INRIKES • Industriarbetare, bussförare och undersköterskor har Sveriges längsta arbetsliv, men blir ändå stora förlorare i pensionssystemet om kroppen inte håller fram till 67 års ålder. En ny genomgång från Pensionsmyndigheten visar att den som börjar arbeta vid 19 års ålder och går i pension vid 64 efter 45 års slit får nästan 3 800 kronor mindre i månaden än den som börjar arbeta vid 28 och går vid 67 med exakt samma lön.
Enligt färsk statistik som Pensionsmyndigheten har tagit fram på uppdrag av tidningen Arbetet och Kommunalarbetaren är 26 av de 30 yrkesgrupper som har längst arbetsliv i Sverige typiska arbetaryrken, rapporterar Arbetet. Trots att många har arbetat i mer än 45 eller 46 år innan de tar ut sin pension straffas de ekonomiskt om de inte klarar att arbeta ända fram till den höjda riktåldern på 67 år.
Pensionsmyndighetens typfallsberäkningar utgår från två personer med samma lön. Den som går ut i arbetslivet direkt efter gymnasiet vid 19 års ålder och går i pension vid 64 har då arbetat i 45 år. Ändå får personen nästan 3 800 kronor mindre i pension varje månad jämfört med en person som börjar arbeta först vid 28 års ålder och går i pension vid 67 efter 39 år i yrkeslivet.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Folksams pensionsexpert Håkan Svärdman konstaterar att dagens regelverk ensidigt belönar en sen pensionsålder snarare än hur många år man har betalat in till systemet.
– Att avsluta sitt arbetsliv så sent som möjligt är det som är viktigt för pensionen i dag, säger Håkan Svärdman till Arbetet.
Arbetare jobbar längst
För varje år som pensionen tas ut före riktåldern sänks den totala pensionen med sex till sju procentenheter, enligt Pensionsmyndighetens rapport Tumregler för pensionen. Att skjuta upp sitt inträde på arbetsmarknaden i unga år minskar däremot bara den totala pensionen med omkring tre procentenheter per år.
Statistiken, som avser personer födda i Sverige som tog ut pension under 2024 så att kortare vistelsetid i landet inte drar ned snittet, visar att maskinoperatörer i gummi-, plast- och pappersindustrin toppar listan med i genomsnitt 46,4 arbetsår. Därefter följer takmontörer, golvläggare, VVS-montörer, drifttekniker, industrielektriker och smeder på 46,2 år samt svetsare och plåtslagare på 46,1 år. Lastbils- och bussförare ligger på 45,8 år och undersköterskor på 45,0 år.
Genomsnittet för samtliga yrken i Sverige är 43,8 år. Allra kortast yrkesliv i sammanställningen har jurister med 42,1 år och läkare med 42,7 år, medan politiker och högre ämbetsmän ligger på 43,7 år.
Slår mot arbetare
Samtidigt bygger pensionsberäkningarna på antagandet att alla som är födda samma år lever lika länge, trots att studier visar att arbetare i snitt har kortare förväntad livslängd än tjänstemän och akademiker, skriver Kommunalarbetarens Helena Gunnarsson i en analys. De intjänade pensionspengarna fördelas därmed över fler förväntade år som pensionär än vad många i fysiskt tunga yrken i verkligheten får uppleva.
Melody Almroth, forskare vid Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet, framhåller att det är väl belagt att anställda i arbetaryrken ofta inte orkar fortsätta lika högt upp i åldrarna.
– De har ofta sämre arbetsvillkor och högre fysisk belastning i arbetet, säger hon till tidningen och tillägger:
– Samhällsperspektivet är att vi måste jobba längre, men politiskt har man inte räknat in att de som börjar tidigt och har tunga jobb kanske behöver sluta tidigare.
Inom LO väcker de höjda åldersgränserna stark vrede. När beslutet om höjd pensionsålder drevs igenom utlovades satsningar på bättre arbetsmiljö, något som LO:s tidigare ordförande Susanna Gideonsson redan 2020 sammanfattade med orden att man inte sett röken av det och att facket kände sig som ”nyttiga idioter”. Nuvarande LO-ordföranden Johan Lindholm kräver nu ett stopp för fortsatta höjningar och vill införa ett särskilt arbetslivstillägg efter 40 yrkesår.
– Politikerna har ingen aning om vad ett långt arbetsliv innebär för arbetare, där det ofta slutar i tragedin att man går sönder, säger Johan Lindholm.
Hänvisas till omskolning
Pensionsgruppens ordförande, äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje från Moderaterna, har inte besvarat tidningens frågor och Socialdemokraterna har avböjt kommentar med hänvisning till regeringsförhandlingarna. Centerpartiets representant i pensionsgruppen, Martina Johansson, ser det däremot inte som något problem att ett långt arbetsliv ger låg utdelning och hänvisar i stället fysiskt utslitna arbetare till sjukersättning eller omskolning.
– Om jag är takläggare kanske jag inte ska räkna med att kunna jobba med det hela livet för det är kanske inte lämpligt av fysiska skäl. Då kan man i stället dra nytta av sin kompetens på andra sätt, genom att bli lärare, säger Martina Johansson till Arbetet.
