LEDARE • Det talas om värdighet, men verkligheten är vanvård och övergrepp. Svensk äldreomsorg har blivit ett monument över politikernas svek, cynism och förfall.

Det sägs att ett samhälles moral kan avläsas i hur det behandlar sina mest sårbara: barnen, de sjuka – och de gamla, som den här texten ska handla om. I Sverige år 2025 är situationen förfärande. Rapporterna om vanvård, övergrepp annan brottslighet inom äldreomsorgen har blivit så många att man tappat räkningen. Bakom varje fall döljer sig en människa – en mor, en far, en livskamrat – som en gång bar upp det här landet men som nu lämnas i händerna på ett system i fritt moraliskt och organisatoriskt förfall.

Det handlar inte om enstaka olyckor eller undantag, utan om ett systematiskt haveri. En vård och omsorg som sviker både i det mänskliga och det professionella, där äldre människor misshandlas, förnedras, bestjäls och inte sällan utsätts för grova sexualbrott – av den personal som har till uppgift att skydda och vårda dem.

Billig arbetskraft och trasig värdegrund

Hur kunde det bli så här? Svaret är obekvämt för de ansvariga – för politiker och deras handgångne tjänstemän som gjort äldreomsorgen till ett regleringsverktyg för kommunal ekonomi och integrationspolitik.

När budgeten ska gå ihop och inte gör det – bland annat på grund av skyhöga kostnader för försörjningsstöd till arbetslösa migranter – är det de äldres trygghet som först offras. Låg bemanning, stress, korta vårdpass och låga löner har gjort att yrket blivit ett lågstatusfäste.

Kvalificerad och språkkunnig personal söker sig bort. I deras ställe kommer människor som oftare än inte saknar utbildning, språkförståelse, arbetsmotivation och inte sällan också grundläggande moral och laglydighet.

Man talar gärna om ”värdegrund” i vård och omsorg som ett substantiv. Men i realiteten har begreppet kommit att bli ett adjektiv för att vara grund i sina värderingar – en tunn fernissa, yta och fasad. Man kan också uppfatta det som att samhällets värderingar kapsejsat och gått på grund – värdegrundet. Borta är hur som helst den traditionella betydelsen av värdegrund som respekt för människolivets värdighet.

”Oacceptabelt” – sedan ingenting

Varje gång en ny skandal rullas upp kommer samma inlärda reflexmässiga och pliktskyldiga uttalanden från ansvariga politiker och myndigheter: ”Oacceptabelt”, ”Så får det inte gå till”, ”Vi ska se över rutinerna”. Sedan händer ingenting.

Tills nästa fall avslöjas – nästa gång en äldre människa hittas försummad, berövad, våldtagen eller vanvårdad. Då harvas samma läpparnas bekännelse på nytt. Och så vidare i en i ordets bokstavliga bemärkelse ond cirkel.

Att IVO:s statistik visar en kraftig ökning av anmälningar av ett slag där en enda borde vara en för mycket och utlösa storlarm och nationell skam, tycks inte längre väcka annat än en byråkratisk gäspning. Ännu en variant på den kokta grodan, något som vi tillsammans med gängskjutningar, bombdåd och förnedringsrån avtrubbats att vänja oss vid som ett fenomen i det nya Sverige som hör vardagen till och måste leva med. Samtidigt som kommunerna fortsätter att snålköra omsorgen och staten gömmer sig bakom utredningar och tillsynsrapporter som aldrig leder till någon verklig förändring men kostar ett ansenligt antal miljoner skattekronor som hade varit mer behövliga i själva omsorgsverksamheten.

Från folkhem till förnedring

Det Sverige som en gång byggde folkhemmet byggde också en moralisk idé: att ingen människa skulle lämnas ensam i nöd eller ålderdom. På 1960- och 70-talet var äldreboenden ofta stolta institutioner – ljusa, bemannade, med omtanke i både arkitektur och bemötande.

Samma sak med hemtjänsten. Då hade de anställda gott om tid med sina klienter, kunde gå och handla med dem, laga mat, sitta ned över en kopp kaffe och prata en stund med en ensam åldring där man kanske var den enda mänskliga kontakt vederbörande hade under dagen.

