En ny studie tar kål på statsminister Stefan Löfvens (S) påståenden om att det är överklassen som står för efterfrågan på droger och som i sin tur göder de kriminella gängen.

I samband med att Löfven 2019 presenterade ännu en av regeringens satsningar mot narkotikabrottsligheten påstod han att man vet att ”den största konsumtionen har vi i de välbärgade områdena. Djursholm, Danderyd”.

Även justitieminister Morgan Johansson (S) har spridit samma slags påståenden: ”Det är i stor utsträckning överklassen som håller igång narkotikahandeln i storstadsområdena” och ”Det är belagt”, twittrade Johansson samma år.

Enligt den nya studien från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, är det varken medel- eller överklassen som står för den största efterfrågan på droger.

Studiens slutsats är att det inte finns något stöd för att en enskild socioekonomisk grupp skulle bidra specifikt mycket till efterfrågan på narkotika.

– Nej, man kan inte säga att någon grupp står för en majoritet av efterfrågan. Och det ska också sägas att den högre socioekonomiska gruppen ligger relativt lågt, säger Mats Ramstedt, forskningsansvarig på CAN, till SVT Nyheter.

Om det är någon grupp som sticker ut är det i så fall gruppen med lägst utbildning, sysselsättning och inkomst.

Lågutbildade föredrar läkemedel

Medan de med lägst utbildning i högre utsträckning använder narkotikaklassade läkemedel, är skillnaderna avseende cannabis, kokain, ecstasy, hallucinogener, amfetamin och opioider desto mindre.

Utgår man däremot från inkomst blir skillnaderna desto mer dramatiska och användningen är mycket vanligare bland de 20 procent som tjänar minst. Denna grupp står också för nästan hälften av användningstillfällen av cannabis, som är den i särklass vanligaste drogen i Sverige.

– Det här var det tydligaste resultatet, att människor i den lägsta gruppen använder narkotika oftare än i andra grupper, säger Mats Ramstedt.

Studien omfattar runt 6 800 personer i åldern 25-64 år.