Ornitologer kräver: Börja riva vindkraft och rädda Sveriges örnar
Ornitologen Måns Hjernquist är kritisk till vindkraftsutbyggnaden. Foto: Hans Bister/Måns Hjernquist

Sverige borde riva vindkraftverk och därigenom rädda örnar och andra hotade rovfåglar. Det anser Måns Hjernquist, ordförande för Ornitologiska föreningen på Gotland.
– En hel del av befintligt utbyggd vindkraft bör plockas ned, säger han till Samnytt.

I måndags hittade Måns Hjernquist en död havsörn intill ett vindkraftverk utanför Klintehamn på Gotland. Det är den tredje vindkraftsdödade örnen som hittats på Gotland hittills i år.

Det är långt ifrån första gången Måns hittar en död örn. Han är nämligen ordförande för Ornitologiska föreningen på Gotland. Han och andra ornitologer på ön engagerar sig i arbetet med att ringmärka och inventera örnarna. I det arbetet ingår även att samla in döda örnar som påträffats i naturen.

Måns Hjernquist. Foto: Privat

70 procent av dödsfallen

Havsörnen är fridlyst i Sverige. Varje upphittad död örn måste därför överlämnas till polisen. Därefter skickas de till Naturhistoriska riksmuseet eller, om dödsorsaken är okänd, till Statens veterinärmedicinska anstalt i Uppsala. Därmed har man också bra överblick över hur örnarna dör.

Och antalet vindkraftsdödade havsörnar har ökat dramatiskt de senaste åren, i takt med den ”gröna omställning” som inneburit en massiv utbyggnad av vindkraften i Sverige.

– Av de havsörnar som påträffats döda på Gotland de senaste tio åren, så har hela 70 procent dödats av vindkraftverk, berättar Måns.

– Det är häpnadsväckande siffror.

Ornitologerna räknar med att drygt tjugo örnar dödas av vindkraftverken på Gotland – varje år. En signifikant andel räknat på att ön bara har runt hundra häckande örnpar. Havsörnen är hårdast drabbad, men även kungsörn och andra rovfåglar hotas av de allt större vindsnurrorna.

”Fuskar med statistiken”

Ett vanligt motargument i debatten om vindkraftsdödade fåglar, är att betydligt fler dödas av tamkatter eller dör när de blir påkörda av bilar eller flyger in i fönster. Det tycker Måns Hjernquist är ett oärligt sätt att argumentera på.

– Det är så himla många som försöker fuska med statistiken, säger han.

– Det är inte örnar som flyger in i fönsterrutor eller blir tagna av katter. Sedan är det stor skillnad mellan de långlivade arterna, som en havsörn, och till exempel en talgoxe som bara lever något år.

SE ÄVEN: Missa inte del 2 i vår granskning: Vindkraften & miljön

Måns påpekar att medan en talgoxe kan få dussintals ungar varje år, får ett häckande havsörnpar oftast bara en unge per år.

– Det kan låta lite cyniskt, men det är en biologisk strategi. Man kan säga att en talgoxe massproducerar eftersom det är så stort svinn på deras avkomma. Och då gör det inte lika mycket att några dör.

Dessutom dröjer det tills örnen är sex-sju år innan den börjar häcka.

– Den lever ett ungdomsliv i flera år innan den kan reproducera sig, förklarar Måns.

Vindkraften nya hotet

Måns Hjernquist beskriver vindkraften som det nya miljöhotet mot örnarna. Tidigare har jakt och miljögifter gjort att de ett tag var i det närmaste utrotade i Sverige.

– Under 1800-talet förföljdes ”kroknäbben”. Man jagade örnar för att de ansågs vara ett hot mot det jaktbara viltet eller mot tamdjur. De var fredlösa, så man fick skottpengar från staten för att skjuta örnar, berättar Måns.

– 1924 kom man på att vi inte ska hålla på med det här, och då fridlystes örnarna. Då kom istället PCB och DDT, miljögifter som drabbade örnarna hårt eftersom de är högst upp i näringskedjan. De kunde inte reproducera sig. Äggen fick för tunna skal och gick sönder när örnarna ruvade dem.

Måns befarar att den massiva utbyggnad regeringen just nu planerar för på ett liknande sätt kommer få ödesdigra konsekvenser för örnarna.

