Enligt en prognos från Kriminalvården inför hösten kommer landets fängelser och häkten inom kort att ha beläggningar över hundra procent. En av orsakerna är den kraftigt ökande våldsbrottsligheten och polisen nämner de muslimska kravallerna i Malmö nyligen som ett exempel.

Anstalter och häkten har länge brottats med hög beläggning som inte sällan tangerat 100-procentstrecket. En bidragande orsak är att många utlänningar begår brott i Sverige och får avtjäna sina straff här. Överrepresenatation för grova brott är också hög för många invandrargrupper där förövaren har svensk medborgarskap.

Nu väntas siffrorna för våldsåtalade och -dömda öka ytterligare och därmed beläggningen på häkten och fängelser. Det beror bland annat på straffskärpningar för vissa typer av våldsbrott. Bland har brottsrubriceringen blåljussabotage införts som omfattar bland annat stenkastning mot poliser och deras fordon, något som blivit allt vanligt i landets ”utsatta” områden.

Det var något som förekom flitigt under de muslimska upploppen i Malmö i fredags efter att islamkritiker bränt en koran i Rosengård. Rikspolischefen Anders Thornberg kommenterade polisattackerna med att många av de våldsamma invandrarungdomarna som deltog nog inte är införstådda med allvaret i den typen av brott.

– Jag tror inte att de förstår att de gör sig skyldiga till ett nytt brott som heter blåljussabotage. Man kan få fängelse om man kastar en sten mot en polis.

Jihadism och gängkriminalitet bakom utvecklingen

Det ligger inte bara jihadistiskt religionspolitiska motiv bakom invandrarattackerna mot polis. Det handlar också om allmän och utbredd antisocialitet och kriminalitet med ett djupt rotat polishat i landets alltfler ”utanförskapsområden”.

– Det är samma individer som ena dagen utnyttjar att få chansen att kasta sten på polisen eller visa sin så kallade upprördhet som nästa dag står och säljer narkotika eller skjuter på varandra, förklarar Thornberg.

Allmänt ser polisen en dramatisk ökning av våldsbrottsligheten som till följd av att man inte hinner bygga ut kriminalvården i samma takt kommer att leda till beläggningar på över hundra procent. Joakim Righammar är sektionschef på Kriminalvårdens placeringssektion och bekräftar siffrorna i en kommentar till SVT.

– Vi har en väldigt hög beläggning. När det gäller häkte är prognosen att det kommer öka under hösten och vi kommer gå upp i över hundra procent. När det gäller anstalt, de slutna klasserna, har vi legat där och vi kommer fortsätta med ökat klientinflöde den närmsta tiden.

Ett sätt att se ökningen är att räkna samman den totala så kallade straffmassan, det vill säga hur många straffmånader som totalt utdöms under ett år.

30-procentig ökning på några år

Den ökade mellan 2017 och 2019 från 97 700 månader till 127 000 månader, en ökning med 30 procent. Detta trots att domstolarna regelmässigt dömer i de nedre delarna av straffskalorna och en lång rad straffrabatter tillämpas, såsom mängdrabatt, åldersrabatt och tvåtredjedelsregeln.

En kamp mot klockan förs nu inom Kriminalvården för att skaka fram fler platser så att man kan möta den skenande brottsutvecklingen trots att nya fångvårdsinrättningar inte hinner bli klara. Fler kriminella kommer tills vidare att få dela cell på fängelserna som utrustas med våningssängar.

För att minska anstormningen har man också ökat tiden till 100 dagar för den som ska inställa sig till fängelse för att avtjäna sitt straff. Den var tidigare 50 dagar men höjdes 2018 till 75 dagar. Nu har den alltså måst höjas ytterligare.

– Det har aldrig varit så fullt i anstalterna och häktena som det är nu. Så länge tillväxten av kriminella fortsätter kommer det ta tid innan utvecklingen vänder, sammanfrattar Anders Thornberg situationen.