Efter flera års politisk strid tar planerna på en stor moské i Linköping nu ytterligare ett steg mot verklighet. Det tillträdande styret med S, V, C och Linköpingslistan drev på tisdagen igenom att detaljplanen ska gå vidare till granskning. SD anklagar den rödgröna partierna för att ha ordnat ett snabbspår till moskén. Samtidigt som processen drivs framåt vill kommunens tjänstemän skärpa kontrollen av organisationerna bakom projektet och gå djupare i frågan om hur moskébygget ska finansieras.
Planerna på en större moské i Linköping är långt ifrån nya. Islamiska Förbundet i Linköping, IFIL, bildades redan 1992 och har sedan dess bedrivit religiös verksamhet i staden.
Enligt förbundet självt har församlingen därefter vuxit med mer än 500 procent. I dag bedrivs verksamheten i en hyrd lokal på omkring 150 kvadratmeter.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Där hålls bland annat dagliga böner, fredagsbön, koran- och arabiskundervisning samt verksamhet för barn, ungdomar och familjer.
Förbundet uppger att trängseln blivit så stor att besökare vid fredagsböner och högtider ibland tvingats be utomhus och att större lokaler måste hyras vid exempelvis eidfiranden.
För att få till stånd en permanent moské bildades Linköpings moskéstiftelse, LIMS. Stiftelsen uppger själv att den bildats för att tillsammans med Islamiska Förbundet bygga, äga och förvalta moskén.
Kopplingen mellan organisationerna är formell – LIMS styrelse väljs på Islamiska Förbundets årsmöte. Planerna tog ett konkret steg framåt när moskéstiftelsen i februari 2021 lämnade in en planansökan om att få bygga moské och samlingslokal i Kåparp vid Lambohov.
I september samma år lämnade samhällsbyggnadsnämnden ett positivt planbesked. Kommunen ställde då bland annat krav på ett ramavtal och att stiftelsen skulle redovisa hur planarbetet och själva byggnationen skulle finansieras.
Kommunen bedömde att dessa villkor hade uppfyllts under hösten 2022 och i december samma år beslutades att detaljplanearbetet skulle starta.
LÄS ÄVEN: SD håller fast vid NEJ till moské – MP tar strid för bygget
Moskén: ”Stor glädje”
Linköpings moskéstiftelse och Islamiska Förbundet välkomnade beskedet. På sin hemsida beskrev de beslutet som ”en stor glädje för muslimerna i Linköping” efter vad de kallade en krånglig och svår process.
Samtidigt framgick att hela finansieringen ännu inte var säkrad. Organisationerna skrev efter beslutet att de nu skulle börja arbeta med att ”få in mer pengar till projektet” och uppmanade muslimer att bidra.
Stiftelsens egen vision är större än enbart en lokal för bön. Projektet beskrivs som en moské och ett islamiskt kulturcenter med undervisning, ungdoms- och familjeverksamhet och möjlighet att ta emot skolor och andra besökare.
LÄS ÄVEN: Socialdemokraterna och moskéerna – en relation över 30 år
Centret ska enligt stiftelsen vara öppet mot det omgivande samhället och fungera som en ”brobyggare” för att motverka okunskap om islam.
Kommunens nuvarande planförslag medger en byggnad med en nockhöjd på elva meter och en totalhöjd på 13 meter.
Enligt kommunen innehåller de förslag som hittills presenterats ingen minaret. Eventuella framtida böneutrop skulle kräva ett separat tillstånd från polisen.
SD: ”Kuppade in” ett snabbspår
SD:s gruppledare Jörgen Ring reagerar kraftigt på beslutet. I ett inlägg efter sammanträdet beskriver han hanteringen som att det nya styret ”kuppade in” ett nämndinitiativ för att ge moskébygget ett snabbspår genom förvaltningen.
Enligt Ring skedde detta trots invändningar från tjänstemän mot att frångå kommunens ordinarie rutiner.
Han går också längre än att enbart kritisera själva handläggningen och skriver att förfarandet göder politikerförakt och ”misstankar om korruption”.
”Om beslutet att bygga en moské gick så här fort, hur fort kan då islamiseringen av Linköping gå?”, skriver Ring.
LÄS ÄVEN: SD och M i gemensam ansträngning för att stoppa Linköpings första moské – MP rasar
Samnytt söker Jörgen Ring för att bland annat få klarhet i vilka ordinarie rutiner han menar har frångåtts och vad han grundar formuleringen om korruptionsmisstankar på.
Förvaltningen: Inga påvisade islamistkopplingar
Redan den 17 juni lämnade SD-ledamoten Rolf Edmark in ett nämndinitiativ med krav på att planarbetet skulle avbrytas och att kommunen inte skulle sälja eller på annat sätt överlåta den aktuella marken till Linköpings moskéstiftelse.
SD pekade bland annat på Islamiska Förbundet i Linköping och hävdade att organisationen genom Förenade Islamiska Föreningar i Sverige har kopplingar till islamism och band till Muslimska brödraskapet.
