Ensamkommande ska betraktas som underåriga – oavsett deras faktiska ålder. Samhällsnytt kan idag avslöja att EU-domstolen i en vägledande dom igår har avgjort att så kallade ensamkommande flyktingar som fyllt 18 år efter att de lämnat in sin asylansökan har rätt att återförenas med sina föräldrar och underåriga syskon – i värdlandet.

EU-domstolens dom i mål C-550/16 A and S vs Staatssecretaris van Veiligheid en Justitie, som ser ut att ändra förutsättningarna för hela asyl- och anknytningsinvandringen i Europa, rör en eritreansk migrant som ansökte om asyl i Nederländerna den 26 februari 2014. Vid asylansökningen registrerades hon som underårig – detta trots att eritreanska migranter regelmässigt saknar internationellt godkända och verifierbara id-handlingar. I början av juli samma år ska hon ha fyllt 18.

Den 21 oktober 2014 beviljades kvinnan asyl i Nederländerna med uppehållstillstånd i fem år. Två månader senare lämnade en frivillig organisation en ansökan om återförening för hennes två föräldrar och tre syskon från Eritrea, som påstods vara minderåriga. Den holländska motsvarigheten till Migrationsverket har avslagit ansökan med hänvisning till att kvinnan är vuxen och därmed saknar rätt till återförening med sin familj.

Organisationen överklagade avslagsbeslutet i alla instanser tills ärendet hamnade i EU-domstolen. Igår avgjorde unionens högsta domstol att underåriga medborgare av utomeuropeiska länder samt statslösa som inte fyllt årton vid den tidpunkt som de lämnat in sin asylansökan ska fortsatt betraktas som underåriga i ärenden som rör familjeanknytning – oavsett om de har fyllt 18 eller inte.

Tidigare gick praxis ut på att migranter förlorade den automatiska rätten att återförenas med sina föräldrar och syskon från och med den dagen de formellt fyllt 18 år. Enligt domstolen skulle detta äventyra de asylsökandes rättigheter i EU-direktivet om familjeåterföreningars mening då möjligheterna att återförenas med familjen tidigare var avhängiga tidpunkten för myndighetsbeslut om uppehållstillstånd. Detta medför att i länder med långa handläggningstider – som i Sverige – skulle underåriga asylsökande behandlas mindre gynnsamt än i länder med korta ledtider för asylansökningar.

Domstolens beslut kommer att drabba Sverige hårt eftersom ärenden med så kallade ensamkommande räknas till de svårare och tar väsentligt längre tid att utreda. I en stor del av fallen har det tagit längre än ett år att få ett beslut. Under denna tid har migranterna ofta hunnit fylla 18 och därmed förlorat sin rätt att återförenas med sina släktingar. En av de bidragande orsakerna är just oklarheter med åldern och svårigheterna med att få ett fungerande system för medicinsk åldersbedömning på plats.

Den nya domen kommer att sätta åldersbedömningarna i denna fråga ur spel, eftersom det räcker med att migranten ska registreras som underårig för att få en automatisk rätt till familjeåterförening i ett senare skede. Det är nämligen omöjligt att göra en retroaktiv medicinsk åldersbedömning – det vill säga att ta reda på hur gammal en person var vid en viss tidpunkt. Därför kommer de medicinska åldersbedömningarna som görs i Sverige i dagsläget inte spela någon roll i fråga återförening med föräldrar och underåriga syskon.

Samtidigt arbetar den svenska regeringen hårt för att så kallade ensamkommande utan asylskäl ska få stanna i Sverige. Igår rapporterade Samhällsnytt om att regeringen kör över Lagrådet och går vidare med ett hårt kritiserat förslag att ge uppehållstillstånd till drygt 9 tusen ensamkommande som fått avslag på sin asylansökan. Den nya EU-domen öppnar för en tolkning som möjliggör att även dessa ska kunna få sina familjer till Sverige. I nuläget är det svårt att ge en överblick av hur många nyanlända det kommer att handla om och vilka ytterligare kostnader för statsbudgeten det kommer att generera.

Samhällsnytt söker Migrationsverket för en kommentar angående den nya domen och dess konsekvenser för Sverige.