När samhällskontraktet är brutet och kaoset breder ut sig måste svenskar ges möjlighet att försvara sig

I det Sverige som gått förlorat, det Sverige som kunde varit ett paradis, som jag sa i ett av mina tal i riksdagen, behövde medborgare inte bära vapen. Lagarna i Sverige tillät inte, och tillåter fortfarande inte, medborgare att bära sådana. Enda undantagen är vid jakt och sportskytte. Men i det nya ”spännande” Sverige som Sjuklövern och gammelmedia skapat skulle det behöva förändras.

Allt fler blir allt mer smärtsamt medvetna om att Sverige är ett land i förfall. De som tidigare kunnat skydda sig genom att bo i dyra områden är inte längre fredade. Våldet och otryggheten har nått även dem, där brutala rån och överfall sker utanför deras portar numera, till och med i superdyra Östermalm i Stockholm.

Vad som också allt fler blivit smärtsamt medvetna om är att rättsväsendet allt som oftast inte är till någon hjälp. Vi har alla hört berättelserna där allt finns; vittnen, videoinspelning – ja ibland till och med identifiering av gärningsmännen, där fallen läggs ned ändå.

Kräver tur i flera led

Bara häromdagen berättade en vän för mig hur en hon känner blivit nerslagen av ett invandrargäng på offrets egen innergård. Grannarna såg det, offret kunde identifiera  gärningsmännen. De greps faktiskt av polis men bara för att direkt bli släppta av åklagaren, trots att de använt basebollträ och knivar.

För att få upprättelse för ett brott i Sverige idag måste man ha tur i flera led. Först såklart att rättsväsendet bryr sig och hittar gärningsmännen i första taget. Har man så mycket tur så måste man ha mer tur för att rättsväsendet ska åtala dem. Och har man ännu mer tur så lyckas de fälla dem. Och har man slutligen jättemycket tur, så får de straff som kanske i någon mån kan närma sig rättvisa straff. Men så ska man alltså ha en faslig massa tur.

Men, den kanske viktigaste delen i det hela är att oavsett rättsväsendets insats, så sker den insatsen alltid när brottet har begåtts. Då är det ofta försent.

Rättsväsendet sekundärt

Ett våldtäktsoffer är redan våldtaget när eller om rättsväsendet får tag i brottslingen. En person som blivit misshandlad har redan fysiska och psykiska men som kanske aldrig går bort. Kanske är man då redan handikappad för resten av livet. Eller död.

Även om det i det läget såklart är väldigt viktigt att rättsväsendet har kraft och energi att hitta och fälla gärningsmännen så är det egentligen sekundärt. Det primära är att försvara sig och de sina så att våldtäkten, misshandeln, rånet aldrig lyckas genomföras.

Det är egentligen en självklarhet för de flesta. Problemet är dock att med den nya brottsligheten som Sverige importerat, där grupper från icke-skidåkande nationer med sån lätthet kan använda brutalt övervåld, ofta och gärna i grupp mot en ensam person, så kan eller vågar inte svenskar freda sig själva eller framförallt hjälpa andra i sådana situationer.

De vet att våldet då omedelbart och hänsynslöst kommer riktas mot dem själva. De vet också att gängen troligen har vapen på sig. De kommer själva stå helt ensamma mot ett barbariskt raseri.

Möjligheter att rädda andra

Men tänk då en situation där skötsamma medborgare tillåts ha pistoler. Om varenda, eller åtminstone en betydande andel, av de vuxna, laglydiga medborgarna (efter licensprövning eller dylikt) får gå runt med var sin automatpistol. På stan, i biosalongen, i affären, på bussen.

Vilka möjligheter att freda sig själv och andra skulle det då inte finnas helt plötsligt?

Ta bara exemplet på den busschaufför som misshandlades grovt som Samhällsnytt skrev om nyligen:

Om en eller gärna flera passagerare i bussen hade en pistol – hur snabbt skulle inte det där gängets framfart kunnat stoppas då?

