Enligt en kartläggning SVT Nyheter gjort kommer var tredje kommun att dra ned på välfärdsbudgeten i år jämfört med 2019, något som var femte kommun uppger kommer leda till en sämre kvalitet i välfärden. Värst drabbade är de kommuner som tog emot många av de migranter som kom i samband med krisen 2015.

Kommunernas sviktande ekonomi har länge varit en tickande bomb som nu briserar allt snabbare runtom i landet. På vissa håll flaggar man för kraftigt höjda skatter medan andra skär ned kraftigt i den kommunala servicen – eller både och.

– Jag tror att väldigt många kommuner har haft ett ganska högt kostnadsläge, man har fått mer pengar, både höga skatteintäkter och höga bidrag från staten för olika saker. Nu har man en framtid där inte intäkterna ökar lika snabbt längre. Då försöker man ju såklart undvika att det går ut över kvaliteten, men ibland är det ju tyvärr tvunget att bli så ändå, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner, till SVT Nyheter.

Några av de områden man drar ned på är bland annat äldreomsorgen, förskola, skolbarnomsorg, grundskola samt övrig utbildning.

De 7,5 extra miljarder riksdagen vill ge kommunerna och regionerna i år räcker inte enligt Wallenskog.

– Om kommunerna skulle få alla pengar som har utlovats så skulle man ändå behöva lägga till lika mycket själva genom att till exempel effektivisera eller höja skatten till år 2022.

I samband med migrantkrisen 2015 fick kommunerna ersättning från staten den första tiden. När de pengarna nu klingar av kan man inte längre täcka kostnaderna som går ut på övriga kommuninvånare.

– Man kan se att många av de kommuner som tog väldigt många flyktingar fick höga ersättningar för asylmottagandet. Nu klingar de pengarna av och då har man byggt upp en kostnadsmassa som man inte har råd med längre. Har man väldigt många flyktingar på en ort där det inte finns särskilt många arbetstillfällen så kommer kostnaderna att öka även för den gruppen, säger Annika Wallenskog.