De 40-tal etniska maffialiknande klanerna i Sverige utnyttjar flitigt bidragssystemen som en inkomstkälla. På Försäkringskassan tror man dessutom att problematiken underskattas.

Uppfinningsrikedomen när man lurar staten på hundratals miljoner genom diverse bidrag är stor.

Nationalekonomen Ingvar Nilsson har räknat på vad massinvandringens konsekvenser kostar för Sveriges kommuner och myndigheter.

– Vi har en omfattande attack mot våra välfärdssystem, säger Ingvar Nilsson.

Enligt Nilsson är klanen som “ett ekosystem av lojaliteter och släktband” där även det religiösa samfundet och idrottsklubben kan ingå. Man sysslar med allt från kvittolösa köp till avancerade bedrägerier.

LÄS ÄVEN: 40 kriminella släktnätverk i Sverige: ”Kommit enbart med syfte att organisera kriminalitet”

Amir Rostami, polis och doktor i sociologi, har forskat på det växande parallellsamhället.

– Man fuskar med allt som genererar pengar. I en rent kriminell del säljer man droger och utpressar, i annan del utnyttjas välfärdssystemen. Det finns mängder av varianter. Man kan ha fejkade anställningar med lönebidrag. Man kan låtsas att någon är långtidssjuk för att göra assistansbedrägerier.

Underskattat utnyttjande

Omkring tio procent av Försäkringskassans återkrav gäller utbetalningar till organiserad brottslighet. Främst gäller detta assistansbedrägerier.

Enligt Thomas Falk, nationell samordnare mot organiserad brottslighet på Försäkringskassan, kan bidragsbrott vara en större inkomstkälla för den organiserade kriminaliteten än vad många tror.

– Jag tror att den är underskattad: att ha en fast vit inkomst ger så mycket mer för de kriminella, säger Thomas Falk.