Statens haverikommission påbörjade i fredags en tio dagars förstudie med ekolod vid Estonias vrak. Ett svenskt och ett estniskt fartyg ingår i operationen. Syftet är att avgöra vilka åtgärder som kommer att krävas för att undersöka hålen i vraket som uppmärksammades 2020.

Det var en grupp dokumentärfilmare som i slutet av förra året kunde visa att det finns hål i skrovet på den förlista passagerarfärjan som inte tidigare varit kända av tidigare haveriutredningar. Upptäckten har åter väckt till liv frågor kring hypotesen om ett lossnat bogvisir som orsak till den svåra olyckan.

– Har hålen uppstått före förlisningen och därmed kunnat bidra till förlisningen, eller har de uppstått efteråt och saknar betydelse för förlisningen? Det vill vi utreda, säger Jonas Bäckstrand, utredningsordförande i den svenska haverikommissionen och ställföreträdande generaldirektör för Statens haverikommission, till Yle.

En ändring i lagen om gravfrid trädde i kraft den 1 juli i år, vilken ska möjliggöra nya dykningar vid förlisningsplatsen. Hela 852 passagerare miste livet när passagerarfärjan förliste 1994. En minnesceremoni med präster från flera berörda länder föregick därför den nya undersökningen.

– Det var en väldigt stark upplevelse, berättar Tuulikki Koivunen Bylund, biskop emerita i Svenska kyrkan, för SVT.

Ge bort Samnytt PLUS i julklapp! 🎄🎅

Överraska någon med en prenumeration på Samnytt Plus. Den perfekta julklappen för den som värdesätter ocensurerad journalistik.
Ge bort en prenumeration

LÄS ÄVEN: Dokumentär avslöjar: Fyra meter stort hål i Estonia – avfärdades tidigare som konspirationsteori

“Hålen låg tidigare vända mot botten”

Jonas Bäckstrand menar att den del av skeppet där hål i skrovet upptäckts, tidigare låg vänd mot botten men nu är mer synlig. Vraket och stora delar av bottenområdet täcktes delvis av cirka 300 000 kubikmeter sand och så kallad geotextil, under mitten av 90-talet. Detta gjordes i förberedelse för att gjuta in Estonias vrak med betong, något som sedan aldrig skedde.

Rolf Sörman, en av de 137 som överlevde Estonia, har bjudits in som observatör. Han och många andra överlevare har uppgett att händelseförloppet i den officiella haverirapporten inte överensstämmer med deras minnesbilderna hos dem som var ombord.

– Det känns jättebra att få vara med. Jag kan tycka att den nya haveriutredningens personal har agerat väldigt annorlunda, på ett positivt sätt, men 27 år för sent, säger han till NyTeknik.

LÄS ÄVEN: Estonia: Carl Bildt, Ingvar Carlsson och Mona Sahlin kan åtalas

Vraket ska 3D-scannas

Tidigare undersökningar har förlitat sig till dykare och kamera. Då sikten i Östersjön är väldigt begränsad, ofta inte mer än 1 till 2 meter, är det lätt att missa detaljer. Därför ska denna gång en detaljerad 3D-modell tas fram med modernare teknik.

– Det är nästan som att bärga vraket fast du gör det digitalt. Vi får en kristallklar bild som visar varje detalj, säger en representant för Ocean Discovery, ett företag som specialiserat sig på 3D scanning av miljöfarliga vrak.

Operationen som nu inleds är en av två planerade dykinsatser ner till vraket. Den huvudsakliga dokumentationen är planerad till våren, då siktförhållandena uppges vara som bäst.

En kameraförsedd undervattensrobot ska då ta nya bilder av Estonia, en serie högupplösta stillbilder som överlappar varandra. Samtidigt levererar ekolod och sonar data om både vraket och bottenförhållandena.

Den kombinerade informationen ska därefter visualiseras av forskare från Stockholms universitet, för att slutligen skapa en 3D-modell av fartyget. Visualiseringsarbetet beräknas pågå i tre månader. Enligt Bäckstrand väntas resultaten från sommarens dykningar offentliggöras under hösten.