Fredrik Nyström är professor och läkare i internmedicin och endokrinologi och har 30 års erfarenhet av att behandla patienter med viktproblem. Han utkommer nu med en bok där han går till storms mot träningshetsen som han menar kan vara direkt hälsofarlig. Kostråd om att undvika fett och alkohol är inte heller något han ger mycket för.

Nyström forskar kring hjärt-/kärlsjukdomar, fetma och diabetes åkommor som ofta tillskrivs livsstilsfaktorer som fet kost, alkoholintag och för lite fysisk träning. I sin nyutkomna bok ”Radikalt lagom” framhåller Nyström i stället riskerna med för mycket träning som en risk, framför allt när det gäller att skaffa sig hjärtproblem.

”Det är bra att äta fet mat” är ett av bokens bärande teser. Nyström går med påståendet på tvärs med vad bland annat Livsmedelsverket rekommenderar som vill att vi äter mer kolhydrater än fett.

Men gör man det år det betydligt svårare att hålla antalet kalorier på en nivå där man går ned i vikt. Kolhydrater leder enligt Nyström också till att man skaffar sig en utpräglad bukfetma som anses vara den ur hälsosynpunkt farligaste formen av övervikt.

Ogrundad fettskräck

”Fettskräcken” är något som bitit sig fast i det allmänna medvetandet menar Nyström samtidigt som betydligt farligare kolhydratrik kost framhållits som det nyttiga valet. Orsaken är att en viss fettkritisk amerikansk forskare lyckades få politikernas öra och att dennes rön sedan förts vidare över västvärlden och genom decennierna.

Nyström berättar att studier som motsade de råd som etablissemanget bestämt var de rätta, mörkades. De undanhölls sedan från media och allmänhet i decennier och offentliggjordes för bara några år sedan.

Det handlar bland annat om studier som visade att vegetabiliska så kallade fleromättade fetter från bland annat majsolja inte alls som det påståtts i hälsopropagandan var nyttigare att äta än mättade animaliska fetter.

Alkohol bra för kroppen

Nyström framhåller också en studie som visar att ett måttligt inslag av alkohol i kostvanorna, exempelvis ett eller två glas vin till maten, inte skadar utan tvärtom gynnar hälsan. 30 procent färre hjärt-/kärlsjukdomar och 50 procent färre fall av stroke kunde konstateras för den grupp som följde den studiens kostråd.

Dessa råd innefattade även annat men enligt Nyström är det konstaterat att värdena för blodfett och blodsocker blir bättre om man har ett regelbundet alkoholintag i den rekommenderade storleksordningen. Även blodtrycket förbättras om man tar sig en sängfösare.

– Alla de klassiska riskfaktorerna går åt rätt håll, konstaterar Nyström, hos den som inte räds alkoholen.

Socker inte bra

Nyström är ense med de forskare som sedan ett tag tillbaka börjat larma om det stora sockerintaget som en stor hälsobov. Han vill dock ta det ett steg längre och varna även för ett stort intag av kolhydrater som finns i exempelvis potatis och pasta också bör undvikas eftersom dessa snabbt omvandlas till socker i magen.

Rådet att äta mycket frukt kallar Nyström för ”ett av de värre”. Detta eftersom många frukter innehåller stora mängder socker. Livsmedelsverkets råd om att vi ska ät massor av frukt och grönt är direkt farliga menar Nyström och hänvisar till den största studie som gjorts på området som visar att den som lider av hjärt-/kärlsjukdomar och går över till sådan kost förvärrar sina sjukdomstillstånd.

Nyström går så långt som att hävda att vi egentligen inte behöver äta några kolhydrater alls – kroppen tillverkar dessa själv. Det är framför allt hjärnan som behöver få sin energi från kolhydrater och socker men det behovet ordnar kroppen genom att skapa dessa från protein som vi framför allt får i oss från kött.

Snabbare och mer ihållande mätt på fet mat

En fördel med fettrik kost framför kolhydratrik dito är att den förstnämnda ger en snabbare och mer ihållande mättnadskänsla. Det innebär att man inte blir sugen och hungrig lika fort efter en måltid och frestas att äta mer och få i sig fler kalorier än vad kroppen behöver. Livsmedelsverket påstår motsatsen, vilket Nyström är kritisk till.

