Enligt Skolverkets statistik är 40 procent av alla grundskoleelever som läser svenska som andraspråk födda i Sverige. Men bland landets rektorer råder det en viss förvirring kring vad som gäller och man saknar tydliga riktlinjer för vilka elever som ska läsa ämnet.

Enligt skollagen ska svenska som andraspråk vara till för bland annat elever som har ett annat modersmål än svenska om så behövs och den som beslutar om vilken elev som sätts där är respektive rektor.

I en granskning Sveriges Radio gjort uppger nästan 200 rektorer att de endast i bland gör egna språkbedömningar och i stället grundas beslut på en föregående skolas bedömning eller antal år i landet.

– Jag tycker att det är svårt och otydligt. Var ligger nivån för det ena eller det andra? Det blir ju gränsdragningar när man tittar på en elev. Det är ju en bedömning som görs, och kanske ibland att man önskat att man hade mer stöttning i den bedömningen, säger Carin Engblom, rektor på Norrtullskolan i Söderhamn.

Behöver utvecklas

Efter att Skolinspektionen tidigare granskade ämnet svenska för invandrare kom man fram till att bedömningarna av vilka som läser svenska som andraspråk behöver utvecklas.

90 av de rektorer SR talat med uppger att de saknar tydliga riktlinjer för vilka elever som egentligen ska läsa ämnet.

– Till exempel finns det en stor osäkerhet kring hur och när behovsbedömning ska göras, och det behöver utvecklas både på skolnivå och kanske att huvudmännen behöver se över det så att det blir likvärdigt, säger Hans Göran Arvidsson på Skolinspektionen som ledde undersökningen.