Nils Funcke: ”Politikerna vet inte vad de fattar beslut om”

Imorgon, onsdag, röstar riksdagen igenom inskränkningar av pressfriheten i Sverige. Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke berättar för Samnytt att han känner sorg och är arg över att grundlagsändringen inte stoppats.
– Det stora flertalet vet inte vad de fattar beslut om, säger han.

Den första omröstningen hölls 6 april i år. Då röstade 248 av riksdagens 349 ledamöter ja till att kriminalisera det politikerna menar är ”utlandsspioneri”.

Den andra hålls imorgon. Varje grundlagsändring kräver två beslut i riksdagen, med mellanliggande riksdagsval. Tanken är att väljarna ska ha en chans att stoppa impopulära grundlagsändringar.

L är emot men röstar ja

Två av partierna har emellertid ändrat sig sedan förra omröstningen. Liberalerna röstade i april emot inskränkningarna av pressfriheten, men kommer imorgon rösta ja, trots att de egentligen inte vill ha dem.

– Vi röstar utifrån att vi sitter i regeringen och det finns en poäng att vara enhetliga. Vi är fortfarande emot förslaget, men har inte fått gehör, säger Malin Danielsson som är Liberalernas ledamot i konstitutionsutskottet.

Miljöpartiet gör tvärtom. De röstade ja i april, när de var stödparti till den socialdemokratiska regeringen, men kommer imorgon rösta nej till grundlagsändringarna.

Det enda parti som röstade nej i april och även kommer rösta nej imorgon är Vänsterpartiet. Övriga fem partier har hela tiden stått bakom de kontroversiella inskränkningarna av pressfriheten.

LÄS MER: SD stöder kritiserad inskränkning av pressfriheten

”Vet inte vad de fattar beslut om”

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, som bland annat varit med och skrivit Publicistklubbens remissvar, tror inte att politikerna själva vet vad det är de beslutar om imorgon.

– Jag känner mest sorg och så är jag lite förbannad också. Sorg efersom det är ytterst ovanligt att man gör såhär långtgående ingrepp i de grundläggande fri- och rättigheterna och opinionsbildningen, och i det här fallet yttrandefriheten. Förbannad för att många ledamöter inte satt sig in i vad det här innebär egentligen, säger han till Samnytt.

Du tror inte att politikerna är insatta i vad de säger ja till?

– Det stora flertalet vet inte vad de fattar beslut om. Inte hur långtgående det är. De litar bara rent allmänt på att de ledande företrädarna, som väntas ha satt sig in i det här och följt frågan i många år, gjort en korrekt avvägning av att det här är absolut nödvändigt för att Sverige ska kunna delta i internationella insatser.

Folkrättsbrott hemlighålls

För även om rubriken för grundlagsändringen kort och gott lyder ”Utlandsspioneri”, vilket kan verka viktigt och relevant, så är det som ska förbjudas att ”obehörigen röja hemliga uppgifter som förekommer inom Sveriges internationella samarbeten och som kan skada Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation.”

Ett exempel som nämnts är svenskar som deltar i en internationella insatser, och som får kännedom om att det begås folkrättsliga övergrepp och som vill berätta om detta för journalister i Sverige.

– Ytterst handlar inte detta om journalistisk frihet, utan om allmänhetens rätt att få berätta vad den hört och sett och ta del av vad som pågår under internationella insatser, säger Funcke.

LÄS ÄVEN: Experten om regeringens nya censurlag: ”De borde lägga ned”

– Det är inte ovanligt med övergrepp mot civilbefolkningen eller mot tillfångatagna stridande. Sådant måste komma upp till ytan. Då krävs att uppgiftslämnare känner trygghet i att de kan lämna uppgifterna utan att deras identitet röjs.

Med den nya lagen, som riksdagen röstar om imorgon, så kan såväl uppgiftslämnare som journalister som avslöjar sådana övergrepp dömas till fängelse för ”utlandsspioneri”.

”Långsökt” resonemang från politiker

Från politiskt håll har det argumenterats att främmande makt, exempelvis Ryssland, skulle kunna få för sig att offentligt sprida hemliga uppgifter genom att skapa en webbtidning eller blogg i Sverige som de begär utgivningsbevis för.

Det resonemanget avfärdar Nils Funcke.

– Det är så långsökt som det någonsin tänkas kan. Att en utländsk makt skulle gå den omvägen för att så split mellan Sverige och andra stater? säger han.

– Även om man accepterar det, att det skulle kunna vara ett stort problem. Då är frågan, varför vidtar man så långtgående åtgärder? Då skulle det räcka med att avskaffa möjligheten att få ett frivilligt utgivningsbevis för webbtidningar. Det skulle vara ett ingrepp i yttrandefriheten, men det skulle vara mer begränsat än det som görs nu.

”Som att vända en atlantångare”

Vid förra omröstningen skolkade mer än var sjätte riksdagsledamot, trots att det beslutades om en viktig grundlagsändring. Faktum är att den enda partiledare från den borgerliga sidan som var på plats var Liberalernas Johan Pehrson.

SD-ledaren Jimmie Åkesson, M-ledaren Ulf Kristersson och KD:s partiledare Ebba Busch deltog inte i omröstningen. Inte heller centerledaren Annie Lööf var på plats. Det var däremot Per Bolund (MP) och Nooshi Dadgostar (V).

Och med så svalt intresse bland politikerna för vad det faktiskt är de beslutar om, så är utsikterna att få dem att ändra sig kanske inte de bästa.

– Det är som att vända en atlantångare i en sluss eller annan trång passage. Det är en omöjlighet i det här skedet. Så det är sannolikt att det blir ett beslut imorgon, säger yttrandefrihetsexperten Nils Funcke.

Författare av texten

Mattias Albinsson