– Det är direkt fel, säger han i en intervju hos TV4.

Ett annat råd som Nyström angriper är det att det skulle vara bättre att äta ofta och lite än sällan och mycket. Lyder man det rådet löper man tvärtom större risk att gå upp i vikt.

Hoppa gärna över frukost

Att frukost skulle vara dagens viktigaste mål är inte heller något som Nyström vill skriva under på. Det är bättre att vänta fram till lunch eller ännu senare med att äta en riktig måltid.

Bara en kopp kaffe på morgonen som framställs som osunt kan tvärtom vara rekommendabelt. Personer som övertalat att bryta den vanan och börja äta frukost blir enligt studier tjockare medan att sluta äta frukost kan vara ett bra sätt att gå ned i vikt.

Bättre med stillasittande jobb

Att stå upp och jobba i stället för att sitta är också ett råd som Nyström varnar för. Tvärtom rekommendationen har man i studier kunnat visa att den som står mycket i jobbet jämfört med den som sitter stilla riskerar en lika stor ökning av bland annat hjärtinfarkter som om man börjat röka.

Däremot kan det vara bra för benmuskulaturen om den som har ett stillasittande jobb emellanåt reser sig och sträcker på benen en kort stund. Att byta sittställning med jämna mellanrum är enligt Nyström inte heller fel.

Träna mindre

Träna är heller inget man ska göra för mycket, slår Nyström fast. Mycket löpträning kan vara direkt farligt för hjärtat. Nyström berättar att han själv ”ställt upp för forskningen” genom att mot bättre vetande springa ett maraton. Han kunde efteråt uppmäta ”läskiga värden som visade på hjärtskada”.

En ny studie visar att ungefär hälften av de som löptränar flera gånger i veckan efter ett år har skadat sig ganska allvarligt. Promenader är bättre.

Nyström framhåller att träningsråden främst riktar sig till medelålders personer, som är de som han kommer i kontakt med i sitt arbete. Hur träning påverkar unga personer finns det inte data på i samma utsträckning och kroppen blir mer skröplig och skadebenägen med stigande ålder.

Ha inte dåligt samvete

Ett syfte med Nyströms bok är att den som inte späker sig med påstådd smalkost eller ute i elljusspåret inte ska behöva ha så dåligt samvete. Tvärtom kan en mer lättjefull tillvaro med god fet mat och utan tunga träningspass vara mer hälsofrämjande.

Nyström nämner också den så kallade fetmaparadoxen – att det kan vara mer hälsofarligt för den som ådragit sig en kraftig övervikt att gå ned i vikt än att behålla övervikten. Studier visar att dödligheten hos bantare ökar men man kan inte säga riktigt varför.

Nyströms teori är dock att alla de svältkurer och annat som överviktiga med dåligt samvete ofta utsätter sig för bidrar till en sämre hälsa. Utan det dåliga samvetet skulle man inte ägna sig åt sådana excesser för att gå ned i vikt.

Livsmedelverket var inbjudna av TV4 att bemöta Nyströms teorier och den kritik han riktar mot verket men tackade nej till att komma. Enligt Nyström baserar Livsmedelsverket sina råd på forskare som man väljer ut för att de säger och bekräftar det verket vill höra.

Livsmedelsverket har dock enligt Nyström ingen koll på vad som är nyttigt och onyttigt för personer i medelåldern som kanske dragit på sig övervikt och vissa hälsoproblem. De rör sig utanför sitt kompetensområde, menar Nyström när de ger råd till andra än fullt friska och normalviktiga personer.

Skadliga kostråd från klimatalarmister

De senaste åren har klimatalarmismen fått ett starkt fäste i den offentliga debatten. Ett ben i denna är att vi måste sluta äta kött och bli vegetarianer eller veganer, vilket är liktydigt med att ersätta fett med kolhydrater.

Att det exempelvis skulle vara skadligt att äta mycket rött kött, som ofta åberopas i klimatdebatten, avfärdar Nyström som en ren myt.