En kvinna från El Salvador vill ha asyl för att hon utsatts för rån i hemlandet. Migrationsdomstolen anser att det finns “myndighetsskydd” för kvinnan i El Salvador vad gäller brotten hon råkat ut för. Kvinnan får stanna eftersom hon kan komma att bli utsatt för brottslighet igen i El Salvador. Om det inträffar och hennes homosexualitet då kommer vara allmänt känd så tror inte domstolen att hon kommer kunna erbjudas adekvat myndighetsskydd.

En kvinna från El Salvador sökte asyl i Sverige i mars 2018. Hon påstod sig vara homosexuell och utsatt för trakasserier. Hon menade också på att hon själv och hennes chef utsatts för rån. Till stöd för sina påståenden lämnade hon in ett intyg från RFSL samt kopior på anmälningar till åklagarmyndigheten i El Salvador.

Migrationsverket kom fram till att just för människor från El Salvador så räcker det inte att vara homosexuell för att få asyl. Vad gäller trakasserierna som kvinnan påstår sig ha utstått så ansåg verket att hon kunde kontakta myndigheterna i El Salvador för beskydd. Verket beslutade om utvisning varefter kvinnan överklagade till migrationsdomstol.

Viktigt titta på möjligheten till myndighetsskydd

Inför migrationsdomstolens förhandling lägger kvinnan till att “ingenting har hänt” i polisutredningarna som inletts efter hennes polisanmälan i El Salvador men så vitt hon vet är utredningarna inte nedlagda. Hon påpekar även att situationen för människor i allmänhet i El Salvador “präglas av en oerhört hög risk att utsättas för våldsbrott”.

Domstolen skriver att huvudfrågorna för domstolen att utreda är huruvida kvinnans påståenden kring sin sexuella läggning samt hennes “brottsutsatthet” tillsammans med bristande möjligheter till “myndighetsskydd” i El Salvador ska ge asyl.

Förbjudet diskriminera homosexuella i El Salvador

Domstolen inleder med att hänvisa till dokument nummer 39468 i Migrationsverkets landinformationssystem. Enligt domstolen framgår ur dokumentet att diskriminering på grund av sexuell läggning är förbjuden i El Salvador. Det ska dock förekomma diskriminering och våld mot homosexuella från enskilda individer men ibland även från statliga tjänstemän.

Domstolen drar slutsatsen utifrån kvinnans berättelse att “endast ett fåtal” personer i kvinnans hemland ska ha känt till hennes sexuella läggning och att hon inte polisanmält det våldtäktsförsök, den diskriminering och de trakasserier hon säger sig ha fått utstå på grund av sin sexuella läggning.

Goda möjligheter till “myndighetsskydd”

LÄS ÄVEN: Inget godtagbart myndighetsskydd i Honduras ger asyl

Enligt domen har kvinnan polisanmält de rån och dödshot hon och hennes chef ska ha fått utstå. Domstolen anmärker på att hon inte stannat kvar i El Salvador och inväntat utfallet av dessa anmälningar utan istället åkt till Sverige och sökt asyl. Domstolen skriver att “det som framkommit” talar för att det finns möjlighet till “myndighetsskydd” mot kriminalitet i El Salvador och att kvinnan därför inte kan få asyl med hänvisning till den brottslighet hon säger sig ha råkat ut för.

Viktigt med “framåtsyftande bedömning”

Efter att ha konstaterat att den brottslighet kvinnan hittills råkat ut för i El Salvador inte är tillräcklig för att asyl ska beviljas skriver domstolen:

“Det är emellertid enligt migrationsdomstolens mening inte tillräckligt att vid bedömningen i målet stanna vid att konstatera det ovan anförda, eftersom den bedömning som ska göras ska vara framåtsyftande och ta sikte på eventuella kommande risker. Frågan är då vad […] riskerar om hon tvingas återvända till El Salvador. “

Kanske inte finns “myndighetsskydd” i framtiden

Strax efteråt fortsätter domstolen med ett stycke som går ut på att ifall kvinnan blir utsatt för brottslighet i El Salvador igen så kommer hon då inte ha möjlighet till samma myndighetsskydd som andra ifall hennes homosexualitet blir känd:

“[…] har enligt migrationsdomstolens bedömning gjort sannolikt att hon utsatts för brott vid upprepade tillfällen av samma gärningsmän och att hon fortsatt kommer att behöva myndigheternas hjälp med detta och att skyddas från fortsatt brottslighet. Även om det visserligen inte går att se någon koppling mellan de brott som hon utsatts för och som föranlett henne att lämna landet, är det inte vid bedömningen rimligt att utgå från eller tillåtet att kräva att hon fortsatt är diskret med sin sexuella läggning. Utifrån det som framkommit i målet gör domstolen bedömningen att hon inte kan räkna med samma tillgång som andra medborgare till den hjälp hon behöver från hemlandsmyndigheterna för det fall hennes sexuella läggning blir känd. Mot denna bakgrund är […] fruktan att utsättas för förföljelse på grund av sin sexuella läggning välgrundad.”

Domstolen skriver att “brister i det befintliga myndighetsskyddet” i El Salvador gör att hon inte kan hänvisas till internflykt inom El Salvador och tilldelar kvinnan flyktingstatus och uppehållstillstånd i Sverige.

Den kortfattade domen om drygt fem sidor har målnummer UM 16229-19 och går att beställa från förvaltningsrätten i Göteborg. De som dömde var rådmannen Hans Wikner och nämndemännen Mirzet Tursunovic (M), Ulrika Widell (S) och Charlotta Windeman (M).