Botkyrka i södra Storstockholm är en av de kommuner i landet där svenskar idag är en etnisk minoritet. Det är dock delvis en generationsfråga. Bland äldre som bott i Botkyrka sedan innan den stora inflyttningen av migranter till kommunen inleddes har en stor andel svensk bakgrund. Det gäller däremot inte äldreomsorgens personal där kunskaper i svenska saknas. Många äldre är missnöjda och nu inför kommunen krav på att de som anställs ska kunna förstå och göra sig förstådda på svenska.

Efter omfattande klagomål från äldre, deras anhöriga och anställda av den gamla stammen i personalen, ändrar nu Botkyrka sina riktlinjer för rekrytering till äldreomsorg och hemtjänst. Den som anställs måste i framtiden kunna kommunicera på svenska. Som ett led i den ambitionen införs språktester.

Eftersom 42 procent av invånarna i Botkyrka är födda utomlands och en ännu högre andel, 60 procent, har invandrarbakgrund har ansvariga på kommunen fäst större vikt som merit att anställda i äldreomsorg talar något av de vanligt förekommande invandrarspråken för att kunna kommunicera med de äldre migranter som omfattas av äldreomsorg.

Samtidigt har man misssat att andelen med svensk bakgrund är högre bland de gamla som bott länge i kommunen än vad en demografisk genomsnittssiffra indikerar. Men nu meddelar vård- och omsorgsnämndens ordförande Tuva Lund (S) att även äldre svenskar ska få rätt att kommunicera med personalen på sitt eget språk.

Även befintliga personal ska genomgå språktester och i de fall man inte klarar dessa blir det att sätta sig i skolbänken och lära sig språket i det land man slagit sig ned i, även om man tycker att man klarar sig bra med exempelvis arabiska eller somaliska i sin närmiljö.

De som inte klarat eller hoppat av SFI bjuds nu på en 40 veckor lång utbildning i svenska. Utbildningen sker på arbetstid och är kostnadsfri.

Vad projektet kostar kommunen i form av utbildningsresurser och extrapersonal för att täcka arbetsbortfallet framgår inte. Det är också oklart om befintlig personal som inte klarar kursen kommer att sägas upp eller får arbeta kvar ändå.

Kravet på att kunna svenska har kritiserats från politiskt vänsterhåll i kommunen för att vara alldeles för hårt men Tuva Lund menar att språket ska ses som en del av kompetensen när man jobbar inom vård och omsorg. Hon är osäker på om hon tycker att det ska lagstiftas om språktester på nationell nivå men anser i varje fall att sådana krav behövs i den egna kommunen.

– Det handlar om trygghet och patientsäkerhet, men också om kvaliteten i omsorgen. Man kan inte vara pilot om man inte kan flyga flygplan och man kan inte jobba som undersköterska om man inte kan skriva, tala eller läsa tillräckligt bra svenska, säger Tuva Lund i en kommentar till SVT.

Hon får medhåll av både svenskspråkig personal och de äldre på på boendet Tunängen i Tumba där man det varit problem förknippade med att många anställda inte kan svenska.

– Jag undviker nästan att prata med personalen ibland för jag tycker att det är så jobbigt att de inte riktigt förstår vad jag vill ha sagt, berättar Bengt Engelbrand som bor på Tunängen för statstelevisionen.