– Med den utbyggnad man vill ha nu, så kommer vi få jättesynliga effekter, säger han.

En annan vindkraftsdödad örn. Foto: Måns Hjernquist

Stort mörkertal

Måns Hjernquist säger att det finns ett stort mörkertal när det gäller vindkraftsdödade örnar. Anledningen är att många av dem aldrig hittas.

På Gotland finns inga tåg, något som dödar många örnar på fastlandet. En sådan påkörning märker oftast lokföraren direkt.

– Det är ytterst sällan man missar att man krockar med en örn. Och där finns det ett system där lokförare rapporterar varje påkörning av vilt, oavsett det är en örn, ormvråk, ren eller en älg, säger Måns.

– Men en örn som flyger in i ett vindkraftsverk kan hamna hundra meter bort och vara uppdelad. Det kan vara jättesvårt att hitta den bland buskar och annat.

Måns berättar också att en del örnar som krockar med ett vindkraftverk inte dör direkt. Istället kryper de iväg och försöker gömma sig, även om de fått en vinge avklippt. De dukar till slut under av svält och infektioner. Örnar som dör på det sättet hittas sällan.

Mer än bara turbiner

Den 46-årige ornitologen påpekar att vindkraftverk handlar om mer än bara ett torn med snurrande blad, och att risken att kollidera med dem bara är ett av flera hot.

– Det byggs tillfartsvägar mitt i skogen, så att servicepersonal ska kunna ta sig fram för ibland dagliga drifts- och servicebesök. En hel del fåglar skräms av det och flyr därifrån, berättar han.

– Och på landskapsnivå bildar vindkraftsverken en barriär och fragmenterar landet. Det är en barriär som nästan alla fåglar tvingas passera genom.

LÄS MER: Tidigare försvarsministerns krav på försvaret: Säg ja till vindkraft!

Måns säger också att det i Sverige finns fågelarter som hotas av vindkraftverken, som inte uppfattas som särskilt ovanliga, trots att de kanske är väldigt sällsynta i andra delar av världen.

– Spillkråka är enligt juridiken ganska skyddsvärd, fast många kan tycka att den bara är en stor svart hackspett i skogarna, säger han.

– Sedan finns Röd Glada. Den är vanlig nere i Skåne, men ovanlig i resten av världen.

Utöver fåglar finns många andra arter, inte minst fladdermöss, som drabbas mycket negativt av vindkraftverken.

Lösningen: Börja riva vindkraftverk

Måns konstaterar att det är ”politiskt känsligt” att kritisera vindkraften i Sverige, och säger att han inte är emot all vindkraft. Däremot oroar han sig för den massiva utbyggnad som just nu planeras.

Medan politiker talar om fler vindkraftverk drömmer Måns Hjernquist om motsatsen – att många av dem istället rivs. Han tycker att det bör göras i samband med att gamla vindkraftverk behöver bytas ut, och ägarna ansöker om att få bygga större turbiner.

– En hel del av befintligt utbyggd vindkraft bör plockas ned och tillstånd borde upphävas, säger han.

SE ÄVEN: PREMIÄR: Del 3 – Vindkraften & hållbarheten

När vi frågar Måns om det är någon särskild vindkraftspark han tycker är extra viktig att riva svarar han utan att tveka:

– Näsudden!

Näsudden är en halvö på södra Gotland där Vattenfall började bygga vindkraftverk redan i slutet av 70-talet. Just nu pågår ett projekt där Vattenfall monterar ned de gamla verken, för att istället bygga nya betydligt större vindkraftverk. Måns vill att de nya turbinerna stoppas.

– Det har dött väldigt mycket örnar där genom åren, och mycket andra fåglar också. De har en av Europas allra högsta fågeldödlighet för vindkraftverk. Det är ett av de värsta ställena i Europa.

– Det är en självklarhet att Näsudden borde monteras ned, säger ornitologen Måns Hjernquist.

LÄS MER: AVSLÖJAR: Ska rädda Stockholm med rekordstora vindkraftverk – har inte byggt vindkraft tidigare

Stötta Samnytt med Swish: 123 083 3350

Författare av texten

Mattias Albinsson

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.