Idag ser verkligheten ut som sin egen parodi på ett välfärdssystem. På äldreboenden får gamla människor ligga i smutsiga sängar, bli bestulna på sina ägodelar, lämnade utan mat eller tillsyn. I de mest extrema fallen offer för avsiktlig förnedring och sexuella övergrepp.

Även när hemtjänsten fungerar är det numera snabbt in, lämpa av några snabbmatslådor i kylen och lika snabbt ut. Att prata med klienten är inte att tänka på eftersom man inte ens talar samma språk. Och när den allt för ofta inte fungerar är det samma vanvård, samma stölder och samma övergrepp som på äldreboendena.

Det är svårt att föreställa sig ett större svek. Att bli gammal i Sverige har blivit att delvis eller helt förlora sin mänsklighet i statens och kommunernas vård. Som att vänta på döden i skärseld och helvetets förgård. En särskild plats i helvetet borde i stället vara vigd åt de politiker och höga tjänstemän som driver äldreomsorgen i samma anda av banal ondska som Hannah Arendt tillskriver den nazityska koncentrationslägerverksamhetens hantlangare.

Politisk prioritering – eller moraliskt förfall?

När svenska folket tillfrågas om vilka politikområden som är viktigast hamnar vård och omsorg alltid i topp. Ändå prioriteras allt annat: bistånd, EU-projekt, militära satsningar utomlands. Våra skattepengar sprids som konfetti till ändamål långt från det som människor faktiskt bryr sig om.

Varför låter vi det ske? Sannolikt därför att vi kontinuerligt inympas med propaganda om att vi är dåliga människor om vi säger nej till ytterligare biståndsmiljarder till de stackars afrikanerna, om vi önskar fred i Ukraina i stället för ytterligare skattemiljarder till att fortsätta låta ”köttkvarnen” mala, om vi vill se om våra egna gamla i stället för att spendera hundra miljarder om året på att försörja människor som i hundratusental varje år tar sig hit från tredje världen.

Men det är inte vi som har den sämre moralen och värdegrunden, det är våra beslutsfattare. Fariséerna som godhetssignalerar på den internationella parnassen, nomenklaturan av skendemokrater som drivs av maktlystnad och ser medborgarna som sina undersåtar i stället för sig själva som folkets tjänare. Motsvarigheten till forna tiders husförhörspräster som höll oss i den rätta lärans tukt och förmaning. De som ersatt Lilla katekesen med en åsiktskorridor.

Vi måste kasta av oss den oförtjänta skam och skuld som vi pådyvlats och våga fråga hur ett land som kallar sig rikt kan acceptera att dess äldre lever under förhållanden som hade väckt avsky i vilket annat sammanhang som helst? Hur kan vi tolerera en äldreomsorg som inte får kosta, bemannad med i bästa fall inkompetent personal, i värsta fall kriminell sådan? Hur kan vi utsätta de mest utsatta och värnlösa människorna i samhället för detta?

Ett nytt samhällskontrakt för värdighet

Det behövs ett paradigmskifte. Inte fler utredningar, utan handling. Det måste bli obligatoriskt med bakgrundskontroller i hela äldreomsorgen – inte bara vid nyanställning utan löpande. Det måste till en nationell garantinivå för bemanning och kompetens, där äldreomsorgen inte längre är kommunernas budgetregulator utan ett skyddat kärnområde.

Och framför allt måste vi återupprätta respekten för de äldre som individer – människor med namn, historia, stolthet och rätt till värdighet. Ett land som inte vårdar sina gamla förtjänar inte att kallas civiliserat.

De som gjort sin plikt måste kräva sin rätt, och om de på grund av hög ålder och skröplighet inte längre är förmögna till det ankommer det på dig och mig att kliva in som deras gode män när de politiker och tjänstemän som egentligen borde göra det å det grövsta undandrar sig sitt ansvar.

Tid för uppvaknande

Debatten kan inte längre tala om ”utmaningar” eller ens ”missförhållanden”. Tonläget måste skruvas upp till anklagelser om systematiskt vanstyre och moraliskt haveri. Varje politiker som sätter andra prioriteringar före de äldres trygghet måste ställas mot väggen. Varje medborgare som inte gör det utan stillatigande accepterar det oacceptabla har sin Hannah Arendt-läxa att göra.