Partiet tog också upp finansieringen och hänvisade till moskéstiftelsens egna förvaltningsberättelser, där det enligt SD framgår att stöd har sökts från andra stater.
Kommunens förvaltning kommer emellertid till en annan slutsats om kopplingarna. I en tjänsteskrivelse daterad den 5 oktober uppges att förvaltningen varit i kontakt med kommunens centrala säkerhetsenhet, som granskat Linköpings moskéstiftelse.
Granskningen har, enligt tjänsteskrivelsen, inte kunnat påvisa några kopplingar till vare sig islamism eller Muslimska brödraskapet.
LÄS ÄVEN: Misstanken: Turkiska islamister samlar in pengar till jättemoskén i Stockholm
Förvaltningen skriver också att det hittills inte framkommit några tecken på ”väsentlig utländsk finansiering” eller någon direkt koppling till säkerhetshot eller islamism. Därför föreslogs SD:s nämndinitiativ avslås.
Liknande frågor om islamistkopplingar har tidigare framförts av SD i kommunpolitiken.
När partiets motion behandlades 2023 hävdade Chris Dahlqvist (SD) bland annat kopplingar till Muslimska brödraskapet och att organisationen bakom projektet hade sökt finansiering från Saudiarabien och Qatar.
Kräver ny kontroll av alla intäkter
Men kommunens tjänsteskrivelse innebär inte att frågan om finansieringen betraktas som avslutad. Tvärtom konstaterar förvaltningen att moskéstiftelsens webbplats innehåller IBAN-nummer och BIC-kod som gör det möjligt att föra över pengar från utlandet.
Dessutom bedömer förvaltningen att en eventuell markaffär med moskéstiftelsen avviker från kommunens vanliga försäljningar, bland annat eftersom projektet saknar kommersiellt syfte. Kontrollerna behöver därför vara mer omfattande än normalt.
Före ett slutligt antagandebeslut vill tjänstemännen därför se en uppdaterad och mer utförlig kontroll av samtliga konton och intäkter under de senaste fem åren, både för stiftelsen och föreningen bakom projektet.
Stiftelsen ska dessutom lämna en finansieringsplan som visar varifrån pengarna förväntas komma, när de ska komma in och hur stor del av finansieringen som måste finnas på plats före byggstart.
Kommunen vill också veta om det finns månadsgivare eller utfästelser om framtida gåvor. Granskningen ska även omfatta frågan om stiftelsen har statligt stöd eller planerar att söka offentliga pengar.
Kommunen vill dessutom träffa en särskild överenskommelse med stiftelsen om fortsatta ekonomiska kontroller. Förvaltningen räknar med att den granskningen ska ta omkring två månader.
Även om den genomförs med ett tillfredsställande resultat innebär det, understryker tjänstemännen, inte automatiskt att någon mark ska säljas eller upplåtas till stiftelsen. Fortsatta kontroller av intäkterna och finansieringsplanen föreslås vara ett villkor även därefter.
LÄS ÄVEN: MP-topp vill ha jättemoské i Linköping
Moskéfrågan spräckte S och M
Striden om moskén har samtidigt fått konsekvenser långt utanför själva detaljplanen. Socialdemokraterna och Moderaterna styrde Linköping tillsammans under den förra mandatperioden, men efter valet 2026 gick partierna skilda vägar.
När förhandlingarna om ett nytt styre pågick konstaterade Moderaternas Niklas Borg att partiernas ”helt skilda uppfattningar i moskéfrågan” var ytterligare en försvårande omständighet för ett fortsatt samarbete.
I stället förhandlade Socialdemokraterna fram ett styre tillsammans med Vänsterpartiet, Centerpartiet och Linköpingslistan. De fyra partierna har tillsammans majoritet i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna.
Och en av de första uppmärksammade frågorna för den nya majoriteten blev alltså moskén.
SD har försökt stoppa projektet i flera år
Konflikten går tillbaka åtminstone till 2021, då samhällsbyggnadsnämnden beslutade att inleda en förändring av detaljplanen för att möjliggöra moskébygget.
Året därpå krävde SD att planerna skulle stoppas. Partiet hänvisade redan då till misstänkta islamistkopplingar, finansiering och risken för att moskén skulle bidra till segregation och parallellsamhällen.
2026 återkom partiet med ett nytt nämndinitiativ. Där yrkade SD på två konkreta åtgärder – att planarbetet för Lambohov 2:20 skulle avbrytas och att kommunen inte skulle sälja eller på annat sätt överlåta mark inom området till Linköpings moskéstiftelse.
LÄS ÄVEN: Chocksiffror: 4200% ökning av moskéer i Sverige – på mindre än 25 år
Det initiativet ville förvaltningen avslå. Nu går i stället detaljplanen vidare – men med finansieringsfrågan fortfarande öppen och med krav från kommunens egna tjänstemän på en betydligt djupare ekonomisk genomlysning innan processen kan nå sitt slut.
Samnytt söker även SD-politikerna Chris Dahlqvist och riksdagsledamoten Jonas Andersson, som tidigare engagerat sig i frågan, för kommentarer.
