Om löner och pensionssystem för lärare i USA

➤ KRÖNIKA Ett antal lärare i Sverige, som är uppgivna över den svenska skolan och vill söka sig utomlands, har av nyfikenhet kontaktat mig och frågat om lärarlöner och pensionssystem för lärare i USA. I denna text förklarar jag på ett förenklat sätt vad lärare i USA och framförallt i min hemdelstat kan förvänta sig beträffande löner och pension.

Lön: Skolor i USA är kommunala och lönesättning sker på kommunal nivå. Olika delstater och kommuner har olika lärarlöner. Dessa förhandlas fram mellan lärarfacket och den kommunala skolstyrelsen var tredje år, i varje fall i Vermont där jag är verksam.

En typisk kommun i delstaten Vermont betalar idag ut en ingångslön på cirka 43.000 dollar per år för en nyutexaminerad lärare med en s.k. bachelor’s degree, vilket motsvarar 160 svenska högskolepoäng. Lönesystemet bygger sedan på en stege där ytterligare utbildning ger högre lön. Har man exempelvis en bachelor’s degree samt ytterligare 25 högskolepoäng är ingångslönen kring 46.000 dollar. Har man en bachelor’s degree samt även en master’s degree, alltså en andra examen på ytterligare motsvarande 60 svenska högskolepoäng är ingångslönen runt 53.000 dollar.

Taket på stegen är normalt en bachelor’s degree plus en master’s degree plus ytterligare motsvarande 50 svenska högskolepoäng, alltså sammanlagt 270 högskolepoäng, där ingångslönen då blir kring 58.000 dollar.

Ingångslönen för lärare kan alltså skilja sig med hela 25 procent baserat på hur mycket utbildning man har när man söker sitt första lärarjobb. Man kan även höja lönen och klättra på lönestegen genom att gå högskolekurser under tiden som man är anställd som lärare.

För att sätta lönerna i perspektiv, den nuvarande medianlönen i min delstat Vermont, oavsett hur länge man varit anställd (alltså inte ingångslönen), ligger kring 48.000 dollar per år. Medellönen ligger på kring 52.000 dollar, återigen oavsett hur länge man jobbat (dvs. inte ingångslönen).

Pension: I Vermont har lärare två olika pensionssystem, dels det federala som kallas Social Security och dels det delstatliga som är kopplat till läraryrket. Man betalar in 6,2 procent av sin bruttolön till Social Security samtidigt som man betalar in ytterligare c:a fem procent av bruttolönen till Vermonts lärarpensionssystem. Man kan hävda att dessa är en form av skatter, men inbetalningarna går till ens egen framtida pension, i varje fall i teorin. Som med alla pensionssystem måste reformer till för att lösa utmaningen med framtida pensionsutbetalningar, men det är ett helt annat ämne.

Det federala Social Security-systemet får man börja använda den dagen man fyller 62 år. Om man pensionerar sig vid den åldern får man i runda tal ut drygt hälften av den lön man hade de sista åren man undervisade. Pensionerar man sig vid 67 får man ut kring 2/3 av sin slutlön i Social Security och om man pensionerar sig vid 70 får man närmare samma utbetalning som man skulle haft i lön om man fortsatt undervisa.

Utöver Social Security har man som lärare i Vermont även ett delstatligt pensionssystem som är bättre än det federala Social Security. I det systemet kan man få utbetalningar om man pensionerar sig redan efter 22 år som lärare, vilket kan innebära redan vid 45 års ålder, men då endast kring 25 procent av den lön man hade det sista året. För varje år man jobbar får man ut lite mer om man pensionerar sig tills det man har arbetat som lärare i 30 år, då man får ut cirka 75 procent av slutlönen om man går i pension, vilket för många betyder redan vid 52 års ålder.

Eftersom man inte kan ta ut Social Security vid 52 års ålder tar dessa pensionerade lärare ett enklare deltidsjobb ett par dagar i veckan för att täcka det resterande lönebortfallet på 25 procent under Vermonts pensionssystem.

Tio år senare, då man som pensionerad lärare fyller 62 får kan man börja ta ut Social Security, vilket innebär att som pensionär vid 62 års ålder kan man inkassera 75 procent av sin slutlön från delstatens pensionssystem och ytterligare kring 50 procent av sin slutlön från det federala systemet. Detta innebär att man vid 62 års ålder som pensionär får ut runt 125 procent av sin slutliga lärarlön som sin pension. Man får alltså mer pengar i fickan som pensionerad lärare vid 62 års ålder jämfört med vad ens kollegor får i lön som fortsätter arbeta som lärare vid samma ålder.

Avslutning: Kort och gott, lärare i USA kan tjäna riktigt bra om de väljer att utbilda sig så mycket som möjligt för att maximera sin lön inom lönesystemet och de kan även gå i pension vid relativt ung ålder och ändå ha det ekonomiskt bra ställt resten av livet.

Jag läser att det s.k. ”välfärdslandet” Sverige med världens kanske högsta skatter inte erbjuder lärare i närheten av samma möjligheter. I Sverige tjänar lärare ganska uselt och förväntas arbeta tills de fyller 67 år och snart eventuellt till 70 års ålder. Det bekräftar att Sverige de facto är ett land i förfall som inte bryr sig om varken skolan eller lärarkåren, något som även gäller andra kritiska skattefinansierade verksamheter som numera kollapsar.


Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.