Om Sverige menar allvar med sina stora ord om mänskliga rättigheter och solidaritet måste vi börja med dem som förtjänar det mest – de som byggde landet där generationerna som kom efter skördar välståndets frukter. En humanitär stormakt byggs underifrån och upp, inte tvärtom. Först då kan vi tala om ett värdigt samhälle igen.

Fakta och fall

Exempel på rättsfall och uppmärksammade händelser

Uppsala (hemtjänst): Man i 25-årsåldern, anställd i privat hemtjänst, döms till 8 års fängelse för grova våldtäkter och grova sexuella övergrepp mot fyra äldre kvinnor i samband med arbetet. Domen meddelad 13 januari 2025. SVT Nyheter
Södermanlands län (äldreboende): Tidigare vårdanställd döms till 3 år och 6 månader samt 240 000 kr i skadestånd för våldtäkt i samband med duschassistans hösten 2023; uppgifter via P4 Sörmland/Omni
Umeå (äldreboende): Polisutredning om misstänkt sexuellt övergrepp lades ner 22 augusti 2025 – belyser utredningssvårigheter och bevisläge i institutionsmiljöer. SVT Nyheter

Lex Sarah och IVO – anmälningar och utfall

1 205 Lex Sarah-anmälningar 2024 till IVO inom äldreomsorgen – +40 jämfört med 2023. (IVO:s officiella statistik, publicerad 14 maj 2025.) IVO
Hemtjänstgranskning 2024: IVO avslutade 190 Lex Sarah-ärenden inom hemtjänsten; 12 personer avled efter brister (bl.a. missade trygghetslarm). SVT:s genomgång publicerad november 2025. SVT Nyheter
IVO:s öppna statistik visar att nästan 4 av 5 ärenden rör särskilt boende (2024). IVO

Tillsyn och myndighetskritik

JO:s chefsjustitieombudsman riktar förnyad kritik mot IVO för långsam handläggning i klagomålsärenden, beslut 2 september 2025. JO – Riksdagens Ombudsmän
Publikt rapporterar samma vecka om JO-kritik och högt tryck mot IVO (bl.a. 27 000 ärendehandlingar prognostiserade 2025). Publikt

Bemanning, kompetens och lägesbilder

Socialstyrelsens lägesrapport 2025: beskriver utvecklingen i äldreomsorgen och noterar bl.a. att antalet undersköterskor minskar generellt. (Publicerad 31 mars 2025, uppdaterad 17 juni 2025.) Socialstyrelsen
Lägesbilder hösten 2025: I en enkät till 96 kommuner uppgav drygt hälften brist på personal under sommaren 2025. Socialstyrelsen
Stockholm stad 2024: Kommunal uppföljning visar ökning med 87 interna rapporter (Lex Sarah-rapporter) jämfört med 2023; anmälningar till IVO steg från 37 till 40. (Tjänsteutlåtande 20 maj 2025.) Mötesplattform Stockholm

Brott mot äldre och välfärdsbrottslighet (bedrägerier)

Bedrägerier mot äldre: Brå beskriver hur äldre särskilt utsätts p.g.a. sårbarhet (t.ex. telefon- och bankbedrägerier); bedrägerier är en vanlig finansieringskälla för organiserad brottslighet. (Brå, tema & rapport 2023:11.) Brå
Utveckling av bedrägeribrott: +24 % anmälda bedrägerier 2024 jämfört med 2015 (Brå). Brå

Politik och regelverk – skärpt registerkontroll

Nyhetsläget: haverikommission & ministerreaktioner

V kräver haverikommission efter SVT:s granskning av IVO-ärenden där 12 personer avlidit i bristärenden kopplade till hemtjänst. (Nyhetsuppslag publicerat två dagar sedan.) Omni
Äldreministern (Anna Tenje, M) kommenterar TV4:s uppgifter om ökade allvarliga missförhållanden 2024 med ”nolltolerans mot dålig äldreomsorg”. (Publicerat denna vecka.) TV4

Källor: IVO:s officiella statistik och sidor (bl.a. Lex Sarah), Socialstyrelsens lägesrapporter, JO-beslut, Brå (bedrägerier/utsatthet), samt nyhetsrapportering från SVT, TV4 och Omni

Paludan om folkutbyte i Skandinavien: ”Etablissemanget vill tiga ihjäl”