigheten tillsammans med den tillrättalagda. Dessa har sedan läckt ut och jämförts sida vid sida av bland annat Näringslivets tankesmedja Timbro och tilltaget kommenteras även kritiskt på ledarplats i Dagens Industri.

Från borgerligt politiskt håll riktas även kritik mot att regeringslojal media valt att inte uppmärksamma hur en myndighet som allmänt ska verka oväldigt och vara ojävig i ett remissyttrande i stället går regeringens ärenden och på så sätt missköter förtroendet att fungera som remissinstans.

Orättvist och inkompetent

Utöver det orättfärdiga ekonomiska utfallet som förslaget ger innehöll det ursprungliga remissyttrandet även kritik mot att det kan leda till en så kallad pomperipossaeffekt med en marginal effekt på över 100 procent. Även den kritiken mot förslagets undermålighet ströks av styrelsen för att regeringen inte skulle tappa ansiktet och framstå som inkompetent, i synnerhet som det är valår.

Att en styrelse börjar stryka bort stora delar av en myndighets färdiga remissvar är en anmärkningsvärd åtgärd. Bakgrunden är uppenbar. Regeringen är hårt kritiserad för utformningen av det nya pensionsförslaget. Det sista man behöver är ett nej från den viktigaste myndigheten på området.

Generaldirektör kan hänga löst

Det är nu oklart om Pensionsmyndighetens generaldirektör, Daniel Barr, som är en av de som motsatt sig att remissvaret förskönades kommer att få behålla jobbet. DI påpekar i sin kritik att Barr kan komma att möta samma öde som Försäkringskassans chef Ann-Marie Begler 2018 som sparkades när det plötsligt blev politiskt obekvämt för regeringen att står för de besparingar man beordrat Begler att genomföra på myndigheten.