LÄS ÄVEN: Här misshandlar invandrargänget busschauffören grovt

Eller Kjäll Gustafsson, som höggs ihjäl när han gick på ett julbord med vänner i samband med ett rån. Hur hade situationen varit om flera i den där restaurangen hade haft var sin pistol? Hur långt skulle rånarna kommit då? Hade inte sannolikheten för att Kjäll levt varit högre då?


60-årige Kjäll Gustafsson höggs ihjäl när han besökte ett julbord med vänner

LÄS ÄVEN: 60-åring mördad på restaurang i Gislaved – med machete

Och skulle det inte bli bra mycket lättare att försvara sig mot terrorattacker? Om besökarna på konsertlokalen Batclan i Frankrike hade varit beväpnade – hade då terroristerna lyckats döda 89 människor och skada över 300?

Tveksamt.

Jämna ut spelplanen

Brottslingarna har redan tillgång till vapen. De går runt med knivar och pistoler redan idag. De går runt i stora grupper och lämnar vanliga hederliga medborgare chanslösa.

Men tillåts en betydande andel bära vapen för självförsvar så kommer spelplanen i alla fall jämna ut sig litegrann. Även om gängen kommer ha en fördel i sitt antal och även om de har vapen också, så kommer riskerna för dem bli oerhört mycket större.

För faktum är att vanliga människor fortfarande är många fler än de gäng eller kriminella som stryker omkring. Och med var sin pistol på sig ges de också möjlighet att agera. Och att hjälpa varann.

Det finns garanterat risker också. Det kommer krävas licensprövning och regler och alla kanske inte lämpar sig för att bära vapen. Men folket måste ges möjligheter att försvara sig när staten uppenbarligen inte kan.

Israel som exempel

USA brukar framhävas som skräckexempel, men Israel visar en annan sida. Borgmästaren i Jerusalem, Nir Barkat, sa år 2015 att beväpnade civila hjälper mot terrorism. Vid det tillfället sa han att tre procent av Israels befolkning har licenser för att bära vapen.

Förra året infördes nya regler där upp till en halv miljon israeler blev tillåtna att bära vapen civilt även utan att behöva påvisa ett behov. Motivet var att att förbättra responsen vid terrorattacker. År 2016 var det just en civil, med rätt att bära vapen, som försökte stoppa en terrorattack.

Och att stoppa ett invandrargäng som utöver grovt eller dödligt våld mot oskyldiga är lika rättfärdigt att stoppa som en terrorist.

Samhällskontraktet är brutet

För i grund och botten är samhällskontraktet i Sverige brutet. Det är över. I dubbla bemärkelser:

Dels har Sjuklövern och gammelmedia skapat ett farligt, våldsamt och otryggt Sverige, genom massinvandringen från tredje världen, och därmed själva förutsättningen för otryggheten.

Dels händer i princip ingenting när väl denna brottslighet, som ett brev på posten, slår till med full kraft mot svenska folket. Antingen att rättsväsendet inte utreder, eller att straffen är meningslöst låga.

Ge svenskar möjlighet att försvara sig

Allt detta sammantaget gör att det blir rimligt att öppna upp för att laglydiga svenska medborgare får bära vapen. Så de kan försvara sig, och andra. Detta innebär givetvis även en förändring av nödvärnsrätten, vilket jag lagt motioner i riksdagen om flera gånger. Den måste utvidgas. ”Stand you ground” och ”mitt hem är min borg”-principen är sådana exempel.

Det finns säkerligen nackdelar. Och min fasta övertygelse är att Sverige inte hade behövt en sådana förändringar om massinvandringen aldrig hade skett. Men nu är vi där vi är. Och just nu är det svenskar som dagligen är helt försvarslösa.

Lösningen på sikt är noll invandring samt en massiv återvandring. Skulle det ske i framtiden skulle jag inte vara främmande för att dra tillbaka en rad olika lagar och regler vars behov i princip uteslutande har med att motverka de negativa effekterna av invandringen.

Men vi är inte där idag. Nu handlar det om att ge svenska folket möjligheter att skydda sitt och sina nära och käras liv och välmående. Att ge dem möjlighet att skydda sig genom att beväpna sig är en sådan potentiell möjlighet som man inte bör avfärda.


Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.